En tänkbar framtida studie skulle kunna vara en akustisk analys av logopedernas tal, till exempel vad gäller återkopplingar. Detta skulle kunna utföras genom F0-analys av det redan inspelade materialet. Det skulle också vara intressant att studera liknande behandlingsbesök med ett och samma barn i interaktion med olika logopeder för att enklare kunna utforska skillnader och likheter mellan logopederna. Att undersöka skillnader mellan män och kvinnor inom logopedi skulle vara intressant eftersom det finns lite eller ingen forskning på området.
30
Referenser
Beeke, S., Maxim, J., & Wilkinson, R. (2007). Using conversation analysis to assess and treat people with aphasia. Seminars in Speech and Language 2(28), 136-145.
Bishop, D. (1997). Uncommon understanding: Development and disorders of language comprehension in children. East Sussex: Psychology Press Ltd.
Bishop, D., & Mogford, K. (1993). Language development in exceptional circumstances. East Sussex: Lawrence Erlbaum.
Brown, P., & Levinson, S. (1987). Politeness: Some universals in language usage. Cambridge: Cambridge University Press.
Bruce, B., Hansson, K., & Nettelbladt, U. (2007) Interactional style, elicitation strategies and language production in professional language intervention. Child Language Teaching and Therapy 23(3), 253-266.
Gardner, H. (2006). Training others in the art of therapy for speech sound disorders: an interactional approach. Child Language Teaching and Therapy 22(1), 27-46.
Gardner, H. (1996). Are your minimal pairs too neat? The dangers of 'phonemicisation' in phonology therapy. European Journal of the Disorders of Human Communication 32(2), 167- 175.
Goffman, E. (1955). On face-work: An analysis of ritual elements of social interaction. Psychiatry: Journal for the Study of Interpersonal Processes 18(3), 213-231.
Hansson, K. (2003). Att bedöma barns språk och kommunikation. I: L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss. 195-211). Lund: Studentlitteratur.
Howell, J., & Dean, E. (1986). Developing linguistic awareness: A theoretically based approach to phonological disorders. British Journal of Disorders of Communication 1, 223- 228.
Hulterstam, I., & Nettelbladt, U. (2002). Clinician elicitation strategies and child participitation – comparing two methods of phonological intervention. Logopedics Phoniatrics Vocology 27, 155-168.
Hutchby, I., & Wooffitt, R. (2005). Conversation analysis. Oxford: Blackwell Publishing Ltd. Law, J., Garrett, Z., & Nye, C. (2003). Speech and language therapy interventions for children with primary speech and language delay or disorder. Cochrane Database of Systematic Reviews 3.
Leonard, L. (1998). Children with specific language disorders. London: MIT Press.
Liberg, C. (2003). Samtalskulturer – samtal i utveckling. I: L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss. 79-102). Lund: Studentlitteratur.
Lindström, J. (2006, 1 september). Tur och ordning – en svensk samtalsgrammatik. Hämtad 20 februari 2009 från http://www.nord.helsinki.fi/samgram/.
31
Linell, P. (1998). Approaching dialogue: Talk, interaction and contexts in dialogical perspectives. Philadelphia: Amsterdam: John Benjamins Publishing.
Linell, P. (1991) Samtalet mellan experten och lekmannen. Studier av den pedagogiska väven – ”kommunikation eller icke-kommunikation i vården” 11.
Nettelbladt, U., & Salameh, E-K. (2007). Språkstörning hos barn. I: U. Nettelbladt & E-K. Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn (ss. 13-33). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U., Håkansson, G., & Salameh, E-K. (2007). Specifik intervention av fonologi, grammatik och lexikon. I: U. Nettelbladt & E-K. Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn (ss. 289-308). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U., Samuelsson, C., Sahlén, B., & Hansson, K. (2008). Språkstörningar hos barn utan andra funktionshinder. I: L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (Red.), Logopedi (ss. 139-147). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U., Samuelsson, C., Sahlén, B., & Ors, M. (2008). Språkstörningar hos barn och ungdomar – allmän del. I: L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (Red.), Logopedi (ss.125-138). Lund: Studentlitteratur.
Norrby, C. (2004). Samtalsanalys – så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.
Plejert, C., & Samuelsson, C. (2008). Recycling in clinical interaction involving children with and without language impairment. Communication & Medicine 5(2), 69–80.
Samuelsson, C., Scocco, C., & Nettelbladt, U. (2003). Towards assessment of prosodic abilities in Swedish children with language impairment. Logopedics Phoniatrics Vocology. 28, 156-166.
Schegloff, E. A. (1993). Repair after next turn: The last structurally provided defense of intersubjectivity in conversation. American Journal of Sociology 97, 1295-345.
Schegloff, E. A., Jefferson, G., & Sacks, H. (1977). The preference for self-correction in the organization of repair in conversation. Language 53, 361-82.
Schegloff, E. A. (2000). When 'Others' Initiate Repair. Applied Linguistics 21(2), 205-243. Strömqvist, S. (2003). Barns tidiga språkutveckling. I: L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss. 57-79). Lund: Studentlitteratur.
Westerlund, M. (1994). Barn med tal- och språkavvikelser. En prospektiv longitudinell epidemiologisk studie av en årskull Uppsalabarn vid 4, 7 och 9 års ålder. (Dissertation) Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Yont, K. M., Hewitt, L. E., & Miccio, A. W. (2002). What did you say? Understanding conversational breakdowns in children with conversational breakdowns in children with speech and language impairments. Clinical Linguistics and Phonetics 16(4), 265-285.
Bilaga 1
Transkriptionsnyckel
Öqvist, J. (2005). När man talar om trollen: personreferens i svenskt samtalsspråk. (Avhandling för doktorsexamen). Linköpings Universitet.
Bilaga 2
Information till logoped som deltar i studien
Vi är två studenter, Karin Hammarström och Stina Lindkvist, som studerar på Logopedprogrammet vid Hälsouniversitet i Linköping. Vi går nu sista året och från oktober till maj kommer vi att skriva vårt examensarbete. Handledare för examensarbetet är legitimerad logoped och universitetslektor Christina Samuelsson.
Syftet med examensarbetet är att analysera interaktion mellan logopeder och barn med språkstörning i behandlingssituation. Vår förhoppning är att denna studie kan leda till att logopeder blir mer medvetna om hur de interagerar med barn med språkstörning, vad de gör bra och vad de kan förbättra. I förlängningen kan detta bidra till att förbättra omhändertagandet av barn med språkstörning.
Vi kommer att spela in dig och ett barn med språkstörning med ljud- och videoupptagning vid behandlingsbesök. Vi vill inte påverka behandlingssituationen på något sätt utan du gör precis som du brukar och har planerat besöket. Vi kommer inte heller att vara med i rummet, detta för att bibehålla en så naturlig behandlingssituation som möjligt.
Vi kommer därefter att lyssna samt titta på ljud- och videoupptagningarna och teckna ner vad som sägs för fortsatta analyser. Vi är mycket noggranna med anonymiteten; alla uppgifter om dig avidentifieras och du kommer att tilldelas ett kodnamn som kommer att användas genomgående. Endast personer som är direkt engagerade i denna forskning kommer att ha tillgång till materialet. Resultatet redovisas i form av en uppsats och vid ett seminarium på logopedprogrammet. Materialet kommer eventuellt att ingå i ett större forskningsprojekt där resultatet kan komma att redovisas i form av vetenskapliga artiklar.
Medverkan i studien är frivillig och kan när som helst avbrytas. Vi svarar gärna på frågor om studien.
Karin Hammarström Mail: xxxxx
Telefon: xxxxx
Handledare: Christina Samuelsson Mail: xxxxx
Tack för din medverkan!
Stina Lindkvist Mail: xxxxx Telefon: xxxxx
Bilaga 3
Information till förälder med barn som deltar i studien
Vi är två studenter, Karin Hammarström och Stina Lindkvist, som studerar på Logopedprogrammet vid Hälsouniversitet i Linköping. Vi går nu sista året av fyra och från oktober till maj kommer vi att skriva vårt examensarbete. Handledare för examensarbetet är legitimerad logoped och universitetslektor Christina Samuelsson.
Syftet med examensarbetet är att analysera hur logopeder och barn med språkstörning samspelar i behandlingssituationen. Tanken är att studien ska bidra till ett mer individualiserat och precist omhändertagande av barn med språkstörning.
Vi kommer att spela in ditt barn med ljud- och videoupptagning vid ett behandlingsbesök hos logopeden. Vi har inte påverkat behandlingssituationen på något sätt utan barnet och logopeden gör precis vad som är planerat. Vi kommer inte heller att vara med i rummet, detta för att bibehålla en så naturlig behandlingssituation som möjligt.
Vi kommer därefter att lyssna och titta på ljud- och videoupptagningarna och teckna ner vad som sägs för fortsatta analyser. Vi är mycket noggranna med anonymiteten; alla uppgifter om ditt barn avidentifieras och barnet kommer att tilldelas ett kodnamn som kommer att användas genomgående. Endast personer som är direkt engagerade i forskningen kommer att ha tillgång till materialet. Resultatet redovisas i form av en uppsats och vid ett seminarium på logopedprogrammet samt eventuellt i vetenskapliga artiklar.
Medverkan i studien är frivillig och kan när som helst avbrytas. Vi svarar gärna på frågor om studien.
Karin Hammarström Mail: xxxxx Telefon: xxxxx Tack för er medverkan! Stina Lindkvist Mail: xxxxx Telefon: xxxxx