Framtida studier

Det skulle vara intressant att följa upp om projektet faktiskt varit den störst påverkande faktorn för de sjunkande långtidssjukskrivningarna. Det som vidare kunde göras är att jämföra svaren från personer som deltagit i båda enkäterna.

Det skulle vara intressant att arbeta inom hälsoområdet. Mest intressant skulle det vara att hjälpa till i olika företag/organisationer som ser sig i behov av hälsofrämjande insatser. Att få

gå in och analysera organisationen och efter deras vision samt resurser, skapa gemensamma mål och planer för att nå dessa.

Projektet Hälsovågen tror vi använder sig av ett bra koncept och genom att kontinuerligt reflektera över projektet, om eventuella ändringar blir aktuella och om tiden samt ekonomin tillåter det, tror vi att även fler organisationer/företag kan ta del av denna idé. Det ska bli intressant att se hur projektet fortskrider i framtiden!

Referenser

Andersson, G, Forsberg, A & Malmgren, S. (2000). Konditionstest på cykel. Stockholm: SISU Idrottsböcker

Andersson, G, Johrén, A & Malmgren, S. (2004). Effektiv friskvård. Lönsammare företag. Stockholm: Prevent

Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser. Att utveckla en attraktiv, hälsosam och

välfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur

Angelöw, B. (2006). Arbetsglädje. Att skapa större arbetslust. Lund: Studentlitteratur

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur

Aristidou, S & Häljeskog, Z (2008). Friskvård. Hälsovägledarens arbete. Karlstads universitet: Fakultet för samhäll- och livsegenskaper

Arneson, H. (2006). Empowerment and health promotion in working life. Akademisk avhandling. No. 934. Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering. Instutitionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet. Linköping

Berry, D. (2007). Health Communication. Theory and Practice. Poland: OZGraf S.A.

Bryman, A. (1998). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Colliander, E (2007). Starta en hälsoprocess! Handbok för lönsamt hälsoarbete. Malmö: Liber AB

Creswell, J. (2009). Research design. Qualitative, quantitative and mixed methods

Ekblom, B & Nilsson, J. (2000). Aktivt liv: Vetenskap & Praktik. Farsta: SISU idrottsböcker

Engström, L-M. (1999). Idrott som social markör. Stockholm: HSL Förlag.

Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. En

interventions-studie i skolår 1-3. (Doktorsavhandling). Malmö: Lärarutbildningen,

Malmö högskola.

Ewless, L & Simnett, I. (1995). Hälsoarbete. En praktisk vägledning.1: a uppl. Lund: Studentlitteratur

Ewless, L & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete.2: a uppl. Lund: Studentlitteratur

Faskunger, J. (2004). Motivation för motion. Hälsovägledning steg för steg. Stockholm: SISU Idrottsböcker

Faskunger, J & Hemmingsson, E. (2005). Vardagsmotion. Vägen till hållbar hälsa Stockholm: Bokförlaget Forum AB.

Forsberg, E & Starrin, B. (1997). Frigörande kraft. Empowerment som modell i skola, omsorg

och arbetsliv. Stockholm: Gothia

Gustafsson, P, Augustsson, C & Patriksson, G. (2006). Forsknings- och Friskvårdsprojektet

Hälsovågen. En inblick i uppstarten av verksamheten. Karlstad universitet: Fakultet för

samhäll- och livsegenskaper

Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Malmö: Studentlitteratur

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker

Henriksson, J. (2007). Begreppet hälsofrämjande arbetsplats. Innebörd för arbetsgivare på

mindre företag. Stockholm: Karolinska Institutet

http://ki.se/content/1/c6/03/59/26/Henriksson_Jan.pdf (2008-11-12)

Høigaard, R & Jørgensen, A. (2006). Coaching samtal inom idrotten. Stockholm: SISU idrottsböcker

Karlsson, C. (2007). Påverkan av social desirability vid självskattning av könstereotypa

egenskaper för män och kvinnor. Högskolan i Halmstad: Sektionen för Hälsa och Samhälle http://hdl.handle.net/2082/808 (2009-06-08)

Karlsson, K. (2004). Psykosocial ohälsa. Samhälls-, primärvårds- och individperspektivet. Lund universitet: Institutionen för psykologi

Kjellman, M. (2006). Minska möjliga friskvård. Och lite till. Stockholm: Instant Book AB

Kostenius, C. & Lindqvist, A. (2006). Hälsovägledning. Från tanke till ord och handling. Lund: Studentlitteratur AB.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Luxemburg deklarationen för hälsofrämjande på arbetsplatsen i Europeiska Unionen. (1997).

Stockholm: European Network for Workplace Health Promotion

Medin, J & Alexandersson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande. Lund: Studentlitteratur.

Menckel, E & Österblom, L. (2000). Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen. Om

ledarskap resurser och egen kraft. Stockholm: Arbetslivsinstitutet

Nordenfelt, L. (1991). Livskvalité och hälsa. Teori och kritik. Falköping: Almqvist & Wiksell

Patel, R & Davidson, B (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

Ryberg, L. (1996). Hälsopedagogik. Stockholm: Bonnier utbildning AB

Rydqvist, L-G & Winroth, J. (2004). Idrott, friskvård, hälsa och hälsopromotion. Farsta: SISU Idrottsböcker

Sjödén, K. (2008). Sveriges största livsstilssatsning. Projektbok, Livstil i Väst. Laholm: Trydells Tryckeri http://www.livsstilivast.se/pdf/LSV_handbok_slutversion.pdf (2009-05-07)

Svantesson, U, Cider, Å, Jonsdottir, I, Sterner-Victorin, E & Willén, C. (2007) Effekter av

fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd. Stockholm: SISU Idrottsböcker

Svederberg, E, Svensson, L & Kindeberg, T. (2001). Pedagogik i hälsofrämjandearbete. Lund: Studentlitteratur

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Malmö: Studentlitteratur

World Health Organization, (WHO). (1998). Health Promotion Glossary. Geneva: WHO. http://www.who.int/hpr/NPH/docs/hp_glossary_en.pdf (2008-10-27)

World Health Organization. (WHO). (1986). Ottawa charter for health promotion. http://www.euro.who.int/AboutWHO/Policy/20010827_2 (2008-11-11)

World Health Organization. (WHO). (2004) Benefits of Physical Activity. http://www.who.int/dietphysicalactivity/factsheet_benefits/en/ (2008-11-16)

Intervjuguide extern ledare för ”Hälsovågen”

Skulle du kunna berätta för oss vad du tycker om förebyggande hälsoarbete? Vad fick dig att börja arbeta med detta?

Hur tycker ni att man ska arbeta med företagskunder? Privat personer? Arbetar ni olika med ”företagskunder” och privatpersoner?

Skulle du kunna berätta för oss om projektet hälsovågen och din roll i detta?

Har ni haft något eller några coachande samtal med de involverade i projektet? Om ja, upplever ni att det gett positiva resultat bland individerna?

Arbetar ni medvetet i er coachning med empowerment?

Upplever ni att de inblandade i projektet har fått en större hälsomedvetenhet jämfört med tidigare? I så fall på vilket sätt?

Har du sett några ytterligare effekter bland individerna? Positiva, negativa? Av vilken anledning tror du att dessa individer kommer hit? Varför inte de andra?

Har ni sett könsrelaterade skillnader mellan antalen deltagare i projektet? Flest gruppdeltagare eller individuella träningar?

Hur tror ni att man kan öka antalen deltagare(kort innehavare)? Detta med att få ett träningskort, är det bra?

Vet ni hur många som hämtat ut kort som är med i hälsovågen? Vad kan man förbättra med projektet hälsovågen?

Hur har du upplevt samarbetet med Kau? Har ni något att tillägga?

Bilaga 2

HÄLSOVÅGENS FRÅGOR TILL ANSTÄLLDA OM