Denna studie hade kunnat förändras till att fördjupa sig i en förvaltning i kommunen för att se möjligheter med digital transformation för endast en avdelning, funktion, förvaltningsområde.
Däremot kan inte digital transformationsteori helt styrkas efter en sådan studie då det i en digital transformationsprocess blir viktigt att vara gränsöverskridande över avdelningar. Dock hade framtida studier kunnat använda sig av en förvaltning inom en kommun för att se hur denna förvaltning med dess funktioner kunde relatera till andra förvaltningar för att finna gemensamma intressen i form av nya arbetsprocesser, gemensam IT med mera.
Det finns även flera olika perspektiv som går att ta tillvara på angående digital transformation.
Detaljer och fokus för endast teknologiska frågor inom digital transformation och dess påverkan på offentliga organisationer är ett perspektiv, vidare är förvaltning och management ett perspektiv som kan användas för att se huruvida det påverkas i relation till offentlig förvaltning där digital
transformation ska ske. Till sist kan det strategiska perspektivet utvecklas och fokuseras mer på, där strategiska frågor formuleras och utvecklas för att se hur en digital transformationsstrategi bör se ut och motiveras för. Denna studie har beaktat samtliga perspektiv till en viss del, men hade gått att utveckla. Studien har tagit ett helhetsperspektiv och tittar på de övergripande utmaningarna för den offentliga sektorn.
Bidraget som studien kan lämna till det vetenskapliga området för utmaningar inom digital
transformation för offentlig sektor är hur befintliga teorier som uppmanar till vilka utmaningar som finns för området stämmer överens med vilka utmaningar offentliga organisationer har idag. De centrala utmaningar som visas i summeringen under kapitel 6 sektion 6.5 tyder på att det digitala transformationsarbetet för offentlig sektor är i ett startskede och fortsatt kräver utveckling. Studiens besvarande på utmaningar kan även användas för att stärka det nuvarande arbetet inom offentlig sektor genom att ta tillvara på vad denna studie, samt andra studier säger angående utmaningar för digital transformation.
47
8 Referenslista
Adermon, A., & Gustavsson, M. (2015). Job polarization and task-biased technological change:
Evidence from sweden, 1975–2005. The Scandinavian Journal of Economics, (117:3), pp. 878–917.
Anderson, D., & Ackerman Anderson, L.S. (2001). Beyond Change Management: Advanced Strategies for Today’s Transformational Leaders. Academy of Management Learning & Education (1:2), pp. 221- 223. San Francisco, CA: Jossey-Bass.
Anthopulos, L., Reddick, C., Giannakidou, I., Mavridis, N. (2016). Why e-government projects fail? An analysis of the healthcare.gov website. Government information Quarterly (33:1), pp. 161–173.
Bengtsson, J., Gustafsson, J. (2017). Vägen är mödan värd – Den digitala transformationens påverkan på organisationer. (Examensarbete, Linnéuniversitetet, Kalmar Växjö). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1102593/FULLTEXT01.pdf
Bertot, J., Jaeger, P., & Grimes, J. (2011). Promoting transparency and accountability through ICTs, sociala media, and collaborative e-government (6:1), pp. 78–91. DOI:
https://doi.org/10.1108/17506161211214831.
Bharadwaj, A. Sawy, O. Pavlou, P. Venkatraman, N. (2013). Digital business strategy: towards a new generation of insights MIS Quarterly (37:2), pp. 471–482.
Björklund, M., Paulsson, U. (2012). Seminarieboken: att skriva, presentera och opponera, andra upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.
Blix, M. (2015). The economy and digitalization – opportunities and challenges. Uppdrag av Svenskt Näringsliv.
Broadbent, M., & Kitzis, E. S. (2001). The New CIO Leader. Journal of Information Technology Case and Application Research (8:1), pp. 79-81. Boston, MA: Harvard Business School Press.
Brynjolfsson, E., & Hitt, L. M. (2000). Beyond computation: Information technology, organizational transformation and business perspective. The Journal of Economic Perspectives, (14:4), pp. 23-48.
Burke, W. (2011). Organization change: Theory and practice. 3. Uppl. Thousand Oaks: SAGE Publications.
Bylund, Markus (2016), Datadriven digitalisering – översikt och strukturering i Digitaliseringens effekter på individ och samhälle – fyra temarapporter, (SOU 2016:85)
Cambridge University Press. (2018). ”Business as Usual Definition”. Hämtad 2018-04-10 från https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/it-s-business-as-usual
Cannon, D., Wheeldon, D., Lacy, S. & Hanna, A. (2011). ITIL Service Strategy.
Chan, Y. E., and Reich, B. H. (2007). IT Alignment: What Have We Learned? Journal of Information Technology (22:1), pp.297-315.
Chatterjee, D., Richardson, V. J., & Zmud, R. W. (2001). Examining the shareholder wealth effects of announcements of newly created CIO positions. MIS Quarterly, (25:1), pp. 43-70.
Chan, Y. E., Huff, S. L., Barclay, D. W., & Copeland,D. G. (1997). Business strategic orientation,
48
information systems strategic orientation, mand strategic alignment. Information Systems Research, (8:2), pp. 125-150.
Chun, S., Reyes, L., & Almazan, R. (2012). Collaborative e-government. Transforming Government:
People, Process and Policy (6:1), pp. 5–12. Emerald Group Publishing Limited. DOI: 10,1108/17 506 161 211 214 868.
Davidsson, P., Thoresson, A. (2017). Svenskarna och internet 2017. Hämtad 2018-04-10 från https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2017.pdf
De Visch, J. 2010. The Vertical Dimension. Mechelen, Belgium: Connect & Transform Press.
Digitaliseringskommissionen. (2015). Digitaliseringens Transformerande kraft – vägval inför framtiden (SOU 2015:91). Stockholm: Digitaliseringskommissionen.
Digitaliseringskommissionen. (2016). Digitaliseringens effekt på individ och samhälle (SOU 2016:85).
Stockholm: Digitaliseringskommissionen.
Digitaliseringskommissionen. (2016). För digitalisering i tiden (SOU 2016:89). Stockholm:
Digitaliseringskommissionen.
Dörner, K., & Edelman, D. (2015). What ”Digital” really means. McKinsey Quarterly. Hämtad 2018-04-10 från https://www.mckinsey.com/industries/high-tech/our-insights/what-digital-really-means Dörner, K., & Meffert, J. (2015). Nine questions to help you get your digital transformation right.
McKinsey Quarterly. Hämtad 2018-04-10 från
https://www.mckinsey.com/business-functions/organization/our-insights/nine-questions-to-help-you-get-your-digital-transformation-right E-delegationen. (2015). En förvaltning som håller ihop. SOU 2015:66.
Ekonomistyrningsverket. (2017). Digitalisering av det offentliga Sverige (ESV-nr 2017:13). Stockholm:
Ekonomistyrningsverket.
Eppel, E., Lips, M. (2016). Unpacking the black box of successful
ICT-enabled service transformation: how to join up the vertical, the horizontal and the technical, Public Money & Management, 36:1, pp 39-46
eSamverkansprogrammet. (2018). Gemensamma framtidsutmaningar – och möjligheter (eS 2018:01). Stockholm: Ewa Carlsson.
Fang, Z. (2002). E-Government in Digital Era: Concept, Practice, and Development. International Journal of The Computer, The Internet and Management (10:2), pp. 1–22.
Fardost, A. (2017). Därför har vi missförstått hela poängen med digitalisering. Hämtad 2018-04-10 från https://internetworld.idg.se/2.1006/1.679777/ashkan-fardost-webbdagarna
Finansdepartementet. (2009). Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86).
Stockholm: Finansdepartementet.
Finansdepartementet. (2017). Reboot – omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114).
Stockholm: Finansdepartementet.
Gapminder. (2018). Personal Computers Per 100 People, Sweden 1990–2006. Hämtad 2018-04-10 från https://www.gapminder.org
49
Guijarro, L. (2007). Interoperability frameworks and enterprise architectures in egovernment initiatives in Europe and the United States. Government Information Quarterly (24:1), pp. 89–101.
doi: 10,1016,2006,05.003.
Hagberg, J., & Jonsson, A. (2016). Handelns digitalisering: Undran inför framtidens affärer.
Lund: Studentlitteratur AB.
Hess, T., Benlian, A., Matt, C., Wiesböck, F. (2016). Options for Formulating a Digital Transformation Strategy. MIS Quarterly Executive. 15:2.
Holme, I., Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder (2:17).
Lund: Studentlitteratur AB.
i-Scoop. (2016). Digitization, digitalization and digital transformation: the differences. Hämtad 2018-04-10 från https://www.i-scoop.eu/digitization-digitalization-digital-transformation-disruption/
Kairos Future. (2016). Digitalt och disruptivt – fyra nycklar för digitala ledare. Kairos Future, 4 okt.
Hämtad från https://www.kairosfuture.com/se/publikationer/nyheter/digitalt-och-disruptivt-fyra-nycklar-for-digitala-ledare/
Kane, G., Palmer, D., Phillips, A., Kiron, D., & Buckley, N. (2015). Strategy, not technology, drives digital transformation. MIT Sloan Management Review. Hämtad från
https://sloanreview.mit.edu/projects/strategy-drives-digital-transformation/
Kane, G., Palmer, D., Phillips, A., Kiron, D., & Buckley, N. (2016). Aligning the organization for its digital future. MIT Sloan Management Review. Research report. Summer 2016. pp. 3–18. Hämtad från https://sloanreview.mit.edu/projects/aligning-for-digital-future/
Khan, S. (2016). Leadership in the Digital Age – A study on the effects of digitalisation on top management leadership. (Master’s thesis, Stockholm University, Stockholm). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:971518/FULLTEXT02
Korhonen, J. (2015). IT in Enterprise Transformation. Aalto University publication series. Science + Technology 7/2015. Helsinki: Unigrafia Oy.
Kotter, J. (1995). Leading Change: Why Transformation Efforts Fail. Harvard Business Review (March-April), pp. 59-67.
Kotter, J., & Schlesinger, L. (1979). Choosing Strategies for Change. Harvard Business Review. Hämtad 2018-04-10 från https://hbr.org/2008/07/choosing-strategies-for-change
Kristensson, P., Gustafsson, A., & Witell, L. (2014). Tjänsteinnovation (1:2). Lund: Studentlitteratur AB.
Laske, O. E. (2008). Measuring Hidden Dimensions of Human Systems: Foundations of Requisite Organization (2:1). Interdevelopmental Institute Press.
Layne, K., & Lee, J. (2001). Developing fully functional E-government: A four stage model.
Government Information Quarterly (18:1), pp. 122–136.
Lewin, K. (1945). Resolving Social Conflicts. MIT. A Harper International Edition.
Liu Day‐Yang, Shou‐Wei Chen, Tzu‐Chuan Chou, (2011) "Resource fit in digital transformation:
Lessons learned from the CBC Bank global e‐banking project", Management Decision, Vol. 49 Issue:
10, pp.1728-1742, https://doi.org/10.1108/00251741111183852
50
Loonam, J., Eaves, S., Kumar, V., Parry, G. (2018). Towards digital transformation: Lessons learned from traditional organizations. Strategic change. 27:2, pp.101-109.
Luleå Kommun. (2017). Kommunens organisation. Hämtad 2018-04-10 från https://www.lulea.se/kommun--politik/kommunens-organisation.html
Main, A., Lamm, B., & McCormack, D. (2018). What Boards Need to Know About Digital Transformation. The Corporate Governance Advisor (26:1). Aspen Publishers Inc.
Matt, C., Hess, T., & Benlian A. (2015). Digital Transformation Strategies. Bus Inf Syst Eng (57:5), pp.
339–343.
McKendrick, J. (2017). Taking Digital Transformation Beyond The Digital. Hämtad 2018-04-10 från https://www.forbes.com/sites/joemckendrick/2017/02/13/taking-digital-transformation-beyond-the-digital/#6d8dbab9e38a
Mithas, S., & Lucas, H. (2010). What is Your Digital Business Strategy? IT professional (12:6), pp. 4-6.
University of Maryland.
Nagy, H. (2016). Mastering Digital Transformation: Towards a Smarter Society, Economy, City and Nation. Emerald Publishing Limited. ISBN: 9781785604652.
Nationalencyklopedin. (2018). Dialektik. Hämtad 2018-04-10 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dialektik Nationalencyklopedin. (2018). Digitalisering. Hämtad 2018-04-10 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/digitalisering
Nitro, S. (2000). e-Government in Eastern Africa, KPMG, Dar-es-salaam. Hämtad från http://www.egov4dev.org/success/definitions.shtml#coverage
Näringsdepartementet. (2007). Den osynliga infrastrukturen – om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47). Stockholm: Näringsdepartementet.
Näringsdepartementet. (2012). Med medborgaren i centrum (N.2012.37). Stockholm:
Näringsdepartementet.
OECD. (2015). Data-Driven Innovation: Big Data for Growth and Well-Being. OCED Publishing, Paris.
http://dx.doi.org/10.1787/9789264229358-en.
Olanrewaju, T., Smaje, K., & Willmot, P. (2014). The seven traits of digital enterprises. Hämtad 2018-04-10 från https://www.mckinsey.com/business-functions/organization/our-insights/the-seven-traits-of-effective-digital-enterprises
Olsson, H. och Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv.
Stockholm: Liber.
Pardo, T., Nam., & Burke, G. (2012). E-government Interoperability: Interaction of Policy,
Management, and Technology Dimensions. Social Science Computer Review (30:1), pp. 7–23. DOI:
10.1177/0894439310392184. Sage publishing.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4 upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.
51
Pearlson, K., Saunders, C. (2013). Strategic Management of Information Systems (5th edition).
Singapore: John Wiley & Sons.
Peppard, J. (2012). Foreword. In A. Mann, G. Watt, & P. Matthews, The Innovative CIO: How IT Leaders Can Drive Business Transformation. CA Press.
Psykologiguiden. (2018). Kognitiv kapacitet, kognitiv färdighet. Hämtad 2018-04-10 från
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=kognitiv%20f%C3%B6rm%C3%A5ga Regeringskansliet. (2008). Nationell handlingsplan för e-förvaltning I Nya grunder för IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning. Stockholm: Regeringskansliet.
Reilly, C., Horan, J., Johnston, R., Smith, C., Vincent, D., & Butler, C. (2003). eGovernment – More than an Automation of Government Services. Information Society Commission. Department of Taoiseach.
Riley, M.W. (1963). Sociological Research. New York: Harcourt, Brace and World Inc.
Rogers, David. (2016). The digital transformation playbook, Columbia Business School Publishing.
Rundquist, B. (2000). Att gå från pärm till skärm. Hämtad 2018-04-10 från http://www.kvalitetscentrum.com/docuweb/docuweb.htm
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2016). Research methods for business students. 7:e uppl.
Harlow, England: Pearson Education Limited.
Schmarzo, B. (2017). What is Digital Transformation? Hämtad 2018-04-10 från https://www.cio.com/article/3199030/analytics/what-is-digital-transformation.html
Scholl, H., Klischewski, R. (2007). E-government intergration and interoperability: Framing the research agenda. Intl Journal of Public Administration (30:1), pp. 889–920. DOI:
10.1080/01900690701402668.
Sidhu, I. (2016). The Digital Revolution. How connected digital innovations are transforming your industry, company and career. New Jersey: Pearson Education, Inc.
Sledgianowski, D., Luftman, J., and Reilly, R. R. (2006). Development and Validation of an Instrument to Measure Maturity of IT Business Strategic Alignment Mechanisms. Information Resources
Management (19:3), pp. 18-33.
Soule, D., Carrier, N., Bonnet, D., & Westerman G. (2014). Organizing for a Digital Future:
Opportunities and Challenges. MIT Center for Digital Business.
Swedish ICT. (2016). Svenska Företags syn på sin Digitalisering. Hämtad 2018-04-10 från
https://www.swedishict.se/sites/default/files/pub/swedishict.se/about/rapport-sverige-digitaliserar-2016.pdf
Svenskt Näringsliv. (2016). Företagen och Digitaliseringen – om samhällsekonomiska effekter, kompetensförsörjning och nya regler för handel och personuppgiftsskydd. Ansvarig: Carolina Brånby, svenskt näringsliv.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2015). Kommunalt självstyre. Hämtad 2018-04-10 från
https://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kommunaltsjalvstyresastyrs kommunenochlandstinget.380.html
52
Sveriges Kommuner och Landsting. (2017). Gemensamt ramverk för standard och interoperabilitet – del 2. Hämtad 2018-04-10 från
https://skl.se/download/18.1a5c0d2815acf62cc9322b78/1489665218237/Rapport%20-
%20Gemensamt%20ramverk%20av%20standarder%20fo%CC%88r%20interoperabilitet%20-%20Huvudrapport.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting. (2017). Öppna data. Hämtad 2018-04-10 från
https://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/digitaldelaktighetoppenhet/oppnadata.opp nadata.html
Tallon, P. P., Kraemer, K. L., & Gurbaxani, V. (2000). Executives’ perceptions of the business value of information technology: A process-oriented approach. Journal of Management Information Systems (16:4), pp. 145-173.
Tassabehji, R., Hackney, R., Popovic, A. (2016). Emering digital era governance: Enacting the role of the ‘institutional entrepreneur’ in transformational change. Government Information Quarterly 33:1, pp. 223–236.
Watkins, M. (2007). Demystifying Strategy: The What, Who, How, and Why. Harvard Business Review. 20. 8 2011 Bloomberg business week. Hämtad från https://hbr.org/2007/09/demystifying-strategy-the-what
Weerakkody, V., Omnar, A., El-Haddadeh, Al-Busaidy, M. (2016). Digitally-enabled service
transformation in the public sector: The lure of instutional pressure and strategic response towards change. Government Information Quarterly 33, pp. 658–668.
Weinelt, B. (2016). Digital transformation of Industries. World Economic Forum White paper. Hämtad från
http://reports.weforum.org/digital-transformation/wp-content/blogs.dir/94/mp/files/pages/files/digital-enterprise-narrative-final-january-2016.pdf Westerman, G., Bonnet, D. (2015). Revamping Your Business Through Digital Transformation. MIT Sloan Management Review, February 2015.
Vurdelja, I. (2011). How leaders think: Measuring cognitive complexity in leading organizational change. Dissertation. Antioch University. Page 1–4.
53
Bilaga
Nedan presenteras den bilaga som skapats och använts under studiens empiriska genomförande.
Intervjuguide
Introduktion & Bakgrund
Jag skriver en kandidatuppsats på LTU och gör en kvalitativ studie med syfte att undersöka delar/innehåll i en digital transformation för en offentlig verksamhet för att därigenom identifiera utmaningar vad gäller förändringsarbete, kompetens och IT-strategiska / operativa frågor.
Vill du vara anonym i denna intervju?
Får jag lov att spela in denna intervju? (Tar bort delar du inte vill ha med, om du önskar).
Vad har du för roll i denna organisation?
Vad arbetar du med till vardags?
Vad skulle du säga är din avdelnings huvudsakliga uppgift?
Varför finns ni till & vad tillför ni till Luleå Kommun? (Bakgrund om avdelningen).
TEMA Digital transformation
1. Vad skulle du säga är den viktigaste komponenten i ett digitaliseringsarbete? (Människor, Informationsteknik, tillvägagångssätt och arbetsprocesser, strategi?).
2. Vilken roll har du relaterat till digitaliseringsarbetet i kommunen / förvaltningen?
3. Har du något exempel på projekt eller omstruktureringar som skapat förändring (i t. ex hur medborgardialoger går till eller intern effektivitet), där informationsteknik har legat som grund för omvandlingen?
4. Har ni några mål ni arbetar mot när det kommer till att digitalisera? Exempel på vissa områden ni digitaliserar just nu? Hur långt har ni kommit i jämförelse med de mål som (eventuellt) är uppsatta?
5. Vilka utmaningar skulle du säga är återkommande i era IT-projekt? Vad kan man göra och vad behövs för att arbeta sig runt dessa? Något exempel.
6. Skulle du säga att er IT-strategi innefattar riktlinjer och mål för en digital transformation?
Finns det någon strategi i huruvida framtida teknologier ska anpassas för att göra kommunens verksamhet effektivare? T. ex strategi för interna effektiviseringar mha IT.
Strategi för web 2.0 eller andra framtida teknologier.
TEMA E-förvaltning
1. Digitaliseringskommissionens mål med e-förvaltningen i kommunal verksamhet är att skapa behovsdrivna e-tjänster med hög kvalité samt förenkla vardagen för medborgare och företag –Användarcenterad design och behovsdriven utveckling är något man pratar om när nya tjänster utvecklas. Är detta någonting ni arbetar med idag? Kan du ge exempel på något projekt, vad gick bra, vad var svårt – vad blev resultatet?
54
2. Digitaliseringskommissionen anser även att innovation och transparens i kommunal förvaltning är ett mål. Har kommunen idag någon strategi i hur data som samlas in kan hanteras och analyseras samt publiceras för att öka kunskap och innovation?
3. Effektivisera interna processer är ett uppsatt mål för den kommunala organisationen. (Att effektivisera och kunna hantera lika många eller fler ärenden med lika eller färre resurser).
Har du något exempel på ett projekt eller förändring som har gjort interna processer effektivare med hjälp av IT? Har någonting automatiserats (som kunnat möjliggöra bättre beslutsfattande i t.ex ärendehantering)?
4. Att interna IT-system ska dela resurser från användare av e-förvaltningens tjänster (interoperabla system) för att till exempel kunna effektivisera ärendehantering och hur användare endast behöver lämna information till ett system är någonting som statliga offentliga utredningar ger som motivering till bättre e-förvaltning.
Är det något du eller någon annan inom IT-avdelningen arbetar med? Hur kontrollerar man vilka system som används inom kommunal verksamhet och att de är interoperabla med varandra? Finns det några riktlinjer för exempelvis inköp av nya IT-system och att de ska kunna samverka med befintliga IT-system?
5. Vilka interna kompetenser & kapaciteter anser du behöver utvecklas för att bedriva digital transformation? (Tydligare riktlinjer och strategier samt hur man arbetar med målsättningar?
Ledarskap och förändringsarbete / förändringsbenägenhet? Kompetensbrist inom något område?
Övrigt
Om du skulle anse att extern kompetens skulle behöva användas för att hjälpa till att bedriva digitaliseringen i kommunens förvaltning, vad skulle behovet för er vara? Vilken typ av tjänst / kompetens, inom vilket område?