För vidare forskning skulle det vara av intresse att samla in data för äldre barn med typisk utveckling samt data för olika diagnosgrupper såsom barn med språkstörning och barn med fysiskt eller psykiskt funktionshinder.
Slutsatser
Vid testning av 132 barn med typisk utveckling i åldrarna 3-6 år med NOT-S återfanns inga signifikanta generella ålders- eller könsskillnader. Däremot identifierades signifikanta skillnader vad gäller ålder och kön på enstaka deluppgifter. Insamlad data visar att barn med typisk utveckling i åldersgruppen 3:0-3:11 år kan förväntas få en totalpoäng på 1,41 ± 0,96,
barn i åldersgruppen 4:0-4:11 år en totalpoäng på 1,31 ± 1,04 samt barn i åldersgruppen 5:0- 6:0 år en totalpoäng på 1,41 ± 0,94. Om ett barn mellan 3 och 6 år erhåller ett totalresultat på 3 poäng eller mer bör således barnets resultat utvärderas och utifrån denna analys beslut fattas huruvida ytterligare undersökning är motiverad.
Referenser
Andersson-Norinder, J. (2001). Mun-H-Center- ett orofacialt kunskapscenter. Vård, 3, 67-71. Bakke, M., Bergendal, B., McAllister, A., Sjögreen, L. & Åsten, P. (2007). Development and evaluation of comprehensive screening for orofacial dysfunction. Swedish Dental Journal, 862. Manuscript in press.
Barlow, S.M. (1998). Real time modulation of speech-orofacial motor performance by means of motion sense. Journal of Communication Disorders, 31, 511-534.
Blasco, P.A. & Allaire, J.H. (1992). Drooling in the developmentally disabled: management practices and recommendations. Developmental Medicine and Child Neurology, 34, 849-862. Blasco, P.A. (2002). Management of drooling: 10 years after the consortium on drooling, 1990. Developmental Medicine and Child Neurology, 44, 778-781.
Bretz, W.A., do Valle, E.V., Jacobson, J.J., Marchi, F., Mendes, S., Nor, J.E., Cançado, M.F & Schneider, L.G. (2001). Unstimulated salivary flow rates of young children. Oral surgery oral medicine oral pathology, 91, 541-545.
Calhoun, K.H., Gibson, B., Hartley, L., Minton, J. & Hokanson, J.A. (1992). Age-related changes in oral sensation. Laryngoscope, 102, 109-116.
Capra, N.F. (1995). Mechanisms of oral sensation. Dysphagia, 10, 235-247.
Castillo Morales, R., Brondo, J.J. & Haberstock, B. (1998). Orofacial regulationsterapi. Lund: Studentlitteratur.
Cermak, S.A., Ward, E.A. & Ward, L.M. (1986). The relationship between articulation disorders and motor coordination in children. The American Journal of Occupational Therapy, 40, 546-550.
Crysdale, W.S. (1989). Management options for the drooling patient. Ear, Nose and Throat Journal, 68, 820-830.
Crysdale, W.S., McCann, C., Roske, L., Joseph, M., Semenuk, D. & Chait, P. (2006). Saliva control issues in the neurologically challenged: A 30 year experience in team management. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 70, 519-527.
Crystal, D. (1997). The Cambridge encyclopedia of language. Cambridge: Cambridge University Press.
Dantas, R.O., Kern, M.K., Massey, B.T., Dodds, W.J., Kahrilas, P.J, Brasseur, J.G., Cook, I.J. & Lang, I.M. (1990). Effect of swallowed bolus variables on oral and pharyngeal phases of swallowing. American Journal of Physiology, 256, 675-681.
Davies, A.E., Kidd, D., Stone, S.P. & MacMahon, J. (1995). Pharyngeal sensation and gag reflex in healthy subjects. Lancet, 345, 487-488.
Dewey, D. (1995). What is developmental dyspraxia? Brain and Cognition, 29, 254-274. DiFransesco, R.C., Junqueira, P.A.S., Trezza, P.M., de Faria, M.E.J., Frizzarini, R. & Zerati, F.E. (2004). Improvement of bruxism after T & A surgery. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 68, 441-445.
Dooland, K.V., Townsend, G.C. & Kaidonis, J.A. (2006). Prevalence and side preference for tooth grinding in twins. Australian Dental Journal, 51, 219-224.
Duffy, J. (2005). Motor speech disorders. St. Louis: Elsevier Mosby.
Dusick, A. (2003). Investigation and management of dysphagia. Seminars in Pediatric Neurology, 10, 255-264.
Dworkin, J.P. & Culatta, R.A. (1985). Oral structural and neuromuscular characteristics in children with normal and disordered articulation. Journal of Speech and Hearing Disorders, 50, 150-156.
Eisen, D. & Lynch, D.P. (1998). The mouth: diagnosis and treatment. Missouri: Mosby-Year book, Inc.
Elsherif, I. & Kareemullah, C. (1999). Tonsil and adenoid surgery for upper airway obstruction in children. Ear, Nose and Throat Journal, 78, 617-620.
Evans Morris, S. & Dunn Klein, M. (2000). Pre-feeding skills: a comprehensive resource for mealtime development. United States of America: TSB/Harcourt, cop.
Fletcher, S.G. (1972). Time-by-count measurement of diadochokinetic syllable rate. Journal of Speech and Hearing Research, 15, 763-770.
Gisel, E.G. (1988). Chewing cycles in 2- to 8-year-old children: a developmental profile. The American Journal of Occupational Therapy, 42, 40-46.
Gisel, E.G. (1991). Effect of food texture on the development of chewing of children between six months and two years of age. Developmental Medicine and Child Neurology, 33, 69-79. Gonçalves Antonio, A., Santos da Silva Pierro, V. & Cople Maia, L. (2006). Bruxism in children: a warning sign for psychological problems: Journal of the Canadian Dental Association, 72, 155-160.
Green, J.R., Moore, C.A., Higashikawa, M. & Steeve, R.W. (2000). The physiologic development of speech motor control: lip and jaw coordination. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 43, 239-255.
Green, J.R., Moore, C.A., Ruark, J.L., Rodda, P.R., Morvée W.T. & Vanwitzenburg, M.J. (1997). Development of chewing in children from 12 to 48 months: longitudinal study of EMG patterns. Journal of Neurophysiology, 77, 2704-2716.
Gustavsson, Å & Harnemo, S. (2001). Utvärdering och utprovning av oralmotoriska testuppgifter på 6-åriga barn. Examensarbete i logopedi. Stockholm: Karolinska institutet, enheten för logopedi och foniatri.
Hartstein, M. & Heinonen, C. (1995). Oralmotorisk funktion hos normalspråkiga barn vid 4:0-5:5 års ålder. Examensarbete i logopedi. Stockholm: Karolinska institutet, enheten för logopedi och foniatri.
Hellquist, B. (1995). Fonemtest: korta versionen. Löddeköpinge: Pedagogisk Design.
Holmberg, E. & Bergström, A. (1996). ORIS. Munmotoriskt funktionsstatus. Malmö: Pedagogisk Design.
Kieser, J.A. & Groeneveld, H.T. (1998). Relationship between juvenile bruxing and craniomandibular dysfunction. Journal of Oral Rehabilitation, 25, 662-665.
Kolb, B. & Whishaw, I.Q. (2003). Fundamentals of human neuropsychology. New York: Worth Publishers.
Leeper, H.A., Tissington, M.L. & Munhall, K.G. (1998). Temporal characteristics of velopharyngeal function in children. Cleft Palate-Craniofacial Journal, 35, 215-221.
Lobbezoo, F. & Naeije, M. (2001). Bruxism is mainly regulated centrally, not peripherally. Journal of Oral Rehabilitation, 28, 1085-1091.
Logemann, J.A. (1998). Evaluation and treatment of swallowing disorders. Austin: PRO-ED. Lohmander, A., Borell, E., Henningsson, G., Havstam, C., Lundeborg, I. & Persson, C. (2005). SVANTE, svenskt artikulations- och nasalitetstest. Skivarp: Pedagogisk design. Longman, L.P., Higham, S.M., Bucknall, R., Kaye, S.B. Edgar, W.M. & Field, E.A. (1997). Signs and symptoms in patients with salivary gland hypofunction. Postgraduate Medical Journal, 73, 93-97.
Lund, J.P. (1991). Mastication and its control by the brain stem. Critical reviews in Oral Biology and Medicine, 2, 33-64.
McAllister, A. (2001). Intra-oral stereognosis in children with habitual mouth-breathing. I Sillanpää, M. (Red.), Practises in orofacial therapy. (87-90). Turku: Painosalama Oy.
Miller, A.J. (2002). Oral and pharyngeal reflexes in the mammalian nervous system: their diverse range in complexity and the pivotal role of the tongue. Critical Reviews in Oral Biology and Medicine, 13, 409-425.
Mioche, L., Hiiemae, K.M. & Palmer, J.B. (2002). A postero-anterior videofluorographic study of the intra-oral management of food in man. Archives of Oral Biology, 47, 267-280. Murry, T. & Carrau R.L. (2006). Clinical management of swallowing disorders. San Diego: Plural Publishing.
Norström, H. & Sjöberg, P. (2003). Oral stereognostisk förmåga hos barn mellan 4:0-5:5 års ålder. Examensarbete i logopedi. Stockholm: Karolinska institutet, enheten för logopedi och foniatri.
Okada, A., Honma, M., Nomura, S. & Yamada, Y. (2007). Oral behavior from food intake until terminal swallow. Physiology and Behaviour. 90, 172-179.
Orofacialt Observationsschema, Mun-H-Center, 2007-03-08 kl. 13.08, http://www.mun-h- center.se.
Pevernagie, D.A., De Meyer, M.M. & Claeys, S. (2005). Sleep, breathing and the nose. Sleep Medicine Reviews, 9, 437-451.
Putz, R. & Pabst, R. (2006). Sobotta, Atlas of human anatomy. Volume 1. Head, neck, upper limb. München: Urban & Fischer.
Qvarnström, M.J., Jaroma, S.M., & Laine, M.T. (1993). Accuracy of articulatory movements of speech in a group of first-graders. Folia Phoniatrica, 45, 214-222.
Qvarnström, M.J., Jaroma, S.M. & Laine, M.T. (1994). Changes in peripheral speech mechanism of children from the age of 7 to 10 years. Folia Phoniatrica Logopedica, 46, 193- 202.
Reilly, S., Skuse, D. & Wolke, D. (2007). SOMA. Schema för oralmotorisk bedömning. Manual för administrering. Mun-H-Center förlag: Göteborg.
Robbins, J. & Klee, T. (1987). Clinical assessment of oropharyngeal motor development in young children. Journal of Speech and Hearing Disorders, 52, 271-277.
Rotteveel, L.J.C., Jongerius, P.H., van Limbeek, J. & van den Hoogen, F.J.A. (2004). Salivation in healthy schoolchildren. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 68, 767-774.
Scarborough, D.R., Boyce, S., McCain, G., Oppenheimer, S., August, A. & Neils-Strinjas J. (2006). Abnormal physiological responses to touch among children with persistent feeding difficulties. Developmental Medicine and Child Neurology, 48, 460-464.
Schwartz, J.L., Niman, C.W. & Gisel, E.G. (1984). Chewing cycles in 4- and 5-year-old normal children: an index of eating efficacy. The American Journal of Occupational Therapy, 38, 171-175.
Singh, S. & Kent, R.D (2000). Dictionary of speech–language pathology. San Diego: Singular Publishing Group
Smedje, H., Broman, J-E. & Hetta, J. (1999). Parents’ reports of disturbed sleep in 5-7-year- old Swedish children. Acta Paediatrica, 88, 858-865.
Smith, A. (2006). Speech motor development. Journal of Communication Disorders, 39, 331- 349.
Solomon, N.P. (2006). What is orofacial fatigue and how does it affect function for swallowing and speech? Seminars in Speech and Language, 27, 268-282.
Sommerlad, B.C. (2001). Anatomy and function. I Watson, A.C.H., Sell, D.A. & Grunwell, P., (Red.), Management of cleft lip and palate (s. 25-43). Philadelphia: Whurr Publishers. Spender, Q., Stein, A., Dennis, J., Reilly, S., Percy, E. & Cave, D. (1996). An exploration of feeding difficulties in children with Down syndrome. Developmental Medicine and Child Neurology, 38, 681-694.
Strömland, K., Sjögreen, L., Miller, M., Gillberg, C., Wentz, E., Johansson M., Nylén, O., Danielsson, A., Jacobsson, C., Andersson J. & Fernell, E. (2002). Möbius sequence – a Swedish multidiscipline study. European Journal of Paediatric Neurology, 6, 35-45.
Thomson, A.E., & Hixon, T.J. (1979). Nasal air flow during normal speech production. Cleft Palate Journal, 16, 412-420.
Torres, S.R., Nucci, M., Milanos, E., Pereria, R.P., Massaud, A. & Munhoz, T. (2006). Variations of salivary flow rates in Brazilian school children. Brazilian Oral Research, 20, 8- 12.
Trawitzki, L.V., Anselmo-Lima, W.T., Melchior, M.O., Grechi, T.H. & Valera, F.C.P. (2005). Breast-feeding and deleterious oral habits in mouth and nose breathers. Brazilian Journal of Otorhinolaryngology, 71, 747-751.
Trulsson, U. & Klingberg, G. (2003). Living with a child with a severe orofacial handicap: experiences from the perspectives of parents. European Journal of Oral Sciences, 111, 19-25. Velleman, S. (2003). Childhood apraxia of speech. New York: Thomson Delmar Learning. Warren, J.J., Bishara, S.E., Stienbock, K.L., Yonezu, T. & Nowak, A.J. (2001). Effects of oral habits’ duration on dental characteristics in the primary dentition. Journal of American Dental Association, 132, 1685-1693.
Yaruss, J.S. & Logan, K.J. (2002). Evaluating rate, accuracy, and fluency of young children’s diadochokinetic productions: a preliminary investigation. Journal of Fluency Disorders, 27, 65-86.
Yokochi, K. (1997). Oral motor pattern during feeding in severely physically disabled children. Brain & Development, 19, 552-555.
Ziegler, W. (2003). Speech motor control is task-specific: Evidence from dysarthria and apraxia of speech. Aphasiology, 17, 3-36.
Institution för Nervsystem och Rörelseorgan Tel: 013-22 12 87
Hej! Bilaga 1
Vi är tre studenter som läser vår sista termin på logopedutbildningen vid Linköpings universitet. Denna termin kommer vi ägna åt att skriva en magisteruppsats och det är med anledning av detta som vi har tagit kontakt med er förskola. Logopeder arbetar med bedömning och behandling av röst-, tal-, språk- och sväljsvårigheter. För att kunna göra korrekta bedömningar av barn som har munmotoriska svårigheter är det viktigt att ha kunskap om vad barn i den aktuella åldersgruppen förväntas klara av. Syftet med vår uppsats är därför att ta reda på hur 120 barn i åldrarna 3:0-6:0 år presterar på ett nytt munmotoriskt test, NOT-S.
Undersökningen innebär att vi genomför två olika test med varje barn; NOT-S och ett test som undersöker barnets uttal. Testningen innebär att barnet får benämna ett antal bilder och imitera munmotoriska rörelser, vilket beräknas ta ca 30 minuter/barn. I det munmotoriska testet ingår förutom en undersökningsdel också en intervjudel som ska besvaras av barnets föräldrar. Detta sker genom att vi ringer upp föräldrarna och ställer ett antal frågor om barnets munmotorik, vilket tar omkring 5 minuter.
Vissa delar av testningen kommer att spelas in på band så att vi vid behov kan lyssna i efterhand. Inspelningen kommer enbart att hanteras inom logopedprogrammet. Barnens anonymitet garanteras, endast uppgifter om kön och ålder kommer att finnas med i uppsatsen.
Vi önskar nu hjälp med att välja ut barn på er förskola som skulle kunna vara lämpliga för att delta i undersökningen. Dessa barn ska vara mellan 3:0-6:0 år gamla, inte ha några kända fysiska/psykiska funktionshinder och får inte heller ha/ha haft logopedkontakt. De bör också förstå och tala svenska tillräckligt bra för att kunna följa de instruktioner som ges. Givetvis behöver vi få tillstånd från de föräldrar vars barn ni valt ut till att ingå i undersökningen. Vi bifogar därför informationsbrev och svarsblankett för vidare distribution till berörda föräldrar. Svarsblanketten önskar vi att föräldrarna lämnar in till er senast ___. Vi bifogar också en påminnelselapp som vi ber er att dela ut ____ till de föräldrar som då ännu inte har lämnat in svarsblanketten. Därefter kommer vi ut och testar de barn vars föräldrar godkänt deltagande i studien. I samband med detta behöver vi tillgång till ett/flera avskilda rum där vi kan
genomföra testningen.
Vi är tacksamma för er hjälp, vilken gör det möjligt för oss att genomföra vår studie. Om ni har några frågor är ni välkomna att ringa någon av oss.
Med vänliga hälsningar
Cecilia Skoglund Hanna Thelin Carin Gustavsson
Logopedstudent Logopedstudent Logopedstudent
Handledare:
Anita McAllister Inger Lundeborg Leg logoped, Med Dr Leg logoped, MSc
Institution för Nervsystem och Rörelseorgan Tel: 013-22 12 87
Hej! Bilaga 2
Vi är tre studenter som läser vår sista termin på logopedutbildningen vid Linköpings universitet. Denna termin kommer vi ägna åt att skriva en magisteruppsats och det är med anledning av detta som vi har tagit kontakt med ert barns förskola. Logopeder arbetar med bedömning och behandling av röst-, tal-, språk- och sväljsvårigheter. För att kunna göra korrekta bedömningar av barn som har munmotoriska svårigheter är det viktigt att ha kunskap om vad barn i den aktuella åldersgruppen förväntas klara av. Syftet med vår uppsats är därför att ta reda på hur 120 barn i åldrarna 3:0-6:0 år presterar på ett nytt munmotoriskt test, NOT-S.
Undersökningen innebär att vi genomför två olika test med ert barn på förskolan; NOT-S och ett test som undersöker barnets uttal. Testningen innebär att ert barn får benämna ett antal bilder och imitera munmotoriska rörelser, vilket totalt beräknas ta ca 30 minuter. I det munmotoriska testet ingår förutom en undersökningsdel också en intervjudel som ska besvaras av er föräldrar. Detta kommer att ske genom att vi ringer upp er och ställer ett antal frågor om ert barns munmotorik, vilket tar omkring 5 minuter. Vi ber er därför att i bifogad svarstalong fylla i telefonnummer samt tidpunkt då vi lättast når er.
Vissa delar av testningen kommer att spelas in på band så att vi vid behov kan lyssna i efterhand. Inspelningen kommer enbart att hanteras inom logopedprogrammet. Vi garanterar ert barns anonymitet, i uppsatsen kommer endast uppgifter om kön och ålder att finnas med.
Givetvis behöver vi få ert tillstånd för att ert barn ska kunna ingå i undersökningen. Vi bifogar därför en svarsblankett som vi önskar att ni lämnar till personalen på er förskola senast ____. Vi kommer därefter ut till förskolan och testar de barn vars föräldrar godkänt deltagande i studien.
Vi är tacksamma för ert och ert barns deltagande vilket möjliggör genomförandet av vår studie. Om ni har några frågor är ni välkomna att ringa till någon av oss.
Med vänliga hälsningar
______________ _____________ ______________
Cecilia Skoglund Hanna Thelin Carin Gustavsson
Logopedstudent Logopedstudent Logopedstudent
Handledare:
Anita McAllister Inger Lundeborg Leg logoped, Med Dr Leg logoped, MSc
Institution för Nervsystem och Rörelseorgan Tel: 013-22 12 87
Bilaga 3
Svarsblankett
Ja, mitt barn___________ får delta i den logopediska testning som leds av Carin Gustavsson, Hanna Thelin och Cecilia Skoglund.
Nej, mitt barn___________ får inte delta i den logopediska testningen.
Mitt barn är ____ år och ____ månader gammalt.
Jag är lättast anträffbar för telefonintervju:
Förmiddag Eftermiddag Kväll Mina telefonnummer är: Hem ______________ Arbete ______________ Mobil ______________ _________________ Målsmans underskrift _______________ Namnförtydligande
Institution för Nervsystem och Rörelseorgan Tel: 013-22 12 87
Bilaga 4