Den föreslagna dokumentationsskyldigheten utmärks som en ramlagstiftning, där ramarna består av en beskrivning av företaget, organisationen och verksamheten, en redogörelse av koncerntransaktionen, uppgifter om vald prissättningsmetod samt en jämförbarhetsanalys. Tomrummet mellan dessa ramar kommer att fyllas genom Skatteverkets senare föreskrifter om dokumentationens materiella innehåll. Sammantaget innebär detta att den planerade dokumentationsskyldigheten belastar både berörda bolag och myndigheter med ett stort ut- redningsansvar för att kunna tillämpa reglerna på ett adekvat sätt. Lagstiftaren lägger ett stort ansvar på Skatteverket och respektive domstol, vilka senare får tolka kravens egentliga innehåll. Det är därför troligt att de reella dokumentationskrav som dokumentationsskyl-
digheten innebär för internationella bolag kommer att fastställas genom praxis. Utifrån det- ta resonemang kan det ifrågasättas om inte fördelningen av samhällets resurser bättre skulle effektiviseras genom att bolagen upprättar dokumentation efter en direkt förfrågan från Skatteverket. Detta kan mycket väl vara fallet, men jag vill dock betona att, även om regler- na tar formen av en ramlagstiftning, kan inte felaktig prissättning enbart elimineras genom kontroll på en direkt begäran. Det främsta sättet att angripa avvikande internpriser borde vara att realisera konsensus kring de metoder och den dokumentation som utgör underlag för statens bedömning av prissättningen. Vid den svenska implementeringen är det Skatte- verkets föreskrifter som indirekt fastställer dokumentationskraven. Skatteverket styr därför i viss mån samordningen av bolagens dokumentation och därmed den fortsatta utveckling- en av internprissättning i Sverige. Även domstolarnas tolkning av dokumentationskraven bör beaktas för den framtida tillämpningen av reglerna. Huruvida konsensus slutligen kommer att förverkligas, återstår att se genom myndigheternas praktiska tillämpning av do- kumentationsskyldigheten.
För att återkoppla till uppsatsens syfte och de frågeställningar som ställdes där, vill jag un- derstryka att de svenska lagförslagens oklara formuleringar stundvis motverkar, eller åtmin- stone undergräver lagstiftarens avsikter med regleringen. Även om reglerna uttrycks som en ramlagstiftning och lämnar stora möjligheter för extensiva tolkningsmetoder, kommer be- stämmelserna att påverka bolagen på ett eller annat sätt. Med detta tänker jag främst på att utvecklingen av fler materiella regler inte sällan leder till fler tolkningstvister. Med stor san- nolikhet bör därför antalet konflikter mellan skattskyldiga och myndigheter att öka. Trots de svenska reglernas allmänna karaktär kommer bolagen bli tvungna att lägga resurser på sin dokumentationshantering för att undvika eventuella konflikter med Skatteverket. I och med att bolagen påtvingas en formell dokumentationsbörda ökar Skatteverkets möjligheter till utredningar och eventuella justeringar. Detta borde vara fallet, även om den primära be- visbördan fortfarande ligger på Skatteverket. Den ökade risken för en eventuell skatteut- redning får också anses som en av de främsta anledningarna till att dokumentationsreglerna är ett viktigt steg i utvecklingen av internprissättningsfrågor på längre sikt. Även om doku- mentationsreglerna för närvarande inte kan anses som förenliga med lagstiftarens syfte att öka bolagens förutsebarhet av internprissättningsfrågor eller att skapa en mer samordnad internprissättningsdokumentation, är det inte omöjligt att den framtida utvecklingen och tillämpningen av reglerna kan resultera i en ökad medvetenhet på området. Enligt min me- ning är det mer sannolikt att dokumentationsreglerna kommer att uppfylla lagstiftarens samtliga bakomliggande motiv först när den så kallade implementeringsfasen är över och de verkliga dokumentationskraven är fastställda. Den föreslagna dokumentationsskyldighe- ten får därför ses som en ramlagstiftning som förmodligen kommer att uppfylla sina syften, fast på lång sikt.
Referenslista
Offentligt tryck
Gemenskapsrättsligt
Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (konsoliderad Nice version), 25 mars 1957, Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 325, 24/122002, s. 33-184. KOM
KOM (2001) 582 final 23.10.2001 Meddelande från kommissionen till Rådet, Europapar- lamentet och Ekonomiska och Sociala kommittén - Mot en inre marknad utan skattehinder - En strategi för fastställande av en konsoliderad bolagsskattebas för företagens verksamhet i EU
KOM (2004) 0297 slutlig 23.04.2004, Meddelande från Kommissionen till Rådet, Europa- parlamentet och Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén om arbetet i det gemen- samma forumet för internprissättning i EU när det gäller dokumentationskrav för intern- prissättning för företag i intressegemenskap i EU
COM (2005) 543 final 07.11.2005, Communication from the Commission to the Council, the European Parliament and the European Economic and Social Committee on the work of the EU Joint Transfer Pricing Forum on transfer pricing documentation or associated enterprises in the EU (svensk version saknas, 2006-05-16)
SEC
SEC (2001) 1681 23.10.2001, Commission staff working paper, Company Taxation in the Internal Market, Part III, Kapitel 5, s. 255-283. (svensk version saknas, 2006-05-16)
SEC (2005) 543 final 07.11.2005, Commission Staff Working Document, Report on the Activities of the EU Joint Transfer Pricing Forum in the Field of Documentations Re- quirements Report prepared by the EU Joint Transfer Pricing Forum (svensk version saknas, 2006-05-16)
Dokument från EU Joint Transfer Pricing Forum
Doc.JTPF/014/BACK/2003/EN, EU Joint Transfer Pricing Forum – Business Represen- tatives, Transfer Pricing Documentation Paper (svensk version saknas, 2006-05-16)
Sverige Rättsfall RÅ 1945:31 RÅ 1980 1:59 RÅ 1984 1:16 RÅ 1991 ref. 107 RÅ 2004 ref. 13 Propositioner
Prop. 1955:87 Förslag till lag angående ändrad lydelse av 102 § lagen den 1 juni 1951 (nr 308) om ekonomiska föreningar
Prop. 1965:126 Kungliga Majestäts proposition till riksdagen med förslag till lag om änd- ring i kommunalskattelagen
Prop. 1982/83:73 Regeringens proposition om utvidgad uppgiftsskyldighet vid vissa ut- landsbetalningar m.m.
Prop. 2002/03:96 Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar Prop. 2003/04:10 Ändrade regler för CFC-beskattning
Prop. 2005/06:169 Effektivare skattekontroll
Lagrådets uttalande
Lagrådsremissen - Effektivare skattekontroll
Statens offentliga utredningar SOU 2002:47 Skattebasutredningen
Kommittédirektiv från Finansdepartementet
Riksskatteverkets rapporter
RSV Rapport 2002:2, Oroliga skattebaser,
http://www.skatteverket.se/skatteverketsrapporter/rapport200202.4.584dfe11039cdb6269 80001534.html
RSV Rapport 2003:5, Informations- och dokumentationsskyldighet avseende internationel- la företags prissättning av interntransaktioner,
(http://www.skatteverket.se/download/18.18e1b10334ebe8bc800038101/rapport200305. pdf)
Redovisningsrådets rekommendationer
Redovisningsrådets rekommendation, RR 23, Upplysningar om närstående
Internationella arbeten
OECD Model Tax Convention on Income and Capital, Paris, 2005
OECD Transfer Pricing and Multinational Enterprises, Three taxation Issues, Paris, 1984 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, Paris, 1995
Litteratur
Aldén, Stefan, Regelkonkurrens i internprissättningsmål, Svensk Skattetidning, 2004, s. 161- 165
Andersen, S., Peter., Nilsson, Martin, Vissa utvecklingstendenser och nyheter i Europa inom transfer pricing, Svensk Skattetidning, 2005, s. 293-301
Andersson, Marie, Saldén, Enérus Anita, Ulf Tivéus, Inkomstskattelagen - En kommentar, Del I, Stockholm, Norstedts juridik, 2005
Arvidsson, Rickard, Dolda vinstöverföringar – en skatterättslig studie av internprissättningen i multinationella koncerner, Stockholm, Juristförlaget, 1990
Francke, Jan, Skurnik, Hillel, Modell för skatteavtal beträffande inkomst och förmögenhet, Göteborg, Iustus Förlag, 1995
Glansberg, Robert, Von Uthmann, Karin, Dokumentation av transaktioner mellan företag i en multinationell koncern – en jämförelse mellan länder, Svensk Skattetidning, 2002, s. 555- 560
Hamaekers, Hubert, Arm´s Length – How Long?, International and comparative taxation, Essays in Honour of Klaus Vogel, Kluwer Law Internationel, 2002, s. 29-52
Institutet för TillväxtPolitiska Studier, ITPS, http://www.itps.se/Archive/Documents/Swedish/Publikationer/Rapporter/Statistik/S20 06/S2006_003.pdf (hämtad 2006-04-28)
Internationella skattehandboken, KPMG ( red. Bergmann, Elisabeth, Köhlmark, Anders ), Stockholm, Norstedts juridik i samarbete med KPMG, 2004
Karlsson, Kent, Internprissättning - ett ämnesområde i blickpunkten, Svensk Skattetidning, 1990, s. 414-428
Leidhammar, Börje, Något om korrigeringsregelns tillämpning i rättspraxis, Svensk skattetid- ning, 2001, 839-851
Lindencrona, Gustaf, Dubbelbeskattningsavtalsrätt, Juristförlaget, Stockholm, 1994
Lindström, Annika, Von Koch, Nils, Förslag till informations- och dokumentationsskyldighet för internprissättning, Svensk Skattetidning, 2003, s. 363-366
Pelin, Lars, Internationell skatterätt i ett svenskt perspektiv, Prose Design och Grafik, Lund, 2004
Rabe, Gunnar, Bojs, Johan, Det svenska skattesystemet, Norstedts juridik, Stockholm, 2005 Rohatgi, Roy, Basic International Taxation, Kluwer Law International, Great Britain, 2002 Skatteverket, Handledning för Internationell Beskattning, SKV 352 Utgåva 10, STC, Avesta, 2006
Skatteverkets hemsida, Rättsinformation/Ställningstaganden http://www.skatteverket.se (hämtad 2006-05-17)
Statistiska Centralbyråns årsbok 2006, Handel med varor och tjänster, http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_1750I05_BR_10_A01SA0601.pdf (hämtad 2006-03-13)
Von Koch, Nils, EU TPD – Hjälp eller börda för näringslivet? Svensk Skattetidning, 2006, s. 152-159.
Von Koch, Nils, OECDs nya riktlinjer för internprissättning, Skattenytt, 1996, s. 264-274 Wiman, Bertil, Beskattning av företagsgrupper, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2002
Bilaga 1
19 kap, 2 a § LSK
Den som är skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet skall, i fråga om transaktioner med ett företag som är begränsat skattskyldigt enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229), upprätta skriftlig dokumentation avseende dessa transaktioner.
Första stycket gäller dock bara om det finns en sådan ekonomisk intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 § inkomstskattelagen. Om den ekonomiska intressegemenskapen uteslu- tande kan hänföras till ett företags direkta eller indirekta kapitalinnehav i ett eller flera andra företag behöver dokumentationen upprättas bara om kapitalandelen i varje led uppgår till mer än 50 procent.
19 kap, 2 b § LSK
Dokumentationen enligt 2 a § första stycket skall innehålla
1. en beskrivning av företaget, organisationen och verksamheten. 2. uppgift om arten och omfattningen av transaktionerna,
3. en funktionsanalys,
4. en beskrivning av vald prissättningsmetod, och 5. en jämförbarhetsanalys.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska ingå i dokumentationen.