Framtida studier - Normering av Nordiskt Orofacialt Test- Screening (NOT-S) för barn 6:0- 8:0 å

Då takeffekt inte uppnåddes i föreliggande studie vore det intressant att fortsätta testa typiskt utvecklade barn i högre åldrar. Det skulle även vara av intresse att undersöka hur särskilda grupper skulle prestera på NOT-S, exempelvis barn med Downs syndrom eller Cerebral pares.

Referenser

Arvedson, J. C., & Brodsky, L. (2002). Pediatric swallowing and feeding: Assessment and management (2nd ed.). Albany: Singular Thomson Learning.

Ayres, J. (1998). Sinnernas samspel hos barn. Stockholm: Psykologiförlaget.

Babu, H. M. (2010). Surgical management of ankyloglossia: a case report. Internal journal of contemporary dentistr. 1(2), 58

Bakke, M., Bergendal, B., McAllister, A., Sjogreen, L., & Asten, P. (2007). Development and evaluation of a comprehensive screening for orofacial dysfunction. Swedish Dental Journal, 31(2), 75-84.

Ballard, J. L., Auer, C. E. & Khoury, J. C. (2002). Ankyloglossia: assessment, incidence, and effect of frenuloplasty on the breastfedding dyad. Pediatrics110(5),63

Barbosa Tde, S., Miyakoda, L. S., Pocztaruk Rde, L., Rocha, C. P., & Gaviao, M. B. (2008). Temporomandibular disorders and bruxism in childhood and adolescence: Review of the

literature. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 72(3), 299-314. Barrett, K. E. (2006). Gastrointestinal physiology. New York: Lange Medical

Books/McGraw-Hill.

Bianchi, B., Copelli, C., Ferrari, S., Ferri, A., & Sesenna, E. (2009). Facial animation in children with moebius and moebius-like syndromes. Journal of Pediatric Surgery, 44(11), 2236-2242.

Bishara, S. E., Warren, J. J., Broffitt, B., & Levy, S. M. (2006). Changes in the prevalence of nonnutritive sucking patterns in the first 8 years of life. American Journal of Orthodontics and Dentofacial Orthopedics : Official Publication of the American Association of

Orthodontists, its Constituent Societies, and the American Board of Orthodontics, 130(1), 31- 36.

Blom, J. A., (2004). Monitoring of respiration and cirkulation. New York Washington: Boca Raton.

Bockholt, U., Mlynski, G., Muller, W., & Voss, G. (2000). Rhinosurgical therapy planning via endonasal airflow simulation . Computer Aided Surgery : Official Journal of the International Society for Computer Aided Surgery, 5(3), 175-179.

Bresolin, D., Shapiro, G. G., Shapiro, P. A., Dassel S.W., Furukava, C. T., Pierson, W. E., . . . Bierman, C. W. (1984). Facial characteristics of children who breath through the mouth. Pediatrics, 73(5), 622-625.

Castillo Morales, R., Brondo, J. J., & Haberstock, B. (1998). Orofacial regulationsterapi. Lund: Studentlitteratur.

Cichero, J. (2006). Applied anatomy and physiology of the normal swallow. In J. Cichero, & B. Burdoch (Eds.), Dysphagia: Foundation, theory and practice ( pp. 3-25). England: Wiley. D'Ascanio, L., Lancione, C., Pompa, G., Rebuffini, E., Mansi, N., & Manzini, M. (2010). Craniofacial growth in children with nasal septum deviation: A cephalometric comparative study. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 74(10), 1180-1183.

Dhillon, N.(2008). Current diagnosis & treatment in otolaryngology, head & neck surgery: Anatomy. Hämtad 24 Februari, 2011, från

http://www.accessmedicine.com/content.aspx?aID=2823000.

Dimberg, L., Bondemark, L., Soderfeldt, B., & Lennartsson, B. (2010). Prevalence of malocclusion traits and sucking habits among 3-year-old children. Swedish Dental Journal, 34(1), 35-42.

Duncan, K., McNamara, C., Ireland, A. J., & Sandy, J. R. (2008). Sucking habits in childhood and the effects on the primary dentition: Findings of the avon longitudinal study of pregnancy and childhood.. International Journal of Paediatric Dentistry / the British Paedodontic Society [and] the International Association of Dentistry for Children, 18(3), 178-188. Erasmus, C. E., Van Hulst, K., Rotteveel, L. J., Jongerius, P. H., Van Den Hoogen, F. J., Roeleveld, N., & Rotteveel, J. J. (2009). Drooling in cerebral palsy: Hypersalivation or dysfunctional oral motor control? Developmental Medicine and Child Neurology, 51(6), 454- 459.

Evans Morris, S., & Dunn Klein, M. (2000). Pre- feeding skills: A comprehensive resource for mealtime development. Harcourt: Therapy Skills Builders.

Fagius, J., & Aquilonius, S. M. (2004). Neurologisk symtomlära. I J. Fagius, & S. M. Aquilonius (Red.), Neurologi (3. uppl.,s. 13). Stockholm: Liber.

Fairhurst, C. B., & Cockerill, H. (2011). Management of drooling in children. Archives of Disease in Childhood.Education and Practice Edition, 96(1), 25-30.

Fischer-Brandies, H., Avalle, C., & Limbrock, G. J. (1987). Therapy of orofacial dysfunctions in cerebral palsy according to castillo-morales: First results of a new treatment concept. European Journal of Orthodontics, 9(2), 139-143.

Grechi, T. H., Trawitzki, L. V., de Felicio, C. M., Valera, F. C., & Alnselmo-Lima, W. T. (2008). Bruxism in children with nasal obstruction . International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 72(3), 391-396.

Gustavsson, C., Skoglund, C., & Thelin, H. (2007). Normering av nordiskt orofacialt test - screening (NOT-S) för barn i åldrarna 3 till 6 år. D-uppsats. Linköpings Universitet. Institutionen för nervsystem och rörelseorgan.

Hansson, K., & Nettelbladt, U. (2007). Bedömning av språklig förmåga hos barn. I U. Nettelbladt, & E. K. Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn (s. 255). Lund: Studentlitteratur.

Hartelius, L., & Lohmander, A. (2008). Talstörningar: Allmän del. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (Red.), Logopedi (s. 357). Lund: Studentlitteratur.

Hartstein, M., Heinonen, C. (1995). Oralmotorisk funktion hos normalspråkiga barn vid 4:0- 5:5 års ålder. Examensarbete i logopedi. Karolinska institutet. Logopedi och foniatri.

Hellquist, B. (1995). Fonemtest: korta versionen.(3 uppl.). Löddeköpinge: Pedagogisk design Houstis, O., Kiliaridis, S. (2009). Gender and age differences in facial expressions. European journal of orthodontics, 31(5), 459-466.

Johnson, H., King, J., Reddihough, D.S. (2001). Children with sialorrhoea in the absence of neurological abnormalities. Child Care Health Development, 27(6), 591-602.

Kent, R. D. (2000). Research on speech motor control and its disorders: A review and prospective. Journal of Communication Disorders, 33(5), 391-427.

Kimmelman, C. P. (2001). Basic science of the oral cavity and gustation. In T. Van De Water, & H. Staecker (Eds.), Basic science review for otolaryngology ( p. 627). New York, NY, USA: Thieme Medical Publishers, Incorporated.

Kjellberg, C. (1994). Oralmotorisk utveckling. Små Och Stora Nyheter, s.3-4. Lavigne, G.J., Khoury, S., Abe, S., Yamaguchi, T.,& Raphael, K. (2008). Bruxism

physiology and pathology: an overview for clinicians. Journal of oral rehabilitation, 35(7), 476-494.

Leeper, H. A., Tissington, M. L., & Munhall, K. G. (1998). Temporal characteristics of velopharyngeal function in children. The Cleft Palate-Craniofacial Journal : Official Publication of the American Cleft Palate-Craniofacial Association, 35(3), 215-221. Lefton-Greif, M. A., Carroll, J. L., & Loughlin, G. M. (2006). Long-term follow-up of oropharyngeal dysphagia in children without apparent risk factors. Pediatric Pulmonology, 41(11), 1040-1048.

Leung, A. K., & Kao, C. P. (1999). Drooling in children. Paediatrics & Child Health, 4(6), 406-411.

Liukkonen, K., Virkkula, P., Aronen, E. T., Kirjavainen, T., & Pitkaranta, A. (2008). All snoring is not adenoids in young children. International Journal of Pediatric

Otorhinolaryngology, 72(6), 879-884.

Logemann, J. A. (1998). Evaluation and treatment of swallowing disorders. Austin: Pro-Ed. Lundeborg Hammarström, I. (2010). Oral motor function, voice, speech and language in children with tonsillar hypertrophy in relation to surgical outcome.Doktorsavhandling, Linköpings Universitet, Instutitionen för klinisk och experimentell medicin.

Lännergren, J., Westerblad, H., Ulfendahl, M., & Lundeberg, T. (2007). Fysiologi. (uppl.4). Lund: Studentlitteratur.

McDonald, A., Harris, G., Rylance, G., Asplin, D., & Booth, I.W. (1997). Abnormal feeding behaviours in phenylketonuria. Journal of Human Nutrition and Dietetics, 10(3), 163-170. Mescher, A. L. (2010). Junqueira's basic histology: Text & atlas. (12th ed.). New York: McGraw-Hill.

Michelotti, A., Cioffi, I., Festa, P., Scala, G., & Farella, M. (2010). Oral parafunctions as risk factors for diagnostic TMD subgroups. Journal of Oral Rehabilitation, 37(3), 157-162. Miller, J. L., Macedonia, C., & Sonies, B. C. (2006). Sex differences in prenatal oral-motor function and development. Developmental Medicine and Child Neurology, 48(6), 465-470. Mimik. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 10 februari, 2011, från

http://www.ne.se/mimik

Monkhouse, S. (2006). Cranial nerves: Functional anatomy. New York: Cambridge University press.

Montaldo, L., Montaldo, P., Cuccaro, P., Caramico, N., & Minervini, G. (2011). Effects of feeding on non-nutritive sucking habits and implications on occlusion in mixed dentition. International Journal of Paediatric Dentistry / the British Paedodontic Society [and] the International Association of Dentistry for Children, 21(1), 68-73.

Morgan, A. T., & Vogel, A. P. (2008). Intervention for dysarthria associated with acquired brain injury in children and adolescents. Cochrane Database of Systematic Reviews

(Online),3(3), CD006279.

Möller, A. R. (2003). Sensory systems: Anatomy and physiology. USA: Elsevier Science. Nettelbladt, U. (2007). Fonologisk utveckling. I U. Nettelbladt, & E. K. Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn. (s. 57). Lund: Studentlitteraur.

Rudberg, L. A. Söderpalm., E. (1992). Artikulationsstörningar. I L. A. Rudberg (Red.), Barns tal- och språksvårigheter. (2 uppl. s. 29-41). Lund: Studentlitteratur.

Sama, A. (2008). Snoring and obstructive sleep apnoea. In H. Ludman, & P. J. Bradey (Eds.), ABC of ear, nose and throat ( pp. 65-69). Oxford: Blackwell publishing.

Sanders, R. D. (2010). The trigeminal (V) and facial (VII) cranial nerves: Head and face sensation and movement. Psychiatry (Edgmont ), 7(1), 13-16.

Seifpanahi, S., Dadkhah, A., Dehqan, A., Bakhtiar, M., & Salmalian, T. (2008). Motor control of speaking rate and oral diadochokinesis in hearing-impaired farsi speakers. Logopedics, Phoniatrics, Vocology, 33(3), 153-159.

Sjogreen, L., Lohmander, A. & Kiliaridis, S. (In press). Exploring quantitative methods for evaluation of lip function . Journal of Oral Rehabilitation.

Skuse, D. (1993). Identification and management of problem eaters. Archives of Disease in Childhood, 69(5), 604-608.

Smedler, A. C., & Tideman, E. (2009). Att testa barn och ungdomar: Om testmetoder i psykologiska utredningar. Stockholm: Natur och kultur.

Stevenson, R. D. & Allaire, J. H. (1996). The development on eating skills in infants and young children. In P. B. Sullivan & L. Rosenbloom (Eds.), Feeding the disabled child (pp. 11). London: Mac Keith Press.

Terband, H., & Maassen, B. (2010). Speech motor development in childhood apraxia of speech: Generating testable hypotheses by neurocomputational modeling. Folia Phoniatrica Et Logopaedica : Official Organ of the International Association of Logopedics and

Phoniatrics (IALP), 62(3), 134-142.

Terband, H., Maassen, B., Van Leishout , P., & Nijland, L. (2011). Stability and composition of functional synergies for speech movements in children with developmental speech

disorders. Journal of Communication Disorders 44 (1), 59–74.

Van Lierde, K. M., Mortier, G., Huysman, E., & Vermeersch, H. (2010). Long-term impact of tongue reduction on speech intelligibility, articulation and oromyofunctional behaviour in a child with beckwith-wiedemann syndrome. International Journal of Pediatric

Otorhinolaryngology, 74(3), 309-318.

Van Mourik, M., Catsman-Berrevoets, C. E., Paquier, P. F., Yousef-Bak, E., & Van Dongen, H. R. (1997). Acquired childhood dysarthria: Review of its clinical presentation. Pediatric Neurology, 17(4), 299-307.

Wang, Y. T., Kent, R. D., Duffy, J. R., & Thomas, J. E. (2009). Analysis of diadochokinesis in ataxic dysarthria using the motor speech profile program. Folia Phoniatrica Et

Logopaedica : Official Organ of the International Association of Logopedics and Phoniatrics (IALP), 61(1), 1-11.

Waxman, S. G. (2009). Fundamentals of the nervous system. Hämtad 28 februari, 2011, från http://www.accessmedicine.com/content.aspx?aID=5271001

Williams, C. (2004). Therapeutic interaction in nursing. Thorofare, NJ: Slack.

Wolf, L. S. & Glass, R. P. (1992). Feeding and swallowing disorders in infancy. Texas: Therayp skills builders.

30 Logopedprogrammet

Hej!

uppsatsarbete är nu att undersöka hur barn i tidig skolålder (6:0-8:0 år)presterar. Vi behöver för vårt arbete komma i kontakt med barn i de aktuella åldrarna via deras

målsmän. Vi behöver målsmännens tillstånd att få genomföra undersökningen på deras barn och också få möjlighet att ställa några frågor till målsmännen. Vi hoppas också på att få möjlighet att träffa barnen i skolan/fritidsverksamheten.

Vi undrar nu i detta första skede om vi får tillstånd att kontakta rektorer inom ditt område? Vi är tacksamma för din hjälp, vilken gör det möjligt för oss att genomföra vår studie. Om du har några frågor är du välkommen att ringa eller maila någon av oss.

Med vänliga hälsningar

Marie Andersson Elin Nordin

Logopedstudent Logopedstudent maran248@student.liu.se eliso742@student.liu.se 070 - 36 08 576 070 - 58 89 634 Handledare: Inger Lundeborg Universitetsadjunkt inger.lundeborghammarstrom@liu.se

Logopedprogrammet

Institutionen för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet/Hälsouniversitetet

581 83 Linköping

31 Logopedprogrammet

Hej!

uppsatsarbete är nu att undersöka hur barn i tidig skolålder (6:0-8:0 år)presterar. Vi behöver för vårt arbete komma i kontakt med 80 barn i de aktuella åldrarna via deras målsmän. Vi behöver målsmännens tillstånd att få genomföra undersökningen på deras barn och också få möjlighet att ställa några frågor till målsmännen. Vi hoppas också på att få möjlighet att träffa barnen i skolan/fritidsverksamheten. Testnigen innebär en

undersökningsdel och en intervju del. Undersökningsdelen sker i skolmiljön och tar ca 30 min per barn. Intervju delen görs via telefon med föräldrar. Vi har fått godkännande från

enhetschefen i ert område att kontakta er och undrar nu om vi får kontakta lärarna i din skola för att där finna barn och föräldrar som vill delta?

Vi är tacksamma för din hjälp, vilken gör det möjligt för oss att genomföra vår studie. Om du har några frågor är du välkommen att ringa eller maila någon av oss.

Med vänliga hälsningar

Marie Andersson Elin Nordin

Logopedstudent Logopedstudent maran248@student.liu.se eliso742@student.liu.se 070 - 36 08 576 070 - 58 89 634 Handledare: Inger Lundeborg Universitetsadjunkt inger.lundeborghammarstrom@liu.se

Logopedprogrammet

Institutionen för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet/Hälsouniversitetet

581 83 Linköping

32 Logopedprogrammet

Hej!

Vi är två studenter på termin fem på logopedutbildningen vid Linköpings universitet. Under första delen av vårterminen kommer vi att skriva en kandidatuppsats och det är därför vi kontaktar dig. För att som logoped kunna göra bra bedömningar av barn med munmotoriska svårigheter är det viktigt att veta vad friska barn i den aktuella åldern klarar av. Logopedstudenter har tidigare undersökt hur friska förskolebarn presterar oralmotoriskt. Syftet med vårt uppsatsarbete är nu att undersöka hur barn i tidig skolålder (6:0-8:0 år)presterar. Barnen kommer vara anonyma i uppsatsen, endast uppgifter om kön och ålder kommer finnas med. Alla resultat visas på gruppnivå.

Testningen innebär en undersökningsdel och en intervju del. Undersökningsdelen sker i skolmiljön och tar ca 30 min per barn. Den innebär att barnet får benämna ett antal bilder och imitera

munmotoriska rörelser. Intervju delen görs via telefon med föräldrar vilket beräknas ta ca 5 min. Vissa delar av testningen kommer spelas in så att vi efter behov kan lyssna på materialet igen. Denna

inspelning kommer enbart hanteras inom logopedprogrammet.

Vi vill nu be om er hjälp att lämna ut information till föräldrar vars är mellan 6:0-8:0 år. Vi bifogar informationsbrev och svarsblankett. Svarsblanketten önskar vi att föräldrarna lämnar in till er senast ___. Vi skickar även med en påminnelselapp som vi ber er dela ut _____ till de föräldrar som då ännu inte lämnat in svarsblanketten. De barn vars föräldrar godkänt deltagande i studien kommer vi att testa.

Vi kommer komma ut till skolan och skulle då behöva tillgång till ett eller två enskilda rum där vi kan utföra testningen.

Vi är tacksamma för din hjälp, vilken gör det möjligt för oss att genomföra vår studie. Om du har några frågor är du välkommen att ringa eller maila någon av oss.

Med vänliga hälsningar

Marie Andersson Elin Nordin Logopedstudent Logopedstudent maran248@student.liu.se eliso742@student.liu.se 070 - 36 08 576 070 - 58 89 634 Handledare: Inger Lundeborg Universitetsadjunkt inger.lundeborghammarstrom@liu.se

Logopedprogrammet

Institutionen för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet/Hälsouniversitetet

581 83 Linköping

33 Logopedprogrammet

Hej!

Vi är två studenter på termin fem på logopedutbildningen vid Linköpings universitet. Under första delen av vårterminen kommer vi att skriva en kandidatuppsats och det är därför vi har tagit kontakt med ert barns skola. För att som logoped kunna göra bra bedömningar av barn med munmotoriska svårigheter är det viktigt att veta vad friska barn i den aktuella åldern klarar av. Logopedstudenter har tidigare undersökt hur friska förskolebarn presterar oralmotoriskt. Syftet med vårt uppsatsarbete är nu att undersöka hur barn i tidig skolålder (6:0-8:0 år)presterar.

Testningen innebär en undersökningsdel och en intervju del. Undersökningsdelen sker i skolmiljön och tar ca 30 min per barn. Det innebär att ert barn kommer få imitera

munmotoriska rörelser och benämna ett antal bilder . Om barnet inte vill delta är denne fri att avbryta testningen. Vissa delar av testningen kommer spelas in så att vi efter behov kan lyssna på materialet igen. Vi garanterar ert barns anonymitet, endast kön och ålder kommer finnas med i uppsatsen. Alla resultat visas på gruppnivå. Inspelning kommer enbart hanteras inom logopedprogrammet. Intervju delen görs via telefon med er föräldrar på en tid som passar er och det kommer ta ungefär 5 minuter.

För att få den data som fyller syftet med studien ska barnet: - vara mellan 6:0-8:0 år.

- ha psykiskt och fysisk utveckling i nivå med sina jämnåriga. - tala och förstå vardaglig svenska.

- inte ha kontakt med logoped eller talpedagog.

För att kunna genomföra undersökningen behöver vi naturligtvis ert tillstånd och ber er fylla i den bifogade svarsblanketten. Lämna in den till ert barns klasslärare senast________. Vi kommer senare ut till skolan och testar de barn vars föräldrar godkänt deltagande i studien. Vi är på förhand tacksamma för ert och ert barns hjälp. Om ni har frågor är ni välkomna att ringa eller maila oss.

Med vänliga hälsningar

Marie Andersson Elin Nordin

Logopedstudent Logopedstudent maran248@student.liu.se eliso742@student.liu.se 070 - 36 08 576 070 - 58 89 634 Handledare: Inger Lundeborg Universitetsadjunkt inger.lundeborghammarstrom@liu.se

Logopedprogrammet

Institutionen för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet/Hälsouniversitetet

581 83 Linköping

Logopedprogrammet

Svarsblankett

Ja, mitt barn kan/får delta i studien.

Nej, mitt barn kan/får inte delta i studien.

Mitt barn är_____år och ______månader. För telefonintervjun tar jag helst emot samtal:

Förmiddag Önskemål om tid:_________________

Eftermiddag Önskemål om tid:_________________

Kväll Önskemål om tid:_________________ Ni kan nå mig på: Hem:_____________________ Mobil:____________________ Jobb:_____________________ _________________________________ Målsmans underskrift _________________________________ Namnförtydligande

Lämna till klassläraren senast_______________

Logopedprogrammet

Institutionen för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet/Hälsouniversitetet

581 83 Linköping

35 Logopedprogrammet

Påminnelse

Vi vill påminna om att__________ är sista inlämningsdagen för svarsblanketten angående ert barns deltagande i den logopediska testningen vi informerat om.

Svarsblanketten lämnas till förskolan.

Med vänliga hälsningar

Logopedprogrammet

Institutionen för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet/Hälsouniversitetet

581 83 Linköping

In document Normering av Nordiskt Orofacialt Test- Screening (NOT-S) för barn 6:0- 8:0 år. (Page 32-43)