Framtiden för autoetnografin

Jag ser ljust på den autoetnografiska metodens framväxt inom sociologin vad det gäller de metoder som befinner sig närmare det analytiska änden av kontinuumet. Biografi och samhällsgruppen som jag inledningsvis lyfte fram skickade nyligen ut ett årsbrev som summerade 2019 och gav indikationer för vad som komma skall 202032. I detta brev lyfts det fram att forskningsprojekt och publikationer visar på en mångfald av aktiviteter som främjas av medlemmar inom genren. Vidare lyfter årsbrevet fram en önskan om att erbjuda en tydligare geografisk mångfald till biografisk forskning inom sociologi. I och med detta efterfrågas fler studier på andra språk än engelska. Detta menar jag öppnar upp för samarbete för metodens vetenskaplighet över nationsgränser.

Framtida studier med den autoetnografiska metoden inom sociologi kan vända sin uppmärksamhet på upplevelser av exkludering, förminskning och orättvisor. Autoetnografiska forskare kan förkroppsliga denna erfarenhet genom att beskriva den epifaniska erfarenheten vilket kan bidra till social förändring.

Tack

Jag vill framföra ett varmt och hjärtligt tack till hela sociologi gruppen på Mälardalens Högskola. Jag var medveten om att den autoetnografiska metoden i mångt och mycket är en kontroversiell metod och var därmed förberedd på att arbeta i motvind. Istället blev jag bemött med öppenhet och respekt för mina idéer. Även om samtliga handledare inom sociologigruppen inte har samma acceptans för metodens utgångspunkter har jag alltid upplevt en respekt och öppenhet för mina idéer i mötet med er. Jag är med andra ord otroligt tacksam för er förmåga att lyssna på elever och försöka finna lösningar för deras idéer. Vidare framförs mitt djupaste tack till min handledare Jonas Lindblom som givit sitt stöd och sin handledning för att denna uppsats skulle bli möjlig. Det är tack vare konversationerna oss i mellan som idén om en metodologisk uppsats föddes. Denna idé har medfört att jag kunde få ge uttryck för den kunskap jag inhämtat vid läsning av autoetnografisk litteratur samt att uppsatsskrivande har skett med högsta glädje och prestation. Det är i grund och botten det en student vill– få ge utlopp för egna

idéer och tankar som driver kunskapsprocessen framåt.

32 _{ISA – RC39 Biography and society}

Litteraturlista

Adams, T. Jones, S. Ellis, C. (2013) Handbook of autoethnography. Left Coast Press, Inc. Adams, T. Jones, S. Ellis, C. (2015). Autoethography. Oxford University press. Incorporated. Anderson, L & Glass-Coffin, B. (2013). I learn by going. Autoethnographic Modes of Inquiry i Handbook of Autoethnography. Left Coast Press, Inc.

American Psychiatric Association. (2013). MINI-D 5: Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press

Berg, M. (2013). George Herbert Mead i Relationell socialpsykologi, klassiska och samtida

teorier. Liber AB.

Bjärvall, K. (2019). Störning: ADHD, pillren och det stressade samhället. Johanneshov: MTM 2019

Brante, T. (2006). Den nya psykiatrin: Exemplet ADHD i Diagnosens makt: om kunskap,

pengar och lidande. Göteborg: Daidalos.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm Liber.

Bochner, Arthur, P. (2012) Bird on the wire: freeing the father within me. Qualitative inquiry. Bochner, A & Ellis, C. (2000). Autoethnography, Personal Narrative, Reflexivity: Researcher as Subject i Handbook of Qualitative Research. Sage Publications Inc.

Chang, H. Ngunjiri, F. Hernandez, K-A. (2012). Collaborative Autoethnography. Walnut Creek, California.

Chang, H. (2013). Individual and Collaborative Autoethnography as Method. A Social Scientist´s Perspective i Handbook of Autoetethnography. Left Coast Press, Inc.

Cohen, D. (2006) Critiques of the ADHD Enterprise i Critical New Perspectives on ADHD. Routledge: New York.

Denzin, N. & Lincoln, Y. (2000). Introduction: The Discipline and Practice of Qualitative Research i Handbook of Qualitative Research Sage Publications, Inc.

Ellis, C. (1999). Keynote addresses from the first annual advances in qualitative methods

conference. Heartful autoethnograpgy. Sage Publictions Inc.

Ellis, C. (2004). The ethnographic I: A methodological novel about autoethnography. Walnut Creek: Altmaria press.

Ellis. C. Adams, T & Bochner, A. (2011) Autoethnograpy. An overview. Forum Qualitative social research.

Ellis, C. Bochner, A. (2006). Analyzing analytic Autoethnography: An Autospy. Sage Publications.

Giddens, A. (1999). Modernitet och självidentitet: Självet och samhället i den senmoderna

Giddens, A. & Sutton, P. (2014). Sociologi. Studentlitteratur AB, Lund. Gobo, G. & Molle, A. (2017). Doing Ethnography. Sage Publications Inc.

Green. Sara, E. (2011) They are beautiful and they are ours: Swapping tales of mothering

children with disabilities through interactive interviews. Journal of Loss & Trauma.

Hammersley, M. & Atkinson, P. (2007). Ethnography. Florence production Ltd, Stodleigh, Devon.

Hernandez, K-A. & Ngunjiri. (2013). Relationship and Communities in Autoethnography i

Handbook of Autoethnography. Left Coast Press, Inc.

Holt, N (2003) Representation, Legitimation, and autoethnography: An autoethnograpic

writing story. Leeds, England

Holton, J. Walsh, I. (2016) Classic Grounded Theory. Applications with qualitative and

quantitative data. Sage Publications Inc.

Hornberg, C. & Merlo, J. (2018). Finns det en ADHD-epidemi i Sverige? Antropologiska och

socialepidemologiska reflektioner. Läkartidningen.

Horwitz, A. & Wakefiled, J. (2019). “Begreppet depression” i Den förlorade sorgsenheten: hur

psykiatrin förvandlade normal sorgsenhet till en depressive störning. Ludvik. Dualis.

Hughes, S. & Pennington, J. (2017). Autoethnography: process, product, and possibility for

critical social research. Sage Publications, Inc.

Johannisson, K. (1990). När sjukdom behövs - Kultursjukdomar kring sekelskiftet 1900 i

Medicinens öga – sjukdom, medicin och samhälle – Historiska erfarenheter. Värnamo:

Norstedts Förlag.

Johannisson, K. (2006). Hur skapas en diagnos? – Ett historiskt perspektiv i Hallerstedt, G (red.)

Diagnosens makt: om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos.

Kärfve, E. (2000). Diagnosens välsignelse i Hjärnspöken – DAMP och hotet mot folkhälsan. Stockholm:Symposion.

Lapadat, Judith C. (2017). Ethics in autoetnograpy and collaborative autoethnograpy.

Lowery, C. (2018). An autoethnography of culturally relevant leadership as moral practice:

Lived experiences through a scholar-practitioner lens. Ohio University. The qualitative report.

Madden, R. (2017). Being Ethnograpic: a gudie to the theory and practice of ethnography. Sage Publications Inc.

May, R. (2002). Den omätbara människan: Om människosynen i existentiell psykologi och

terapi. Natur och kultur. Stockholm.

Misès, R. (2012). Classification Francaise des troubles mentaux de l´enfant et de l´adolescent - R-2012

Murchison, J. (2010). Ethnography essentials: designing,conducting and presenting your

Nowakowski, A. (2016). Hope is a four-letter word: riding the emotional rollercoaster of

illness management. Sociology of health and illness. Florid State University.

Paathak, A. (2010). Opening my voice, claiming my space: Theorizing the possibilities of

postcolonial approaches to autoethnograph. Journal of research practice.

Parke, E. (2018). Writing to heal: viewing teacher identity through the lens of autoethnography. University of south Florida. The qualitative report.

Patton, M-Q. (2015). Qualitative reserach & evaluation methods, integrating theory and

practice. Johanneshov:MTM.

Ritzer, G. & Stepnisky, J. (2015). Sociologisk teori. Liber. Stockholm

Svedsen, L. (2014). Patologisering och stigmatisering i Den Diagnostiserade människan -

Sjukdom utan gränser. Lund: Studentlitteratur.

Starrin, B & Dahlberg, L. (2004). Emotioner, vardagsliv och samhälle – en introduktion till

emotionssociologi. Liber.

Starrin, B. (2013). Thomas J Scheff i Relationell socialpsykologi, klassiska och samtida teorier. Liber AB.

Tullis, J. (2013). Self and Others. Ethics in Autoethnographic Research i Handbook of

Autoethnography. Left Coast Press, Inc.

Tomasekki, K. Dyll-Myklebust, L. Grootheest, S. (2013). Personal/Political Interventions via Autoethnography. Dualisms, Knowledge, Power, and Performativity in Research Relations i

Handbook of Autoethnography. Left Coast Press, Inc.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.

Wedge, Marilyn. (2016). A Disease Called Childhood: Why ADHD Became an American

Epidemic. Avery Publishing Group Inc, U.S.

Wettergren, Å. (2013). Emotionssociologi. Gleerups utbildning AB.

Internetlänkar

ISA RC38 – Biography and Society