Framtida undersökningar

Precis som att intervjuerna har besvarat uppsatsens frågeställningar har även nya frågor uppkommit. Det är tydligt att det finns en problematik i överklagandeprocessen i dagens system i Sverige. Antalet överklagandeinstanser skiljer sig från Sverige både i Norge och England, där Sverige har flest. En av respondenterna gav ett exempel på en planprocess i Stockholms innerstad som varit aktiv i 15 år där den mesta tiden berott på många och utdragna överklagande. Vidare undersökning skulle kunna undersöka vad som främst orsakar klagande och hur dessa kan undvikas. Genom denna uppsats har antalet instanser, antalet berörda med möjlighet att överklaga och vad som kan överklagas nämnts som potentiella faktorer som går att utveckla. Flera aktörer har nämnt att överklaganden nästan aldrig leder till att projekt stoppas vilket är intressant att utreda vidare. Stämmer detta och hur går det i linje med det kommunala planmonopolet som ska verka för demokratin?

Källförteckning

Allmendinger, P. & Haughton, G. (2013). Spatial Planning and the New Localism. Planning Practice & Research, Volume 28 (1). s. 1-5.

Ball, M. (2011). Planning Delay and the Responsiveness of English Housing Supply. Urban Studies. Volume 48 (2). s. 349–362.

Baxter, P. & Jack, S. (2008). Qualitative Case Study Methodology: Study Design and Implementation for Novice Researchers. The Qualitative Report. Volume 13 (4). s. 544-559

Blake, N.F. & Gurran, Dr. N. (2017). Urban Planning and the Housing Market: International Perspectives for Policy and Practice. Palgrave Macmillan. ISBN 978-137-46403-3 (e-book)

Blomberg, J. och Gunnarsson, P. (2018). Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 23 §. Lexino 2018-08-15 Blomkvist, P. & Hallin, A. (2014). Metod för teknologer - Examensarbete enligt 4-fasmodellen. 1:5 red.

Lund. Studentlitteratur AB. ISBN 978-91-44-09514-1

Boverket (2012). Rapport 2012:6 - Plan- och bygglagen i praktiken – spaningar visar på utmaningar och möjligheter. Karlskrona. Boverket.

Boverket (2016). Guide för detaljplaneprocessen. [Använd 2019-05-25] Boverket (2018a). Behov av nya bostäder 2018–2025. [Använd 2019-05-16]

Boverket (2018b). Bostadsmarknadsenkäten 2018. [Använd 2019-05-02] Boverket (2018c). Översiktsplanen. [Använd 2019-05-24]

Boverket (2018d). Riktlinjer för markanvisning. [Använd 2019-05-25]

Boverket (2018e). Ännu inget intresse för planeringsbesked. [Använd 2019-05-16] Boverket (2019). Områdesbestämmelser. [Använd 2019-05-24]

Boverket (u.d). Processen för detaljplan från 1 januari 2015. [Använd 2019-04-15]

Cars, G. (2013). Planmonopolet – dags att slakta den heliga kon. Fastighetsnytt, Nr 4 2013. 2013-11-01 [Använd 2019-04-10]

Civilutskottet (2014). En enklare planprocess, Civilutskottets betänkande 2013/14:CU31, u.o. Sveriges Riksdag.

Civilutskottet (2015). Planering och byggande, Civilutskottets betänkande 2014/15:CU10, u.o. Sveriges Riksdag.

Creswell, J. W. & Poth, C. N. (2017). Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing Among Five Approaches. SAGE Publications. ISBN 978-1-5063-3020-4

Department for Communities and Local Government (2012) National Planning Policy Framework. Communities and Local Government. ISBN: 978-1-4098-3413-7

Evans, R. (2019). Half of England is owned by less than 1% of the population. The Guardian. 2019-04-17

Ferm, J. & Tomaney, J. (2018). Planning Practice: Critical Perspectives from the UK. 1: a upplagan red. New York. Routledge.

Fredricsson, C. & Smas, L. (2013). En granskning av Norges planeringssystem - Skandinavisk detaljplanering i ett internationellt perspektiv. Nordregio. Stockholm

Government of the United Kingdom (2004). The 2004 Planning and Compulsory Purchase Act. [Använd 2019-04-12]

Government of the United Kingdom (2019). Guidance. Neighbourhood planning. [Använd 2019-05-26]

Gyllberg, J. (2017). Samarbetet mellan kommunen och byggherren i detaljplaneprocessen – Vilka är framgångsfaktorerna? Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad. Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm.

Hagson, A., Tvilde, D. & Røsnes, A. (2017). Varför bostadsbrist i Sverige? En jämförelse med Norge, Danmark, Finland och Tyskland. Centrum för Management i Byggsektorn. Chalmers Tekniska Högskola. Göteborg.

Kalbro, T. (2007). Tidsfrister för myndighetsbeslut i plan- och byggprocessen. Frankrike, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland. Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad. Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm.

Kalbro, T. & Lindgren, E. (2008). Plan- och bygglovsprocessen, privata planinitiativ och tidsfrister. Kan det norska systemet överföras till svensk lagstiftning? Skolan för arkitektur och

samhällsbyggnad. Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm.

Kalbro, T, Lindgren, E. & Røsnes, A. E. (2010). Nær utakt - Plan- og bygningslovreformer i Norge og Sverige. Kart og plan. Volym 70. s. 27–45

Klausen, J., Arnesen, S., Christensen, D., Folkestad, B., Sandkjær Hanssen, G., Winsvold, M. & Aars, J. (2013). Medvirkning med virkning? Innbyggermedvirkning i den kommunale

beslutningsprosessen. Norsk institutt for by- og regionforskning. Oslo Kommunal- og moderniseringsdepartementet (2018). Reguleringsplanveileder.

[Använd 2019-05-04]

Kommunesektorns organisasjon (2012). Kommunens rolle som arealplanmyndighet. [Använd 2019-05-16]

Kovacs, G., & Spens, K. M. (2005). Abductive reasoning in logistics research. Swedish School of Economics and Business Administration. Helsingfors.

Larsson, S. (2011). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Studentlitteratur. Linköping ISBN 91-44-24331-6

Lewis, P., Saunders, M. & Thornhill, A. (2019). Research Methods for Business Students 8th edition. Essex, England. Pearson Education Limited. ISBN 978-1-292-20878-7

Lind, H. (2003). Ds 2003:6 Bostadsbyggandets hinderbana – en ESO-rapport om utvecklingen 1995–2001. Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi. Stockholm.

Lovdata (2017). Forskrift om behandling av private forslag til detaljregulering etter plan- og bygningsloven. [Använd 2019-03-28].

Miljøverndepartementet (2012). Kommuneplanens arealdel, Utarbeiding og innhold, u.o. Miljøverndepartementet.

Ministry of housing (2019). National Planning Policy Framework. Department for Communities and Local Government. [Använd 2019-03-29].

Ministry of housing (2015). Plain English guide to the Planning System. Department for Communities and Local Government. [Använd 2019-04-04].

Mäntysalo, R., Jarenko, K., Nilsson, K. L. & Saglie, IL. (2015). Legitimacy of Informal Strategic Urban Planning—Observations from Finland, Sweden and Norway. European Planning Studies. 2014-01-31. Volume 23. s. 349-366

Mäntysalo, R. & Saglie, IL. (2010). Private Influence Preceding Public Involvement: Strategies for Legitimizing Preliminary Partnership Arrangements in Urban Housing Planning in Norway and Finland. Planning Theory & Practice. 2010-10-20. Volume 11. s. 317–338.

Nordberg, O. (2013). En internationell jämförelse av plan- och tillståndssystem - Har Sverige någonting att lära? Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad, Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm.

Ot.prp. Nr. 113 (2001–2002) Om lov om endringer i plan- og bygningsloven (tidsfrister i planleggingen, kart og stedfestet informasjon). [Använd 2019-05-16] Planning Portal (u.å:a). About the Planning System. Introduction. [Använd 2019-03-29] Planning Portal (u.å:b). Having your say. Planning application. [Använd 2019-03-29] Planning Portal (u.å:c). Frequently asked questions. What are material considerations?

[Använd 2019-09-29]

Prop. 2009/10:170. En enklare plan- och bygglag. Miljödepartementet. Regeringskansliet. Prop. 2013/14:126. En enklare planprocess. Socialdepartementet. Regeringskansliet.

Prop. 2016/17:151. Fler steg för en effektivare plan- och bygglag. Näringsdepartementet. Regeringskansliet.

Prop. 2017/18:266. En ny regional planering. Näringsdepartementet. Regeringskansliet.

Shin, S. L. (2012). A Property Rights Analysis of Urban Planning in Spain and UK. Journal European Planning Studies. Volume 21 (10). s. 1475–1490.

Sjöstrand, C. & Stanislawska, D. (2012). Planprocessen – En nulägesanalys Kommuners och exploatörers åsikter kring planarbetet. Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm.

SOU 2008:68. Byggprocessutredningen (2008). Bygg - helt enkelt, u.o. Näringsdepartementet. SOU 2013:34. Plangenomförandeutredningen (2013). En effektivare plan och bygglovsprocess, u.o.

Näringsdepartementet

SOU 2017:64. Översiktsplaneutredningen (2017). Detaljplanekravet, u.o. Näringsdepartementet. SOU 2018:46. Översiktsplaneutredningen (2018). En utvecklad översiktsplanering. u.o.

Näringsdepartementet.

SOU 2019:9. Översiktsplaneutredningen (2019). Privat initiativrätt - Planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. u.o. Näringsdepartementet.

Stockholmsgruppen för Tillväxt (2014). Hinderbana för byggande i Stockholm.

Stockholms Handelskammare och Fastighetsägarna Stockholm. Stockholm. Stockholmsgruppen för Tillväxt (2015). Nycklar till framgångsrikt byggande. Stockholms

Handelskammare och Fastighetsägarna Stockholm. Stockholm.

Svensson, A., Gregorowicz-Kipszak, J., Hagson, A., Bröchner, J. & Gustafsson, M. (2018). Följeforskning BoStad2021 - Delrapport 2. Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Chalmers Tekniska Högskola. Göteborg.

The National Archives (2015). The Town and Country Planning - General Permitted Development (England) Order 2015. No. 596

Weiss, Robert S. (1994). Learning From Strangers: The Art and Method of Qualitative Interview Studies. The Free Press. ISBN 0-684-82312-8

Williams, C. (2007). Research Methods. Journal of Business & Economic Research - March 2007. Volyme 5. Grand Canyon University

Figurförteckning

Figur 1 - Historisk och prognostiserad befolkningsutveckling 2000–2025 och antalet färdigställda bostäder 2000–2017 Källa: Boverket (2018a) ... 11

Figur 2. Plansystem Norge ... 31

Figur 3. Exempel på kommuneplanens arealdel Källa: Miljøverndepartementet (2012) ... 32

Figur 4. Planprocess vid privat detaljregulering, med och utan planprogram Källa: Kalbro &

Lindgren (2008) ... 36

Bilagor