Så här långt blir det tydligt att mer kvantitativa studier behövs inom gymnasieskolan vad det gäller förekomst av åtgärdsprogram och på vilka elever eller elevgrupper de görs. Är till exempel förekomsten av åtgärdsprogram större på så kallade yrkesförberedande program än i de studieförberedande? Vad kan detta i så fall betyda
och hur ser åtgärdsprogrammen ut i förhållande till varandra på respektive studie eller program form? Det kan också säkerligen vara intressant att följa upp min studie på andra skolor för att se om det ger liknande resultat. Den kanske ändå viktigaste och mest intressanta delen handlar ändå som jag ser det hur man kan utforma ett åtgärdsprogram för eleven där läraren och specialpedagogen ses som ett viktigt stöd i kunskapsutvecklingen. Som det nu är läggs stora delar av ansvaret på eleven vilket försvårar för många elever som är bärare av skoltrötthet och upplevelser som känns som omöjliga att klara av för eleven.
5 Referenser
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, B-E. (2001). Ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. I: B-E. Andersson, Jonsson, B. Lindblad, S. Rosen, A-S (Red.). Ungdomarna, skolan och livet (s.19-74).
Stockholm: HLS förlag.
Andreasson, I. (2007). Elevplanen som text – om identitet, genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation. (Doktorsavhandling. Göteborg Studies in Educational Sciences 259). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Asmervik, S. (2009). Vad är specialpedagogik? I: A. Asmervik, Ogden, T & A.
Rygvold, A. (red.). Barn med behov av särskilt stöd (s. 7-12). (3:e uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, L. (2006): Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg Studies in Educational Sciences 248. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Bunar, Nihad. & Trondman, Mats. (Red.) (2001). Varken ung eller vuxen. Stockholm:
Atlas.
Börjesson, M. (1997). Om skolbarns olikheter. Diskurser kring ”särskilda behov i skolan” med historiska jämförelse punkter. Stockholm: Liber.
Garpelin, A. (2003). Ung i skolan. Om övergångar, klasskamrater, gemenskap och marginalisering. Lund: Studentlitteratur
Gymnasieförordningen. [Elektronisk]. (1992:394).
Tillgänglig:http://www.skolverket.se/sb/d/472/a/7057;jsessionid=64E717A0E9A2F98D 3052D7D2D8CD28D1 [2009-12-19].
Imsen, G. (2006). Elevens värld. (4:e uppl.). Oslo: Universitetsförlaget. Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, M. (2009). Anpassning och motstånd. En etnografisk studie av gymnasieelevers institutionella identitetsskapande. ( Doktorsavhandling. Göteborg Studies in Educational Sciences 281). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Jonsson, B. (2001). Ett sociologiskt perspektiv. I: B, Andersson, Jonsson, B. Lindblad, S. Rose`n, A-S (Red.). Ungdomarna, skolan och livet (s.121-183). Stockholm: HLS förlag.
Krueger, A.B. & Lindhal, M. [Elektronisk]. (2002). Klassfrågan-en ESO-rapport om lärartätheten i skolan. Stockholm: Regeringskansliet. Tillgänglig:
http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/3815. [2009-12-23].
Lindblad, S. (2001). Ett pedagogiskt perspektiv. I: B. Andersson, Jonsson, B. Lindblad, S. Rose`n, A-S (Red.), Ungdomarna, skolan och livet (s.77-118). Stockholm: HLS förlag.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. (S-E. Torhell, övers.) Lund:
Studentlitteratur.
Larsson-Svärd, G. (1999). Åtgärdsprogram. Lund: Studentlitteratur.
Lgr80, (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Lpf 94, (1994). Läroplanen för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Fritzes.
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Stockholm: Studentlitteratur.
Ogden, T. (2009). Beteendestörningar hos barn och ungdomar. I: A, Asmervik, Ogden, T. & Rygvold, A. (red.). Barn med behov av särskilt stöd (s. 84-124). (3:e uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Persson, B. (2007). Elevers olikheter. Stockholm: Liber.
Skolverket. [Elektronisk] (2008). Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram.
Stockholm: Fritzes. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/sb/d/2104/a/11634 [2010-01-02].
Skolverket. [Elektronisk] (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm: Liber distribution. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=888 [2010-01-02].
Skolverket. [Elektronisk] (2001). Tre magiska G:n. Stockholm: Liber distribution.
Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=866 [2010-01-02].
SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande angivet av utredningen om skolans inre arbete. SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2003:103, Sekretess i elevernas intresse. Dokumentation, samverkan och integration i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Trondman, M. (2001). När man känner att man vet att man vet vad man känner. I: N, Bunar, Trondman, M. (Red.). Varken ung eller vuxen (s.190-214). Stockholm: Atlas Wallin, Erik (1997). Gymnasieskola i stöpsleven – då nu alltid. Perspektiv på en skolform.
Stockholm: Skolverket Internetkällor
Tillgänglig:http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/25/38/115154_Inflytande_styrdok ument.pdf [2010-01-03].
Tillgänglig: http://www.skolverket.se/sb/d/472/a/7051 [2010-01-03]
Bilaga. 1
Högskolan i Skövde Lärarutbildningen
Höstterminen 2009-11-11
Förmyndarens tillstånd till intervju eller vårdnadshavare Hej!
Jag heter Claes Hagman och är student på Högskolan i Skövde. Jag läser till lärare och gör mitt examensarbete som skall vara klart efter terminens slut.
I min uppsats har jag preciserat ett syfte att försöka förstå hur elever upplever ett åtgärdsprogram, hur de upplever mening och nytta med dokumentet. Hur känns det som elev att få ett åtgärdsprogram?
Vilka upplevelser har eleven av att få en åtgärdsplan?
För att få fram ett forskningsmaterial behöver jag intervjua ett antal elever som har ett åtgärdsprogram.
Intervjuerna spelas in på band och raderas efter analysen. Den hjälp jag behöver är att ni som vårdnadshavare ger ert tillstånd att intervjua er son/dotter och använda dessa svar i min studie.
Intervjuerna sker helt anonymt. Samtliga uppgifter vad gäller kommun, skola och namn på elev garanteras vara avidentifierade. Rektor på skolan är informerad.
Tack på förhand!
Claes Hagman Tele: 0704-562662
Härmed ger jag mitt tillstånd att min son/dotter får intervjuas i samband med denna studie Den intervjuades namn:……….
Vårdnadshavares underskrift:………...
Namnförtydligande:………...
Datum och ort:………...
Bilaga. 2 Intervjun
Inledningsvis i min intervju öppna frågor av karaktären:
Hur gammal är du? Vilket program läser du på? Årskurs? Hur tycker du att det går i skolan?
Vad tycker du om skola? För att senare övergå till huvudfrågor kopplade till problemformuleringen/syfte:
Huvudfrågor:
Kan du beskriva din egen insats i skolarbetet? = Allmän fråga om studiesituationen Hur länge har du haft åtgärdsprogram?
Fick du vara med och bestämma innehållet i åtgärdsprogrammet?
Varför upprättades ett åtgärdsprogram för dig? = Bakgrund/motiv
Kan man fråga om vilken skillnad som åtgärdsprogrammet har gjort – hur märker eleven av det?
Hur (hjälper)/fungerar åtgärdsprogrammet för dig? Möjlighet eller hinder? = Upplevd effekt
Tror du att du kommer lyckas med de åtgärder som föreslagits?
Hur känns det att få ett åtgärdsprogram upprättat? = Upplevelse
Hur ser du på att nå målen i de kurser åtgärdsprogrammet berör? = Möjlig framgång Fungerar skolarbetet bättre med ett åtgärdsprogram? = Upplevd effekt
Varför eller varför inte?