I takt med att vägledningen digitaliseras i allt högre grad så skulle förslag på framtida undersökningsområden kunna utgöras av bland annat:
Val av digitala kommunikationskanaler samt argument för dessa val. Hur de digitala kommunikationskanalerna förbereds för vägledning. Den sökandes upplevelse av e-vägledning.
Vilka frågor som genomsyrar vägledningen och vad de grundar sig på. Vi har i undersökningen sett exempel på när frågorna NU-VILL-HUR genomsyrar
vägledningen. Och då vägledning grundar sig på 4K-modellen i kombination med DOTS/new-DOTS hittar vi andra frågor som bär fram vägledningsprocessen. Vad får det för påverkan på vägledningsprocessen beroende på vilka frågor som beskrivs som centrala och därmed betydelsebärande?
45
Referenser
Amundson, N.E. (2000). Aktivt engagemang – att berika vägledningsprocessen. Stockholm: Trinom.
Andergren, L. (2015). Samtala. Vägledning för framtid i en kaotisk värld (2. uppl.). Borås: Tremedia.
Andergren, L. (2018). TOLV teorier. Att gå från teori till praktik. Borås: Tremedia. Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bimrose, J., & Brown, A. (2015). Forskning inom studie- och yrkesvägledning. I A. Lovén (Red.), Karriärvägledning - en forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur.
Boer, P.M. (2001). Career counseling over the Internet: an emerging model for trusting and responding to online clients (2. ed.). Psychology Press: London.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
ELGPN. (2011). Policy för livslång vägledning: Under utveckling. Rapport om arbetet som utförs av det europeiska policynätverket för livslång vägledning, ELGPN, 2009-10
Hämtad 2018-08-18 från http://www.elgpn.eu/publications/browse-by-language/swedish/SE_ELGPN_short_report_2009_2010/view
Euroguidance (2014). Guidance in Education – the educational guidance system in Denmark (4. ed.). Euroguidance Denmark: Denmark
Tillgänglig https://www.euroguidance.eu/guidance-in-education-in-denmark
Gottfredson, L.S. (2002). Gottfredson´s theory of circumscription, compromise, and self-creation. In S.D. Brown (Ed.), Career choice and development (4. ed.). Jossey-Bass: United States of America.
Harris-Bowlsbey, JoAnn, & Sampson, James P., Jr. (2005). Use of Technology in Delivering Career Services Worldwide. Career Development Quarterly, 54(1), 48-56.
Hodkinson, Phil, & Sparkes, Andrew C. (1997). Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education, 18(1), 29-44.
Hooley, T., Hutchinson, J., & Watts, A.G. (2010). Careering through the web: The potential of Web 2.0 and 3.0 technologies for career development and career support services. London: UKCES
Tillgänglig file:///C:/Users/timaze12/Downloads/careering-through-the-web.pdf
Hägg, K., & Kuoppa, S.M., (2007). Professionell vägledning – med samtal som redskap (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Law, B. (1999). Career-learning space: New-dots thinking for careers education. British Journal of Guidance & Counselling,27(1), 35-54.
46 Law, B. (2001). New DOTS: Career Learning for the Contemporary World. NICEC: UK
Tillgänglig http://www.hihohiho.com/memory/cafnewdots.pdf
Lent, R., W. Brown, S.D., & Hacket, G.(2002). Social cognitive career theory. In S.D. Brown (Ed.), Career choice and development (4. ed.). Jossey-Bass: United States of America.
Lindberg, M., Eklann, A., Axelsson, E., & Sverige. Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. (2008). Vägar till vägledning : En historia om en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst (Rapport (NSHU - Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning), 2008:08). Härnösand: Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning.
Lovén, A. (2015). Vägledningsfältets historia och utveckling. I A. Lovén (Red.), Karriärvägledning - en forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur.
Lovén, A. (2015). Teorier inom vägledningsfältet. I A. Lovén (Red.), Karriärvägledning - en forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur.
Madahar, L., & Offer, M. (2004). Managing E-guidance interventions within HE careers services: a new approach to proving guidance at a distance. Higher Education Careers Services Unit. HESCU: UK.
Tillgänglig
https://www.hecsu.ac.uk/assets/assets/documents/EGUIDANCE_RESEARCH_REPORT.pdf
Mitchell, K., Levin, S., & Krumboltz, J. (1999). Planned Happenstance: Constructing Unexpected Career Opportunities. Journal of Counseling & Development, 77(2), 115-124. Offer, M. (2004). What is e-guidance? Using Information & Communications
Technology Effectively in Guidance Services. Higher Education Careers Services Unit. HESCU: UK.
Tillgänglig https://www.hecsu.ac.uk/assets/assets/documents/What_is_e-guidance_.pdf
Offer, M., Sampson, J.P. (1999). Quality in the content and use of information and
communication technology in guidance. British Journal of Guidance & Counselling, 27(4), 501-516.
Peavy, R.V. (2010). Sociodynamic counselling: a practical approach to meaning making (2. ed.). Ohio: Taos Institute.
Peavy, R.V. (1998). Konstruktivistisk vägledning: teori och metod. Stockholm: Trinom Peterson, G.W., Sampson, J.P., Lenz, J.G., & Reardon, R.C. (2002). A cognitive information processing approach to career problem solving and decision making. In S.D. Brown
(Ed.), Career choice and development (4. ed.). Jossey-Bass: United States of America. Poehnell, G., & Amundson, N.E. (2011). Hope-filled engagement: creating new possibilities in life/career counselling. Ergon Communications: Winnipeg.
47 SACO (u.å). Lär dig välja med INÅT-UTÅT-FRAMÅT. Hämtad 2018-08-18 från
https://www.saco.se/studieval/guiden-inat-utat-framat/
Sampson, J., Hou, P., Kronholz, J., Dozier, V., McClain, M., Buzzetta, M., . . . Kennelly, E. (2014). A Content Analysis of Career Development Theory, Research, and Practice— 2013. Career Development Quarterly, 62(4), 290-326.
Sampson, James P., Jr., Kolodinsky, Robert W., & Greeno, Brian P. (1997). Counseling on the Information Highway: Future Possibilities and Potential Problems. Journal of Counseling & Development, 75(3), 203-12.
Sampson, James P., Jr., Ed., Bullock-Yowell, Emily, Ed., Dozier, V. Casey, Ed., Osborn, Debra S., Ed., & Lenz, Janet G., Ed. (2017). Integrating Theory, Research, and Practice in Vocational Psychology: Current Status and Future Directions.
SAOL. (2015). Svenska Akademiens ordböcker. Hämtad 2018-08-18 från
https://svenska.se/tre/?sok=insikt&pz=1
SO. (2009). Svenska Akademiens ordböcker. Hämtad 2018-08-18 från
https://svenska.se/tre/?sok=insikt&pz=1
Savickas, M.L. (2002). A developmental theory of vocational behavior. In D. Brown (Ed.), Career choice and development (4. ed.). Jossey-Bass: United States of America. Skolverket. (2013). Arbete med studie och yrkesvägledning. Stockholm: Fritzes. Skolverket., Malmö Högskola. (2014). Ordlista. En fristående översättning av vägledningsrelaterade begrepp utifrån ELGPNs ordlista.
Tillgänglig http://www.elgpn.eu/publications/browse-by-language/swedish/ordlista.-en-fristaende-oversattning-av-vagledningsrelaterade-begrepp-utifran-elgpns-ordlista/view
Skolverket. (u.å). Livslång vägledning i Europa. Organisera studie- och yrkesvägledning. Hämtad 2018-08-18 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera- skolan/forbereda-elever-for-studier-och-arbetsliv/sa-kan-skolledare-organisera-studie--och-yrkesvagledning-syv
SOU: 2015: 28. Gör Sverige i Framtiden - digital kompetens. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Tillgänglig https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2015/03/sou-201528/
Spokane, A.R., Luchetta, E.J., & Richwine, M.H. (2002). Holland´s theory of personalities in work enviroments. In S.D. Brown (Ed.), Career choice and development (4. ed.). Jossey-Bass: United States of America.
Tait, A. (1999). Face-to-face and at a distance: The mediation of guidance and counselling through the new technologies. British Journal of Guidance & Counselling, 27(1), 113-122. Thomsen, R., Boelskifte Skovhus, R., & Buhl, R. (2015). Vägledning i nya kontexter. I A. Lovén (Red.), Karriärvägledning - en forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur.
48 Törneke, N. (2016). Metaforer – från vetenskap till psykoterapeutiska verktyg. Lund:
Studentlitteratur.
Undervisningsministeriet. (2018). Vejledning i eVejledning. Hämtad 2018-08-18 från
https://www.ug.dk/evejledning/om-evejledning/vejledning-i-evejledning
UNESCO. (2000). A Memorandum on Lifelong Learning. European Communities.
Tillgänglig https://uil.unesco.org/document/european-communities-memorandum-lifelong-learning-issued-2000
University of Jyväskylä. (2014-02-19). Using Information and Communication in Delivering Career Interventions. [Webinar]. Hämtad 2018-08-18 från
https://moniviestin.jyu.fi/ohjelmat/erillis/ktl/evokes/using-information-and-communication-technology/webinar-19-2.2014
Vuorinen, R., Sampson, J., & Kettunen, J. (2011). The Perceived Role of Technology in Career Guidance among Practitioners Who are Experienced Internet Users. Australian Journal of Career Development, 20(3), 39-46.
49
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide e-vägledare
Intervjuguiden har kompletterat den förfrågan som jag har gjort direkt i SYV-grupper likväl som till eVejlednings koordinator. I detta skede är det redan känt till vilken institution jag är knuten.
Observera att deltagandet i denna intervju är helt frivilligt och intervjun kan avbrytas närhelst du önskar. Alla svar kommer att anonymiseras och svaren kommer inte att kunna kopplas till dig. Uppgifterna kommer att behandlas konfidentiellt och information enbart användas i mitt
examensarbete. Chattar, e-post och (efter medgivande) inspelat material kommer att raderas så snart intervjuerna är utskrivna. //Maria Zell
Bakgrund:
Utbildning (studieort, examen, examensår)
Var arbetar du?
Hur ser ditt uppdrag ut i stora drag?
Hur länge har du arbetat som vägledare?
1. E-vägledning
Hur länge har du arbetat med e-vägledning?
Vad fick dig att börja med e-vägledning?
Vilka digitala rum (ytor, webbtjänster) använder du i e-vägledning? Ex: E-postrummet, chatrummet, Facebooks diskussionsyta, Skype osv.
På vilket sätt använder du de digitala rummen?
Vad upplever du är den största skillnaden mellan traditionell vägledning (face-to-face) och e-vägledning?
Vilka begränsningar och möjligheter kan du se med e-vägledning? Del 1
E-vägledning betecknar här vägledning som sker med hjälp av digitala verktyg i en digital kontext där vägledaren inte befinner sig i samma fysiska rum som den sökande.
Dessa digitala ytor väljer jag att benämna digitala rum. Detta för att göra en åtskillnad mellan det traditionella rummet där vägledning sker face-to-face
50
2. Vägledning och karriärteori - när teori omsätts i praktik
a) I det traditionella rummet, dvs face-to-face
Använder du karriärteorier i vägledning face-to-face?
Om JA – på vilket sätt använder du dig av karriärteorier i vägledning face-to-face? Dvs hur kommer de till uttryck i handling?
Om NEJ – beskriv gärna vad som gör att du inte använder karriärteorier.
b) I det digitala rummet
Använder du karriärteorier i e-vägledning?
Om JA – på vilket sätt använder du dig av karriärteorier i e-vägledning? Dvs hur kommer de till uttryck i handling?
Om NEJ – beskriv gärna vad som gör att du inte använder karriärteorier.
Variationer på temat:
a) I det traditionella rummet, dvs face-to-face
Får du användning av karriärteorier i det traditionella samtalet? Om ja – på vilket sätt?
b) I det digitala rummet
Får du användning av karriärteorier i e-vägledningssamtalet? Om ja – på vilket sätt?
Del 2