Etableringen för invandrare är ett ständigt pågående ämne som diskuteras både privat och ute i samhället, allt från sociala medier till nyheterna. Invandrare och relationerna till deras hälsa är något som finns bland många studier. Insatserna behöver ökas och utvecklas, men samtidigt gäller det även att se hur individerna som arbetar med framtagandet av insatserna har det och hur ser arbetet ut från andra sidan bryggan. Studier och utvärderingar från deras perspektiv behöver utökas för en bättre bild. Samtidigt råder det även brist hos invandrare som länge har varit bosatta i Sverige men av olika anledningar inte har etablerat sig än eller saknar kunskap i samhället och landet de befinner sig i. Framtida insatser behöver sträcka sig utanför boxen och nå de områdena för en förbättrad folkhälsa i Sverige.
REFERENSLISTA
Al Adhami, M., & Westerling, R. (2019). Kan en utökad samhällsorientering med fokus på studiebesök främja nyanländas hälsa?. Socialmedicinsk tidskrift, 96(1), 66-76. Bringsén, Å., Lindström, N. P. (2019). Hälsopromotion- teoretiska begrepp och
utgångspunkter. I. Bringsén, Å., Lindström, N. P. (Red.) Hälsopromotion i teori och
praktik (s.13- 53). Liber: Stockholm.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of Human Development: experiments by nature and
design. Cambridge: Harvard University Press.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl). Malmö: Liber. Daryani, A., Löthberg, K., Feldman, I., & Westerling, R. (2012). Different conditions -
different health. Health among Iraqi registered in Malmö 2005–2007.
Socialmedicinsk Tidskrift, 89(2), 112–125.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing reseach: concepts, procedures, and measure to achieve trustwothiness. Nurse Education
Today, 24, 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hjern, A. (2012). Migration and public health: Health in Sweden: The National Public Health Report 2012. Chapter 13. Scandinavian Journal of Public Health, 40(9_suppl), 255–267. doi: 10.1177/1403494812459610
Informationsverige. (2018). Samhällsorientering. Hämtad 2020-03-18 från https://www.informationsverige.se/sv/jag-har-fatt-
uppehallstillstand/samhallsorientering/
Institute of Medicine (U.S.). Committee on Communication for Behavior Change in the 21st
Century: Improving the Health of Diverse Populations. (2002). Speaking of health:
assessing health communication strategies for diverse populations. Washington, D.C.: National Academies Press.
Karlsson, J., Tibajev, A. (2014). Utlandsföddas levnadsvillkor. Bakgrund, migration och arbetsliv. I. Evertsson, M., Magnusson, C., (Red.) Ojämlikhetens dimensioner (s. 263–284). Liber AB: Stockholm
Kontos, E., Emmons, K., Puleo, E., & Viswanath, K. (2011). Determinants and beliefs of health information mavens among a lower-socioeconomic position and minority population. Social Science & Medicine, 73(1), 22–32.
doi: 10.1016/j.socscimed.2011.04.024
Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl). Lund: Studentlitteratur.
Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (SFS 2017:358).
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2010197-om-etableringsinsatser- for-vissa_sfs-2010-197
Löthberg, K., Fryklund, B., Westerling, R., Daryani, A., & Stafström, M. (2012).
Hälsokommunikation på modersmål – gör den någon skillnad? Etablering, utveckling och utvärdering. Socialmedicinsk Tidskrift, 89(2), 131–139.
Mahmud, A. J. (2014). Hälsokommunikation via webben. I. Tillgren, P., Ringsberg, K. C., & Olander, E (Red.) Health literacy (s. 227–244). Lund: Studentlitteratur AB.
Mengesha, Z. B., Perz, J., Dune, T., & Ussher, J. (2017). Refugee and migrant women's engagement with sexual and reproductive health care in Australia: A socio-ecological analysis of health care professional perspectives. PLoS One, 12(7).
doi: 10.1371/journal.pone.0181421
Marin, R. (2019). Nyanländas etablering och integration stärks av promotiva resurser. I. Bringsén, Å., Lindström, N. P. (Red.) Hälsopromotion i teori och praktik (s.217–228). Liber: Stockholm.
Mårtensson, L., & Hensing, G. (2012). Health literacy – a heterogeneous phenomenon: a literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1), 151–160. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011. 00900.x
Nkulu Kalengayi, F., Hurtig, A., Ahlm, C., & Ahlberg, B. (2012). “It is a challenge to do it the right way”: an interpretive description of caregivers’ experiences in caring for migrant patients in Northern Sweden. BMC Health Services Research, 12(1), 433.
doi: 10.1186/1472-6963-12-433
Nutbeam, D., Health literacy as a public health goal: a challenge for contemporary health education and communication strategies into the 21st century. Health Promotion
International, 2000. 15(3): s. 259–267. doi: 10.1093/heapro/15.3.259
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning (4., [uppdaterade] uppl). Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe 6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf Schulz, P., & Nakamoto, K. (2013). Health literacy and patient empowerment in health
communication: The importance of separating conjoined twins. Patient Education
and Counseling, 90(1), 4–11. doi: 10.1016/j.pec.2012.09.006
Scriven, A. (2013). Ewles & Simnett Hälsoarbete. (3., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Sloane-Seale, A. (2005). New Immigrants' barriers to participation in society and the
economy. Comparative and International Education/Éducation Comparée et
Socialstyrelsen (2000). Olika hälsa- olika villkor. En studie bland invandrare från Chile,
Iran, Polen och Turkiet. Bohus: Ale Tryckteam AB.
SOU 1984:68. Samordnad samhällsinformation stat - landsting - kommun: betänkande. (1984). Stockholm: Liber/Allmänna förl.
Suess, S. (2001). Consumer Health Information. Journal of Hospital Librarianship, 1(4), 41– 52. doi: 10.1300/J186v01n04_04
Tillgren, P. (2009). Politik: Folkhälsa som politikområde. I. Andersson, I,. Ejlertsson, G. (Red.) Folkhälsa som tvärvetenskap (s. 181–203). Lund: Studentlitteratur Tillgren, P., Ringsberg, K. C., & Olander, E. (2014). Det moderna folkhälsoarbete och dess
utmaningar. I. Tillgren, P., Ringsberg, K. C., & Olander, E (Red.) Health literacy (s. 19–45). Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wångdahl, J., & Åkerman, E. (2019). Varför är det viktigt med en god hälsokommunikation för alla nyanlända migranter?. Socialmedicinsk tidskrift, 96(1), 56–65.
Wångdahl, J., Lytsy, P., Mårtensson, L., & Westerling, R. (2014). Health literacy among refugees in Sweden–a cross-sectional study. BMC public health, 14(1), 1030. doi: 10.1186/1471-2458-14-1030
BILAGA: A
MISSIVBREV
Hej!
Mitt namn är Sarour Ali Jalil och jag studerar min sista termin på Folkhälsoprogrammet vid Mälardalens Högskola. Just nu skriver jag mitt examensarbete på kandidatnivå, där syftet
med studien är att undersöka hur aktörer arbetar och upplever samhälls-och hälsoinformation för nyanlända och personer med utomnordiskt påbrå samt vilka förutsättningar finns för att genomföra samhälls-och hälsoinformation på modersmål.
Min önskan är att få intervjua dig som arbetar eller har arbetat med integration, hälsa, mångfald och samhällsutveckling inom Region Västmanland, Länsstyrelsen,
Migrationsverket, Arbetsförmedlingen samt Samordningsförbundet eller någon annan sektor. Intervjun är avsedd att vara enskilt och beräknas vara ca 30 minuter, intervjuns plats och tid sker i samråd med intervjupersonen. Inspelning av intervjun kommer att ske för att sedan användas i bearbetningen och analysen till resultatet.
Ditt deltagande är frivilligt och du har rättighet att avbryta deltagandet när du vill under studiens gång. Känslig information såväl som personuppgifter kommer att behandlas
konfidentiellt och endast i studiens ändamål för att beskydda ditt deltagande. Ingen obehörig än mig och handledaren kommer att ha tillgång till intervjumaterialet. Efter att uppsatsen blir godkänd av en examinator kommer all ljudinspelning och skriftliga transkriberingen att raderas.
Efter att studien är genomförd och godkänd kommer den därefter laddas upp och vara tillgänglig på databasen DIVA.
Med vänliga hälsningar Sarour Ali Jalil
Önskas mer information eller ytterligare frågor kan du alltid kontakta mig genom telefon eller e-post.
Mina kontaktuppgifter: Min handledare: Fabrizia Giannott
sal17001@student.mdh.se 0739540809