Rörelse kopplat till andra ämnen
Det är möjligt att få in annan typ av kunskap i rörelseaktiviteter utöver de sociala bitarna (Finn, Yan och Mcinnis, 2015). Att arbeta experimentellt och få aktiviteter lustfyllda för att öka möjligheterna för elevernas lärande är något som jag har sett som en central del utifrån respondenternas utsagor, även Mullender – Wunsma et al (2015) och Käll et al (2014) är inne på att integration av rörelse och någon form av kunskap kan leda till ett ökat lärande. Det kan handla om att föra in vissa moment eftersom i aktiviteter, utan att det för den delen är något som är planerat in i minsta detalj från början. Vissa av respondenterna talade här om typer av tipsbanor, där rörelsen kommer in utan att eleverna tänker på att det är något fysiskt de sysselsätter sig med. I andra fall kunde det handla om att ta en promenad med eleverna på fritidshemmet och tala om olika saker kopplade till natur eller samhälle. Här kan nämnas t.ex. Saar, Löfdahl & Hjalmarsson (2012) som talar om kunskapsmöjligheter som hela tiden dyker upp. Språk är också någonting som respondenterna nämner som ett vanligt inslag av lärande i rörelseaktivitet. Här talar bland annat Fritzell (2003) om att det kanske inte alltid går att begränsa sig till ett ämnesinnehåll som är planerat i förväg om fritidsläraren utgår från en didaktik där kommunikationen är central.
Utöver det sociala lärandet sammankopplas rörelseaktivitet i denna studie med huvudsakligen elevernas fysiska hälsa, att eleverna ska känna att det är roligt att vara fysiskt aktiv, att de får utveckla sin motorik, balans och koordinationsförmåga. Dessa aspekter framgår tydligast som ett huvudtema kring lärande i samband med rörelse i denna intervjustudie.
Framtida studier
I denna studie har jag fokuserat på fritidslärares uppfattningar kring planering och motiverande av rörelseaktivitet. För att ta detta vidare skulle jag vilja föreslå en studie där det även genomförs observationer för att få en inblick i hur detta arbete kan gå till i praktiken.
31
Litteratur
Ahrne, G. & Svensson, P. 2015. Handbok i Kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Behrens, T, Miller, D, Schuna, J, Liebert, M. 2015. Physical activity intensity, lesson context, and teacher
interactions during an unstructured afterschool physical activity program. Journal of School health,
American school health association. Web site:
http://www.wiley.com.proxybib.miun.se/WileyCDA
Boström, L., Hörnell, A., & Frykland, M. (2015). Learning Environments at Leisure- Time Centres in
Sweden: A Comprehensive Survey of Staff Perceptions. International Journal for Research on Extended
Education, Volume 3/2015.
Ericsson, I. (2005.) RÖR DIG – LÄR DIG. MOTORIK OCH INLÄRNING. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Fejes, A & Thornberg, R (red.) 2015. Handbok i kvalitativ ANALYS. Stockholm, Liber.
Finn, K, Yan, Z & Mcinnis, K. 2015. Active Science: Integrating physical activity and science learning into the
afterschool environment. American journal of health education. http://dx.doi.org/10.1080/19325037.2015.1078266
Fritzell, C. (2003). Pedagogisk praktik som demokratiska samtal; Några steg mot en praktisk-pedagogisk
deliberationsmodell. Pedagogisk kommunikation, Växjö universitet: Institutionen för pedagogik. I:
Hansén, S.E., & Forsman, L. (2011) Allmändidaktik-Vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur.
Fuller, R.D, Percy, E.P, Bruening, E, J, & Cotrufo, R,J. (2013) Positive Youth Development: Minority Male
Participation in a Sport-based Afterschool Program in an Urban Environment.
http://www-tandfonlinecom.proxybib.miun.se/ doi/full/10.1080/02701367.2013.
http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1080/02701367.2013.839025
Hansen Orwehag, M. Fritidspedagogisk didaktik-att vara lärare i fritidshem. I: Pihlgren, A.S. (2013).
Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur
Hansen Orwehag, M. & Mårdsjö Olsson. Lärande i fria miljöer. I: Klerfelt, A., & Haglund, B. (red.) (2011). Fritidspedagogik – fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber.
Hippinen , A., Miljön som didaktiskt verktyg. I: Pihlgren, A.S., (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Hippinen, A. (2011). Yrkesroll i förändring. I Pihlgren, A. S. (red.) Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på
fritidshemmet och i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Hjalmarsson, M., (2013). Governance and Voluntariness for Children in Swedish Leisure-Time Centres:
Leisure-Time Teachers Interpreting Their Tasks and Everyday Practice. International Journal for Research
32
Hughey, M., Weaver, G., Saunders, R., Webster, C., & Beets, M. 2014. Processevaluation to increase child activity levels in afterschool programs. Evaluation and program planning. http: //dx.doi.org/10.1016/j.evalprogplan.2014.04.004
Isberg, J. (2009). Viljan till fysisk aktivitet-En intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli fysiskt aktiva. Doktorsavhandling. Örebro Universitet.
Jensen, M. Lärandets hur, vem, när och var. I: Pihlgren, A.S. 2013. Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur
Kyhälä, A.L, Reunamo, J, & Ruismäki, H. 2012. Physical activity and learning environment qualities in
Finnish day care. Department of Teacher education, Faculty of Behavioural Sciences, University of
Helsinki, Finland.
Käll, L., Nilsson, M., & Lindén T. (2014) The Impact of a Physical Activity Intervention Program on
Academic Achievemwnt in a Swedish Elemantary School Setting. Journal of School Health.
http://onlinelibrary.wiley.com.proxybib.miun.se/doi/10.1111/josh.12179/full
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2016. (Lgr11/16). Skolverket. 2016.
Mullender-Wunsma, M, Hartman, E, Greef de, J, Bosker, R, Doolard, S, Visscher, C. 2015. Improving
academic performance of school-age children by physical activity in the classroom: 1-year program evaluation.
Journal of School Health, American School Health Association.
Price-Shingles, J., & Place, G. (2016) Seven Steps for Implementing Afterschool Programs: Strategies for
Physical Educators. Strategies- A Journal for Physical and Sport Educators http://dx.doi.org/10.1080/08924562.2015.1133357
Reunamo, J., Hakala, L., Saros, L., Lehto, S., Kyhälä, A-L. & Valtonen, J. (2013). Children´s physical
activity in day care and preschool. Early Years. http://dx.doi.org/10.1080/09575146.2013.843507
Saar, T., Löfdahl A. & Hjalmarsson, M. (2012). Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem. Avdelningen för utbildningsvetenskap, Karlstad universitet, Sverige. Nordisk Barnhageforskning.
Sjöholm, K., Kansanen, P., Hansén S.E., & Kroksmark. I: Hansén, S.E., & Forsman, L. (2011)
Allmändidaktik-Vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. 2011 (Reviderad 2016), Läroplan för skolan, förskolan och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Stúkat, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet.2011. God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. 1: 2011.god forskningssed. Stockholm: CM-gruppen AB.
Wigg, Jepson, U. Att analysera livsberättelser. I: Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i KVALITATIV
33