I framtiden vore det intressant att göra liknande studier med ett större antal deltagare där urvalet baseras på typen och graden av afasi, med ambitionen att få en så homogen grupp som möjligt och därigenom kunna dra mer generella slutsatser av resultaten. Det kan även vara intressant att närmare undersöka innehållet i personernas med afasi berättande, exempelvis genom att beakta förekomst av verb och substantiv i yttrandena och ställa detta i relation till afasityp (Gleason et al., 1980).
Även en mer ingående indelning av strategier skulle kunna göras, i likhet med Leiwo och Klippi (2000), för att därigenom få en mer detaljerad kartläggning av strategianvändningen hos personer med afasi och deras partners. Denna indelning skulle kunna göras genom att exempelvis dela in strategier så som repetition i att personen med afasi dels repeterar sitt eget yttrande, dels att denne repeterar partnerns yttrande och vice versa.
35
Referenser
Aaltonen, T. & Laakso, M. (2010). Halting aphasic interaction: Creation of intersubjectivity and spousal relationship in situ. Communication & Medicine, 7, (2), 95-106.
Ahlsén, E. (2006). Introduction to neurolinguistics. Philadelphia PA: John Benjamins Publishing Company.
Ardila, A. (2010). A proposed reinterpretation and reclassification of aphasic syndromes.
Aphasiology, 24, (3), 363-394.
Barnes, S. E., Candlin C. N. & Ferguson, A. (2013). Aphasia and topic initiation in conversation: a case study. International Journal of Language & Communication Disorders, 48, (1), 102–114.
Beeke, S., Wilkinson, R. & Maxim, J. (2001). Context as a resource for the construction of turns at talk in aphasia. Clinical Linguistics & Phonetics, 15, (1 & 2), 79-83.
Benson, F. & Ardila, A. (1996). Aphasia: A clinical perspective. New York: Oxford University Press.
Clark, H. H. & Schaefer, E. F. (1989). Contributing to discourse. Cognitive Science, 13, 259-294.
Ellis, C., Rosenbek, J. C., Rittman, M. R. & Boylstein, C. A. (2005). Recovery of cohesion in narrative discourse after left-hemisphere stroke. Journal of Rehabilitation Research &
Development, 42, (6), 737–746.
Eriksson, H. (2001). Neuropsykologi. Första upplagan. Liber, Stockholm.
Ferrara, K. (1992). The interactive achievement of a sentence: Joint productions in therapeutic discourse. Discourse Processes, 15, 207-228.
36
Gleason, J. B., Goodglass, H., Obler, L., Green, E., Hyde M. R. & Weintraub, S. (1980). Narrative strategies of aphasic and normal-speaking subjects. Journal of Speech and Hearing
Research, 23, 370-382.
Goodwin, C. (2003). Conversational frameworks for the accomplishment of meaning in aphasia. In C. Goodwin (Ed.). Conversation and Brain Damage (pp. 90-116). New York: Oxford
University Press.
Hutchby, I. & Wooffitt, R. (2008). Conversation analysis. (2. ed.) Cambridge: Polity.
King, R. B. (1996). Quality of life after stroke. Stroke, 27, (9), 1467–1472.
Labov, W. (1978). Sociolinguistic patterns. Oxford: Blackwell.
Leiwo, M. & Klippi, A. (2000). Lexical repetition as a communicative strategy in Broca's aphasia. Aphasiology, 14, (2), 203-224.
Le May, A., David, R. & Thomas, A. P. (1988). The use of spontaneous gesture by aphasic patients. Aphasiology, 2, (2), 137-145.
Lesser, R. (1978). Linguistic investigations of aphasia. London: Butler & Tanner Ltd.
Lindström, E. & Werner, C. (1995). A-ning - Neurolingvistisk Afasiundersökning. Ersta högskola - Ersta utbildningsinstitut, Stockholm.
Linell, P. & Gustavsson, L. (1987). Initiativ och respons: om dialogens dynamik, dominans och
koherens. Linköping: Univ..
Miles, S., Chapman, R. & Sindberg, H. (2006). Sampling context affects MLU in the language of adolescents with Down syndrome. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 49, 325–337.
37
Norrby, C. (2004). Samtalsanalys: Så gör vi när vi pratar med varandra (2, [rev] ed.). Lund: Studentlitteratur.
Oelschlaeger, M. L. & Damico, J. S. (1998a). Joint productions as a conversational strategy in aphasia. Clinical Linguistics & Phonetics, 12, (6), 459-480.
Oelschlaeger, M. L. & Damico, J. S. (1998b). Spontaneous verbal repetition: A social strategy in aphasic conversation. Aphasiology, 12, (11), 971-988.
Papathanasiou, I. & Coppens, P. (2013). Aphasia andrelated neurogenic communication disorders: Basic concepts and operational definitions. In I, Papathanasiou, P, Coppens. & C, Potagas. (Eds.) Aphasia and related neurogenic communication disorders. Burlington, Mass.: Jones & Bartlett Learning.
Perkins, L. (2003). Negotiating repair in aphasic conversation: Interactional issues. In C, Goodwin. (Ed.) Conversation and brain damage (pp. 147-162). Oxford: Oxford University Press.
Perkins, M. R. (2005). Pragmatic ability and disability as emergent phenomena. Clinical
Linguistics & Phonetics, 19, (5), 367-377.
Ramsberger, G. & Menn, L. (2003). Co-constructing Lucy: Adding a social perspective to the assessment of communicative success in aphasia. In C. Goodwin (Ed.), Conversation and Brain
Damage (pp. 283-303). New York: Oxford University Press.
Rousseaux, M., Daveluy, W., & Kozlowski, O. (2010). Communication in conversation in stroke patients. Journal of Neurology, 257, 1099-1107.
Sacks, H., Schegloff, E. A & Jefferson, G. (1974). A simplest systematics for the organization of turn-taking for conversation. Linguistic Society of America, 50, (4), 696-735.
38
Schegloff , E. A. & Sacks, H. (1973). Opening up closings. Semiotica, 8, 289-327.
Schegloff, E. A., Jefferson, G., & Sacks, H. (1977). The preference for self-correction in the organization of repair in conversation. Language, 53, (2), 361-382.
Simmons-Mackie, N. & Kagan, A. (1999). Communication strategies used by 'good' versus 'poor' speaking partners of individuals with aphasia. Aphasiology, 13, (9-11), 807-820.
Tanner, D. (2010). Exploring the psychology, diagnosis, and treatment of neurogenic
communication disorders. New York: Bloomington.
Thompson, C. K., Cho, S., Hsu, C-J., Wieneke, C., Rademaker, A., Weitner, B. B., Mesulam, M. M & Weintraub, S. (2012). Dissociations between fluency and agrammatism in primary
progressive aphasia, Aphasiology, 26, (1), 20-43.
Thompson, C. K., Meltzer-Asscher, A., Cho, S., Lee, J., Wieneke, C., Weintraub, S. & Mesulam, M.-M. (2013). Syntactic and morphosyntactic processing in stroke-induced and primary
progressive aphasia. Behavioural Neurology, 26, 35-54.
Ulatowska, H. K., North A. J. & Macaluso-Hayes, S. (1981). Production of narrative discourse and procedural discourse in aphasia. Brain and Language, 13, (2), 345–371.
Wambaugh, J. (2003). A comparison of the relative effects of phonologic and semantic cueing treatments, Aphasiology, 17, (5), 433-441.
Wambaugh, J. L., Doyle, P. J., Martinez, A. L. & Kalinyak-Fliszar, M. (2001). Effects of two lexical retrieval cueing treatments on action naming in aphasia. Journal of Rehabilitation
Research and Development, 39, (4), 455-466.
Wilkinson, R., Bryan, K., Lock, S., Bayley, K., Maxim, J., Bruce, C., Edmundson, A. & Moir, D. (1998). Therapy using conversation analysis: Helping couples adapt to aphasia in conversation.
39
International Journal of Language & Communication Disorders, 33. Supplement.
Wilkinson, R., Gower, M., Beeke, S. & Maxim, J. (2007). Adapting to conversation as a language-impaired speaker: Changes in aphasic turn constructing over time. Communication &
Medicine, 4, (1), 79-97.
Wilkinson, R., Beeke, S. & Maxim, J. (2003). Adapting to conversation: On the use of linguistic resources by speakers with fluent aphasia in the construction of turns at talk. In C. Goodwin (Ed.), Conversation and Brain Damage (pp. 59-89). New York: Oxford University Press.
Wisenburn, B. & Mahoney, K. (2009). A meta-analysis of word-finding treatments for aphasia.
Aphasiology, 23, (11), 1338-1352.
Wright, H. H. (2011). Discourse in aphasia: An introduction to current research and future directions. Aphasiology, 25, (11), 1283–1285.
Zraick, R. I. & Boone, D. R. (1991). Spouse attitudes toward the person with aphasia. Journal of
Bilaga 1 – Intervjufrågor
1. Gemensam historia – att minnas tillsammans
Vi skulle vilja att ni berättar lite om er själva och er historia, när och var ni träffades och vad som hände sedan. Ni får börja var ni vill och själva bestämma hur och vad ni vill berätta.
2. Diagnos, sjukdom
Skulle ni kunna berätta om svårigheterna som afasin har medfört?
Finns det något område som inte alls har påverkats av afasin?
Finns det något positivt som afasin har medfört?
3. En vanlig dag
Vi är nyfikna på hur en vanlig dag ser ut för er. Skulle ni kunna berätta om vad ni gjorde igår? Det ni gjorde tillsammans och det ni gjorde var och en för sig.
Bilaga 2 – Informationsbrev