Framtida studier - Slutlig Diskussion - Att designa effektivt lärande med blandade lärmiljöer:

6. Slutlig Diskussion

6.4 Framtida studier

Som tidigare redovisats för, finns det många studier som visar på att blandade lärmiljöer är ett effektivt sätt att uppnå kunskapsutveckling på. Dock saknas litteratur, studier och annan forskning om i vilken ordning olika lärmiljöer och läraktivitet bör ske i en blandat lärmiljö samt hur detta påverkar lärande. Det saknas kunskap om hur blandade lärmiljöer bör designas för effektiv och maximal kunskapsutveckling. Denna studie är därmed unik eftersom den har undersökt just denna aspekt av blandade lärmiljöer och dess implikation. Mer forskning inom detta skulle dock behövas. Denna studie har endast undersökt en viss homogen grupp deltagare med två stycken lärmiljöer, e-lärande och föreläsning, inom en blandad lärmiljö. Studier inom andra grupper samt med andra lärmiljöer skulle därmed behövas, samtidigt som replikering eller modifikation av denna studie skulle vara fördelaktigt i syfte att eventuellt bekräfta eller utmana

dess fynd. En replikering eller utveckling av denna studie skulle även kunna stärka dess validitet och generaliserbarhet vilket skulle vara fördelaktigt. Dessutom skulle en replikering, av den kvantitativa frågeformulärdelen, med fördel göras med ökat deltagarantal. Det skulle även vara av intresse att manipulera de olika lärmiljöernas kunskapsinnehåll för att undersöka hur det påverka upplevelse samt kunskapsutveckling. Fler studier inom detta huvudområde med andra och med samma infallsvinkel som denna skulle därmed vara fördelaktigt för utvecklingen och förståelsen för hur utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer bör struktureras och implementeras i syfte att uppnå effektiv och maximal kunskapsutveckling.

Hade det funnits en signifikant skillnad i prefererad inlärningsstil mellan grupperna, de som föredrog att börja ett utbildningsupplägg med e-lärande respektive föreläsning, skulle det även vara intressant att undersöka om gruppernas föredragna första lärmiljö korrelerar med Honey och Mumfords (2000) förslag på passande läraktivitet för respektive inlärningsstil och därmed även stadie i inlärningscykeln. Dessutom vore det relevant att vidare undersöka om prefererar ordning av lärmiljöer inom ett utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer, påverkar eller påverkas av prefererad inläringsstil. Slutligen, vore det givande att följa deltagarna under en längre period för att undersöka om olik ordning av lärmiljöer inom blandade lärmiljöer har någon långtidseffekt på deras kunskapsutveckling.

7. Slutsats

Denna studie har undersökt hur individers upplevelse, kunskapsutveckling samt förtroende för deras tillhörande organisation påverkats av ordningen de utfört en utbildning med blandade lärmiljöer i samt hur de enskilda lärmiljöerna påverkar dessa faktorer. Vidare har studien undersökt om det finns någon koppling mellan föredragen ordning av lärmiljöer i en blandad lärmiljö med föredragen inlärningsstil. Studien har visat på att lärmiljöerna, föreläsning och e- lärande, påverkar deltagarnas användning, uppfattning och förtroende för organisationen på olika sätt. Även ordningen som läraktiviteter utförs i har visat sig att till viss del påverka dessa faktorer. De undergrupper som deltagarna delades in i, de som föredrog att börja utbildningen med lärmiljön e-lärande respektive föreläsning, visar ingen signifikant skillnad i prefererad inlärningsstil. Detta har lett till att denna studies deltagare kan börja på flera ställen i

inlärningscykeln med en passande läraktivitet. Förståelse för detta och etablering av var i cykeln deltagarna börjar samt vilken ordning av läraktiviteter som är passande i relation till

inlärningscykeln, kan vara till stor nytta för att uppnå ett effektivt lärande med maximal kunskapsutveckling. Vidare kan denna förståelse och insikt bidra till att komplettera det nuvarande utbildningsupplägget som finns för nyanställda vid avdelningen Kontakt Linköping vid Linköpings Kommun.

8. Referenser

Allinson, C. W., & Hayes, J. (1988). The Learning Styles Questionnaire: An alternative to Kolb's Inventory? Journal of Management Studies, ss. 269-281.

Allinson, C.W., & Hayes, J. (05 1988). Validity of the Learning Styles Questionnaire. Journal of Management Studies, ss. 270-281.

Axelsson, L., & Wallentinson, J. (2000). E-Learning, överdriven tro på den nya tekniken eller revolutionerande möjligheter för vuxenlärandet? Stockholm: APeL.

Berings, M., & Poell, R. (2005). Measuring on-the-job learning styles: a critique of three widely used questionnaires. The Netherlands: University of Nijmegen.

Bonk, C., & Graham, C. (2006). The handbook of blended learning. San Francisco: Pfeiffer. Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in

Psychology, 3, 77-101.

Bryman, A. (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Bryman, A. (2016). Social Research Methods. United Kingdom: Oxford University Press.

Cassidy, S. (2004). Learning Styles: an overview of theories, models and measures. Educational Psychology, ss. 419-444.

Coffield, F., Moseley, D., Hall, E., & Ecclestone, K. (2004). Learning styles and pedagogy in post-16 learning: a systematic and critical review. London: Learning and Skills Research Centre. Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Deborah, J., Baskaran, R., & Kannan, A. (12 2014). Learning styles assessment and theoretical origin in an E-learning scenario: a survey. Artificial Intelligence Review, ss. 801-8019.

Dekker, S., Lee, N., Howard-Jones, P., & Jolles, J. (2012). Neuromyths in education: Prevalence and predictors of misconceptions among teachers. Frontiers in Psychology.

Felder, R. (2010). Are learning styes invalid? (Hint:No). North Carolina State University, USA. Hämtad 2019-05-14 från https://www.engr.ncsu.edu/wp-

content/uploads/drive/10S5mLkGElsN8NTsYgOe_f0taEdlSpbJD/2010- LS_Validity(On-Course).pdf.

Flemming, N. (04 2012). The Case Against Learning Styles: “There is no evidence...”. Hämtad 2019-05-14 från http://www.vark-learn.com/wp-

content/uploads/2014/08/The-Case-Against-Learning-Styles.pdf.

Gillham, B. (2008). Forskningsintervju: tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur. Hayes, N. (2000). Doing Psychological Research. New York: Open University Press.

Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups.

Hofmann, J. (2007). Why Blended Learning Hasn't (Yet) Fulfilled Its Promises: Answers to Those Questions That Keep You Up at Night. i C. Bonk, & C. Graham, The Handbook of Blended Learning(ss. 27-41). San Francisco: Pfeiffer.

Honey, P., & Mumford, A. (2000). The Learning Styles Helper's Guide. (E. Paulsson, Övers. 2. uppl.). Lund:studentlitteratur.

Honey, P., & Mumford, A. (2000). The Learning Styles Questionnaire 80-item version. (E. Paulsson, Övers. 2. uppl.). Lund:studentlitteratur.

Horn, M., & Staker, H. (2015). Blended. San Francisco: John-Wiley & sons.

Howitt, D. (2016). Introduction to Qualitative Research Methods in Psychology. United Kingdom: Pearson.

Jick, T. (12 1979). Mixing Qualitative and Quantitative Methods: Triangulation in Action. Administrative Science Quarterly, ss. 602-611.

Kolb, A., & Kolb, D. (den 15 05 2005). The Kolb Learning Style Inventory - Version 3.1.Ohio: HayGroup.

Kolb, D. (1976). The Learning Style Inventory: Technical Manual. Boston: McBer & Co.

Linell, P. (1994). Transkription av tal och samtal: Teori och praktik. Linköping: Linköpings Universitet. Masie, E. (2006). The blended learning imperative. i C. Bonk, & C. Graham, The handbook of

blended learning. San Francisco: Pfeiffer.

Massy, J. (2006). The integration of learning technologies into Europe's education and training systems. i C. Bonk, & C. Graham, The handbook of blended learning. San Francisco: Pfeiffer. Newton, P., & Miah, M. (2017). Evidence-Based Higher Education – Is the Learning Styles

‘Myth’ Important? Frontiers in Phychology.

Osguthorpe, R., & Graham, C. (2006). Blended learning systems: Definitions and directions. i C. Bonk, & C. Graham, The handbook of blended learning( ss. 227-234). San Francisco: Pfeiffer. Pickworth, G., & Schoeman, W. (6 2000). The psychometric properties of the Learning Style

Inventory and the Learning Style Questionnaire: Two normative measures of learning. South African Journal of Psychology, ss. 44-52.

Riener, C., & Willingham, D. (2010). The Myth of Learning Styles. Change: The Magazine of Higher Learning, 32-35.

Ross, B., & Grage, K. (2006). Global perspectives on blended learning. i C. Bonk, & C. Graham , The handbook of blended learning. San Francisco: Pfeiffer.

Schüllerqvist, M. (2017). Att långsiktigt och systematiskt förändra undervisning och examinationer. Selander, S., & Kress, G. (2012). Design för lärande. Norstedts.

9. Bilagor

In document Att designa effektivt lärande med blandade lärmiljöer: Hur lärmiljöer och dess aktiviteter inom blandade lärmiljöer påverkar kunskapsutveckling och förtroende för organisationen (Page 47-54)