Denna studie har fokuserat på interiörers påverkan på kontorsmiljöer med avseende på social hållbarhet. Vidare studier inom ämnet skulle kunna innehålla ett bredare perspektiv,
exempelvis hur faktorer som finns utanför byggnaden påverkar den sociala hållbarheten så som närheten till kollektivtrafik, uteplatser eller motionsmöjligheter. Även aspekter så som hur social hållbarhet och miljöklassningssystem korrelerar när det kommer till olika delar av en byggnads livscykel, till exempel byggnationsprocessen, renovering och rivning, vore ett tänkbart studieområde. Ytterligare intressanta framtida studier vore att se på andra miljöer än kontor, till exempel skolor, bostäder eller sjukhus.
Ett annat tänkbart studieområde, som skulle kunna ha sin utgångpunkt i denna studie, är att granska hur social hållbarhet på bäst sätt skulle kunna bli en självklar del av bygg- och fastighetsbranschen. Ska sociala faktorer implementeras i redan befintliga
miljöklassningssystem eller ska det skapas nya? Finns det bättre lösningar än
miljöklassningssystem för att öka medvetenheten kring social hållbarhet? Skulle konceptet hållbarhetssystem och hållbarhetscertifieringar kunna vara ett alternativ till
45
Referenser
Al horr, Y., Arif, M., Katafygioto M., Mazroei, A., Kaushik, A., Elsarrag, E., 2016. Impact of indoor environmental quality on occupant well-being and comfort: A review of the literature.
International Journal of Sustainable Built Environment 5 (1), s. 1-11. Tillgänglig via:
ScienceDirect
<http://www.sciencedirect.com.focus.lib.kth.se/science/article/pii/S2212609016300140>. Arbetsmiljöverket, 2015. Inomhusmiljö. [online] (2015-05-12) Tillgänglig via:
<https://www.av.se/inomhusmiljo/> [Hämtad 3 februari 2016].
Barron, L., Gauntlett, E., 2002. WACOSS Housing and Sustainable Communities Indicators
Project. Senior Policy Officer and Housing and Sustainability Project Officer, Western
Australian Council of Social Service. Tillgänglig via
<http://www.regional.org.au/au/soc/2002/4/barron_gauntlett.htm> [Hämtad 4 februari 2016]. BASTA, 2015. Om BASTA. [online] Tillgänglig via: <
http://www.bastaonline.se/om-basta/basta/> [Hämtad 6 mars 2016].
BASTA, 2016. Egenskapskriterier – BASTA. [pdf] Tillgänglig via:
< http://www.bastaonline.se/wp-content/uploads/2016/01/Basta-EgenskapskriterierCLP_sv_-2016-8vf-2016-01-07-calibri.pdf> [Hämtad 15 februari 2016].
BREEAM, 2015a. BREEAM In-Use International Technical Standard. [online] BREEAM. Tillgänglig via: <http://www.breeam.com/in-use> [Hämtad 2 mars 2016].
BREEAM, 2015b. BREEAM In-Use International Technical Manual Sd221-1.0:2015. [pdf] BREEAM. Tillgänglig via: <http://www.breeam.com/in-use> [Hämtad 29 februari 2016]. Bluyssen, P. M., 2009. Towards new methods and ways to create healthy and comfortable buildings. Building and Environment, 45 (4), s. 808-818. Tillgänglig via: ScienceDirect, <http://www.sciencedirect.com.focus.lib.kth.se/science/article/pii/S0360132309002285>. Bluyssen P. M., Janssen S., van den Brink L. H. och de Kluizenaar Y., 2011. Assessment of wellbeing in an indoor office environment. Building and Environment, 46 (12), s. 2632-2640. Tillgänglig via: ScienceDirect,
<http://www.sciencedirect.com.focus.lib.kth.se/science/article/pii/S036013231100206X>. Byggvarubedömningen, 2015. Byggvarubedömningens byggvarukriterier 3.0. [pdf] Byggvarubedömningen. Tillgänglig via:
<https://www.byggvarubedomningen.se/globalassets/information/bedomningskriterier_bvb_2 015-04-30-2.pdf> [Hämtad 16 februari 2016].
46 CalRecycle, 2014. Green Building Basics. California Department of Resources Recycling and Recovery. Tillgänglig via: <http://www.calrecycle.ca.gov/GreenBuilding/Basics.htm>
[Hämtad 20 april 2016]
El-Husseiny, M-A., Kesseiba, K., 2012. Challenges of Social Sustainability in Neo-liberal Cairo: Re- Questioning the Role of Public Space. Procedia- Social and Behavioral Sciences, 68, s. 790-803. Tillgänglig via: ScienceDirect
<http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877042812057503>. Folkhälsomyndigheten, 2014. Social hållbarhet. [online] Tillgänglig via:
<http://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social-hallbarhet/> [Hämtad 5 februari 2016].
Folkhälsomyndigheten, 2016. Inomhusmiljö. [online] Tillgänglig via: < http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-och-miljohalsa/inomhusmiljo/> [Hämtad 5 februari 2016].
International Living Future Institute, 2014. Living Building Challenge 3.0. [pdf] Tillgänglig via: <
http://living-future.org/sites/default/files/reports/FINAL%20LBC%203_0_WebOptimized_low.pdf> [Hämtad 21 mars 2016].
International Well Building Institute, 2015a. Well. [online] Tillgänglig via: <https://www.wellcertified.com/well> [Hämtad 4 mars 2016].
International Well Building Institute, 2015b. About. [online] Tillgänglig via: <https://www.wellcertified.com/about> [Hämtad 13 april 2016].
International Well Building Institute, 2016. The Well Building Standard v1. [pdf] International Well Building Institute. Tillgänglig via:
<https://www.wellcertified.com/system/files/The%20WELL%20Building%20Standard%20v
1_February%202016.pdf> [Hämtad 15 februari 2016].
Kates, R. W., Parris, T. M. och Leiserowitz A., 2005. What is sustainable development? Goals, indicators, values and practice. Environment: Science and Policy for Sustainable
Development. [online] Tillgänglig via :
<http://www.environmentmagazine.org/Editorials/Kates-apr05-full.html> [Hämtad 3 februari 2016].
Kungliga tekniska högskolan, 2015. Social hållbarhet. [online] ( 2015-06-24) Tillgänglig via: <
https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/social-hallbarhet-1.373774> [Hämtad 3 februari 2016].
47 Living Building Challenge, 2015. Living Building Challenge 3.0. [online] Tillgänglig via: <http://living-future.org/lbc/about> [Hämtad 8 mars 2016].
Pareja-Eastaway, M., 2012. Social Sustainability. International Encyclopedia of Housing and
Home, s. 502-505. Tillgänglig via: ScienceDirect
<http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780080471631005713>. SFS 2014:659. Arbetsmiljölagen. Stockholm
Shi, Q., Yan, Y., Zuo, J. och Yu, T., 2016. Objective conflicts in green buildings projects: A critical analysis. Building and Environment. 96, s. 107-117. Tillgänglig via: ScienceDirect <http://www.sciencedirect.com.focus.lib.kth.se/science/article/pii/S0360132315301797>. Socialstyrelsen, 2009. Miljöhälsorapport 2009. Tillgänglig via:
<http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12933/miljohalsorapport-2009.pdf> [Hämtad 5 februari 2016].
SundaHus, 2013. Bedömningskriterier 6.0. [pdf] SundaHus. Tillgänglig via:
< https://www.sundahus.se/media/1059/sundahus-miljodata-bedomningskriterier-6-0-2013-10-24.pdf> [Hämtad 15 februari 2016].
Svanen, utan årtal a. Varför miljömärkt? [online] Tillgänglig via: < http://www.svanen.se/Om-oss/Varfor-miljomarkt/> [Hämtad 2 mars 2015].
Svanen, utan årtal b. 031 Möbler och inredning. [online] Tillgänglig via:
<http://www.svanen.se/Vara-krav/Svanens-kriterier/kriterie/?productGroupID=18> [Hämtad 7 april 2016].
Svanen, 2015. 031 Nordic Ecolabelling of Furniture and fitments. [pdf] Svanen. Tillgänglig via: <http://www.svanen.se/Vara-krav/Svanens-kriterier/kriterie/?productGroupID=18> [Hämtad 2 mars 2016].
Sweden Green Building Council, u.å. LEED- världens mest spridda certifieringssystem. [pdf] Sweden Green Building Council. Tillgänglig via: < https://www.sgbc.se/docman/om-sweden-gbc-2014/332-infoblad-leed-2014/file> [Hämtad 8 mars 2016].
Sweden Green Building Council, 2013. BREEAM-SE, Svensk manual för nybyggnad och
ombyggnad, version 1.0, Utgåva 130501. [pdf] Sweden Green Building Council. Tillgänglig
via: <https://www.sgbc.se/docman/breeam-se-2014/417-breeam-se-sve-130501-v3-pdf/file> [Hämtad 12 februari 2015].
Sweden Green Building Council, 2014a. Miljöbyggnad- Bedömningskriterier för befintliga
48 <
https://www.sgbc.se/docman/miljobyggnad-2014/440-2-2-141001-mb-befintliga-vers-141017/file> [Hämtad 15 februari 2016].
Sweden Green Building Council, 2014b. Miljöbyggnad- Bedömningskriterier för
nyproducerade byggnader manual 2.2, 141001. [pdf] Sweden Green Building
Council. Tillgänglig via: < https://www.sgbc.se/docman/miljobyggnad-2014/442-2-2-141001-mb-nyproduktion-vers-141017/file> [Hämtad 15 februari 2016].
Sweden Green Building Council, 2016. Miljöbyggnad. [online] Tillgänglig via: <https://www.sgbc.se/om-miljoebyggnad> [Hämtad 15 februari 2016].
U.S. Green Building Council, 2016a. LEED. Tillgänglig via: <http://www.usgbc.org/leed> [Hämtad 20 april 2016]
U.S. Green Building Council, 2016b. LEED v4 for Building Operations and Maintenance. U.S. Green Building Council. Tillgänglig via:
<http://www.usgbc.org/sites/default/files/LEED%20v4%20EBOM_01.04.16_current.pdf> [Hämtad 20 april 2016]
U.S. Green Building Council, 2016c. LEED v4 for Building Design and Construction. U.S. Green Building Council. Tillgänglig via:
<http://www.usgbc.org/sites/default/files/LEED%20v4%20BDC_04.05.16_current_0.pdf> [Hämtad 7 april 2016]
World Commission on Environment and Development, 1987. Our Common Future. New York: Oxford University Press.
WSP, utan årtal. Orbis - ett verktyg för hållbarhetsledning. Tillgänglig via: < http://www.wsp- pb.com/sv/WSP-Sverige/Designing-Future-Cities/Miljonprogram/Orbis--ett-verktyg-for-hallbarhetsledning/> [Hämtad 1 april 2016].
49