Framtida utmaningar för forskningen

En annan aspekt som dykt upp efter analysdelen rör en del av de kopplingar mellan olika teorier som använts, och det som användandet av de teorierna i relation till datan landat i. Som pekas på i uppsatsen verkar det finnas vissa könsmönster inom organisationen. Ett av de genomgående teman som kan ses är att män i högre utsträckning än kvinnor har/får tillgång till olika resurser eller fördelaktiga positioner inom organisationen – här kommer omständigheter användas som

samlingsnamn för detta i brist på andra begrepp. Mäns och kvinnors omständigheter verkar skilja sig åt på en rad områden. En koppling som kan ses och också resoneras kring i resultat- och analysdelen är den mellan dessa omständigheter och de teorier kring förståelse av psykosocial arbetsmiljö som används som teoretisk utgångspunkt. De omständigheter som män i högre grad än kvinnor har/lever i, och de faktorer som är nyckelpunkter för en god arbetsmiljö är relativt ofta överensstämmande och överlappande. Män åtnjuter en högre nivå av ”belöningar” än kvinnor, män kan i högre grad utöva kontroll över sin arbetssituation och nå högre positioner. Kvinnor upplever i högre grad exempelvis stress. En fråga är hur de kopplingarna ser ut. Det kan vara så att män i egenskap av tillhörande en överordnad grupp åtnjuter sådant som upplevs som fördelaktigt i arbetet – karriärmöjligheter, högre lön och inflytande. Detta är tolkningen som görs i denna uppsats

analysdel. En sådan koppling mellan könssegregeringens mekanismer och faktorer som påverkar en stor del av den psykosociala arbetsmiljön skulle kunna vara fruktbar att använda sig av, inte minst i undersökande och utvecklande av organisationer och arbetsplatsers utformning

högst relevant att göra. Ett problem med kopplingen är att konsekvenserna inte är entydigt

genomgående – kvinnor upplever exempelvis en högre grad av engagemang och tillfredsställelse i arbetet än vad män gör, i denna undersökning, något som de sett till de faktorer som används för att förklara engagemangsnivåer och tillfredsställelse kanske inte ”borde” göra. Det sätt som denna skillnad förklaras på i uppsatsen är genom att skillnaden i förväntningar är avgörande för upplevelsen av sin situation.

Om aspekten av förväntningar plockas in genomgående skulle det kunna få konsekvenser för teorierna kring psykosocial arbetsmiljö. För att ta krav/kontroll modellen som exempel. Hur ska olika, genomgående och könsrelaterade, förväntningsnivåer förstås som en påverkande aspekt på de variabler som används för att mäta graderna av krav och kontroll? Ska en mätning kring dessa faktorer vara grundade på någon form av objektiv mätning av arbetsuppgifter i relation till

befogenheter och personligt manöverutrymme? Eller ska snarare individens upplevelser ligga till grund – och i så fall, vilka verktyg är det som kan användas för att förändra situationen efter påvisade problem? Man skulle kanske kunna tänka sig två spår – krav och kontroll ska mätas som objektiva storheter, grundade i exempelvis arbetsuppgifter och tjänstebefogenheter.

Om förhållandet mellan krav- och kontrollvariablerna skulle påvisa ”skadlig ” stressmiljö så kan man genom justeringar i den ena eller andra variabeln komma tillrätta med situationen. Frågan är i hur hög grad mätningarna blir relevanta eller rättvisande. Faktorer liggande utanför arbetsplatsen eller i den sociala strukturen får litet eller inget utrymme i en sådan modell.

Ett annat alternativ vore att utgå från upplevelsegrundade värden – att det är upplevelsen av krav och kontroll som ska vara utgångspunkten. Det för också med sig problem. Om man köper resonemangen ovan om att upplevda möjligheter också styr förväntningarna, och att det finns en strukturell skillnad mellan hur kvinnor och män upplever sin situation och vad de aspirerar efter, så bygger man i en sådan utgångspunkt in ett accepterande av obalans och strukturerad ojämlikhet.

Den problematiken som resonerades kring ovan exemplifierades med krav/kontroll modellen. Problematiken torde inte enbart vara begränsad till den – att lägga in en dimension socialt stöd, eller att se på ohälsa i termer av relationen mellan hög ansträngning och låg belöning innebär i grunden samma problematik. Att försöka lägga in en dimension av genus eller rakt av koppla teorierna till könssegregerade strukturer och dessas konsekvenser låter sig inte enkelt göras rakt av. Än mer fruktbart vore kanske att försöka skapa en teoretisk matris som rymmer båda aspekterna i samma

uppställning, snarare än att i efterhand försöka korsköra två modeller. Detta är på samma gång en brist som finns i denna uppsats som en stor möjlighet för framtida projekt att utveckla.

7 Referenser:

Arvidsson Peter, Rosengren Karl Erik (2005) Sociologisk metodik Malmö: Liber

Bakker Arnold B, Killmer Christel H, Schaufeli Wilmar B och Siegrist Johannes (2000) ”Effort – reward imbalance and burnout among nurses” I Journal of Advanced Nursing Vol 31 pp 884-891 Cichister: John Wiley & Sons ldt

Barn och Utbildningsförvaltningen (2013) Bokslut 2012 Diarienr: BUN-2013-32 Dpl 10 Karlstad: Karlstad Kommun

Bergman Ann (2009) Att leda inom äldreomsorgen Forskningsrapport Karlstad: Karlstad university studies

Bergman Ann (2004) Segregerad integrering Doktorsavhandling Karlstad: Karlstad University Studies

Bergman Ann och Ivarsson Lars (2010) Tillgänglighet för arbetsgivare, familj och kunder Forskningsrapport Karlstad: Karlstad University Studies

Cockburn Cynthia (1989), "Equal opportunities: the short and long agenda",

I IndustrialRelationsJournal, Vol. 20 pp.213-225 Cichister: John Wiley & Sons ldt

Davidsson Bo, Patel Runa (2003) Forskningsmetodikens grunder Lund: Studentlitteratur

Ejlertsson Göran (2005) Enkäten i praktiken Lund: Studentlitteratur

Engdahl Emma (2009) Konsten att vara sig själv Malmö: Liber

Eriksson Birgitta (1998) Arbete i människors liv Forskningsrapport Karlstad: Högskoletryckeriet Gonäs Lena, Holt Line, Jordansson Birgitta (2011) Genusarbetsdelning – exploatering av kvinnors

arbetskraft ur Arbete – passion och exploatering Red: Bergqvist Tuula, Gillberg Gunnar, Ivarsson Lars. Växjö: Repro Copycenter Linnéuniversitetet

Hartman Heidi (1976) ”Capitalism, Patriarchy, and Job Segregation by Sex” i Signs Vol. 1 No 3, Women and the Workplace: The Implications of Occupational Segregation pp. 137-169 Chicago: The University of Chicago Press

Hirdman Yvonne (1990) Genussystemet. I SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige Hirdman Yvonne (2004) Genus – om det stabilas föränderliga former Malmö: Liber

Hochschild Alie Russel (2001) The Time Bind New York: Holt Paperback

Holgersson Charlotte, Höök Pia, Linghag Sophie, Wahl Anna (2001) Det ordnar sig – teorier om organisation och kön Lund: Studentlitteratur

Johnson Jeffery V och Hall Ellen M (1988) ”Job Strain, Work Place Social Support, and Cardiovascular Disease: A Cross-Sectional Study of a Random Sample of the Swedish Working Population I” American Journal of Public Health Vol. 78 pp1336-1342. Washington:APHA

Kankkunen Forsberg Tina (2009) Två kommunala rum Stockholm: Acta Universitatis tockholmiensis

Kanter, Rosabeth Moss (1993) Men and woman of the corporation New York: Basic Books

Karasek Robert och Theorell Töres (1990) Healthy work – stress, productivity and the reconstruction of working life New York: Basic Books

Karlstad Kommun (2011) Strategisk plan 2012-2014 http://karlstad.se/filer/Kommun-och-politik/Styrning/Broschyr_strategiskplan_webb.pdf (Tillgänglig 2013-05-17)

2012 Diarienr KS-2013-71 Dp 10 Karlstad: Karlstad Kommun

Karlstad Kommun (2013b) Jämställdhetspolicy - På lika villkor Karlstad: Karlstad Kommun

Kommunal (2003) Sexton år av smärta och besvär. En rapport om kommunalarnas arbetsmiljö och hälsa 1988-2003 Stockhol: Kommunal

Landsbergis Paul, Theorell Töres (2000) Measurment of psychosocial workplace exposure variables I Occupational Medicine: State of the Art Reviews. no 15 pp 263-268 Philadelphia

Nordell Kersti (2002) Kvinnors Hälsa Avhandling Göteborg: Göteborgs universitet

Nyckeltalsinstitutet (2013) Jämix 2012

SCB (2012) På tal om kvinnor och män

Siegrist, Johannes, 1996. Adverse health effects of High-Effort/Low-Reard Conditions ”Journal of Occupational Health Psychology” no 1 pp 27-41 Washington: APA

SOU 2004: 43 (2004) Utredning av den könsuppdelade arbetsmarknaden

Teknik och Fastighetsförvaltningen (2013) Personaluppföljning 2012 Diarienr: TFN-2010-1072 dpl 10 Karlstad: Karlstad Kommun

Tilly Charles (2000) Beständig ojämlikhet Lund: Arkiv förlag

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf; (tillgänglig 2013-04-16)