Framtida undersökningsområden

Ytterligare kvantitativ och kvalitativ forskning efterfrågas på fältet och en rekomendat-ion är att framtida forskare inom området ser närmare på det den här studien från början avsåg att undersöka; har hen betydelse för den svenska könsuppdelningen och i så fall på vilket sätt? Eftersom språkliga förändringar kan studeras under tiden de sker kan det vara intressant med en studie som undersöker hen på vägen mot en tredje könskategori.

Eftersom att cirka en tredjedel av urvalet anser att Sverige är i behov av en tredje köns-kategori är det möjligt att de nuvarande könsuppdelningarna kommer att utökas i fram-tiden.

Referenser

Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Andersson, A. (2017). 3-åringen fick macka på dagis – dog timmar senare. Expressen, 10 november. https://www.expressen.se/omtalat/3-aringen-fick-macka-pa-dagis-dog-timmar-senare/

Andersson, L-G. (2016). Hotas verkligen svenskan? Göteborgs Posten, 11 juni.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/hotas-verkligen-svenskan-1.2505818

Andersson, L-G. (1999). ”En stor stark – om den svenska språkgemenskapen”. Språk-vård 1/99. www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/1152

Abbou, J. (2011). Double gender marking in French: a linguistic practice of antisexism.

I: Current Issues in Language Planning: Language Planning and Feminism.

Routledge, 12(1), ss. 55–75. https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-00776300 Andersson, J. (2012). Kön i interaktion. Samtalsanalys med fokus på pronomen, egennamn och kategoriseringar i till- och omtal av barn inom förskolan. Magisterupp-sats, Institutionen för nordiska språk.Stockholm: Stockholms universitet.

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:563974/FULLTEXT01.pdf

Butler, J. (2001). ”Doing Justice to Someone: Sex Reassignment and Allegories of Transsexuality”. GLQ: A Journal of Lesbian and Gay Studies, 7(4), ss. 621–636.

Bäck, E., Gustafsson Sendén, M. & Lindqvist, A. (2016). Vem tycker om hen?. Språk och Stil. NF 26, ss. 101-129.

Cameron, D. (1997). Demythologizing sociolinguistics. I: Sociolinguistics. A Reader and Coursebook, ed. by Coupland, N. & Jarowski, A. Basingstoke: Macmillan. ss. 55–

67.

Davidsson, P. (2016). Facebook fyller tolv – vi bjuder på statistik om användningen.

IIS-bloggen [blogg], 3 februari. https://www.iis.se/blogg/grattis-facebook-pa-tolvarsdagen/ [2017-11-08]

Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2015). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys.

Lund: Studentlitteratur AB.

Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1: sam-hällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2. uppl. Lund: Studentlittera-tur AB.

Edling, C. & Liljeros, F. (red). (2010). Ett delat samhälle: makt, intersektion-alitet och social skiktning. Malmö: Liber.

Einarsson, J. (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur AB.

Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Elfving, K. (2010). Det språkliga arvet? En studie om ungdomars språk ur ett socio-lingvistiskt perspektiv. Magisterexamen, Institutionen för didaktik

i. Uppsala: Uppsala universitet.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB Gabrielsson, A. (2015). "Hen" tar plats i SAOL – men DN fortsätter vara restriktiva.

Dagens Media, 20 april. https://www.dagensmedia.se/marknadsforing/kampanjer/hen-tar-plats-i-saol-men-dn-fortsatter-vara-restriktiva-6088975

Harrison, D. (2016). När infördes du-reformen? Svenska Dagbladet, 27 februari.

https://www.svd.se/nar-infordes-du-reformen

Höjling, F. & Pihl, E. (2015). ”Hen är här nu”* : Prediktion av människors attityd till det genusneutrala ordet hen samt experiment kring olika pronomens inverkan på läs-hastighet. Kandidatuppsats, Institutionen för psykologi. Lund: Lunds universitet.

https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/7512356

Institutet för språk och folkminnen (2014). Hen allt vanligare hos myndigheter.

www.sprakochfolkminnen.se [2017-10-15]

Institutet för språk och folkminnen (2017). Vad är nyord?

http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/for-dig-i-skolan/nyord-for-dig-i-skolan/vad-ar-nyord.html [2017-12-15]

Isotaro, P. (2015). Chokladbollens historia, del 1: "negerboll". Isotaro [blogg], 14 au-gusti. http://isotaro.blogspot.se/2015/08/chokladbollens-historia-del-1-negerboll.html [2017-11-20]

Kant, E. (2014). Användandet av hen: En diskurspsykologisk studie behandlande an-vändandet av hen på Twitter. Kandidatuppsats, Sociologiska institutionen. Uppsala:

Uppsala universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226813

Keener, E. (2015). "The Complexity of Gender: It Is All That and More....In sum, It Is Complicated", Sex Roles, 73(11-12), ss. 481-489.

Ledin, P. & Lyngfelt, B. (2013). Olika hen-syn om bruket av hen i bloggar, tidningstext och studentuppsatser. Språk & Stil. NF 23, ss. 141-174.

Lundqvist, J. (2012). Kivi och Monsterhund. Linköping: Olika Förlag.

Magnusson, Ö. (2014). Hen med i akademins ordlista. Svt Nyheter, 30 juli.

https://www.svt.se/kultur/hen-med-i-akademins-ordlista

Milles, K. (2013a) En öppning i en sluten ordklass? Den nya användningen av prono-menet hen. Språk & stil. NF 23, ss. 107- 140.

Milles, K. (2013b). Hen i Sverige och i Finland. Språkbruk. 3, s. 5-10.

Norrby, C., Håkansson, G. (2015). Introduktion till sociolingvistik. 2. uppl. Lund: Stu-dentlitteratur AB.

Olofsson, O. (2010). Heter det förskola eller dagis? OLATER [blogg], 5 januari.

https://www.hd.se/2010-01-05/heter-det-forskola-eller-dagis [2017-12-11]

Persson, L. (2016) Beskedet om vapengåtan. Expressen, 10 januari.

https://www.expressen.se/kronikorer/leif-gw-persson/beskedet-om-vapengatan/ [2017-12-30]

Pysslingen (2015). Vad är det för skillnad på förskola och dagis?.

http://www.pysslingen.se/forskolor/faq/vad-ar-det-skillnad-pa-forskola-och-dagis/

[2017-12-11]

Rudolfsson, P. (2015). Svenska akademien tar bort ”N-boll” ur ordlistan – lägger till

”hen”. Svt Nyheter, 23 mars. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenska-akademien-tar-bort-n-boll-ur-ordlistan-lagger-till-hen

Sandberg, M. (2017). #Idrottslöner – Männen tjänar i snitt 72 gånger mer än kvin-norna. SVT Sport, 10 december. https://www.svt.se/sport/fotboll/idrottsloner-sa-gjorde-vi-undersokningen/

SAOL (2015). Sök i tre ordböcker på en gång. www.svenska.se [2017-10-15]

Sunberg, M. (2017). ”Hen” har gjort spikrak karriär. Svt Nyheter, 30 mars.

https://www.svt.se/kultur/hen-har-okat-rejalt-i-svensk-press

Sundgren, E., Andersson, L-G., Bijvoet, E., Gunnarsdotter, A., Lainio, J., Melander, B., Nordberg, B., Ohlsson, M. & Wirdenäs, K. (2008). Sociolingvistik. Stockholm: Liber AB.

Svensson, A. (2014). Tre av tio gör tummen upp för hen. Språktidningen [blogg], 27 mars. http://spraktidningen.se/blogg/tre-av-tio-gor-tummen-upp-hen [2017-10-15]

The Associated Press (2014). David Reimer, 38, Subject of the John/Joan Case. The New York Times, 12 may. http://www.nytimes.com/2004/05/12/us/david-reimer-38-subject-of-the-john-joan-case.html

Tjernberg, U. (2013). Idrottens löneskillnader kartläggs. Svenska Dagbladet, 8 mars.

https://www.svd.se/idrottens-loneskillnader-kartlaggs

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab

W. Creswell, J. (2009). Research Design: Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approaches. 3rd ed. United States of America: SAGE.

West, C. & Zimmerman, D. H. (1987). ”Doing gender”. Gender & Society, 1(2), ss.

125-151. DOI: 10.1177/0891243287001002002

Wood, W. & Eagly, A.H. (2015). "Two Traditions of Research on Gender Identity", Sex Roles, 73(11-12), ss. 461-473.

Bilagor