Vår slutsats av projektet är att kök och köksprodukter kan utformas så att de kan användas av personer med kognitiva nedsättningar, och bli enklare att använda för alla människor, genom att befintliga produkter och teknologier används med detta i åtanke. Det finns därmed både humanistiska och sociala skäl att utvidga kunskapen som genererats i det här projektet till att gälla för ett sociokulturellt varierat samhälle. Det finns också ekonomiska skäl att designa och producera kök och köksprodukter som kan användas av en mer varierad grupp. Vi tror dock att de generella principerna för att underlätta för personer med kognitiva nedsättningar, och förenkla aktiviteter för alla, är gångbara i en vidare sociokulturell grupp.
Projektet identifierade också områden där det saknas teknik och design som är kognitivt enkel. Genom att använda färg och form i enlighet med de principer för kognitiv design som identifierats i projektet kan stöd för struktur skapas. Likaså kan placering och mängd av förvaringsplatser enkelt designas i enlighet med dessa principer. Dock är den design som presenteras av köksproducenter och designers och i designtidningar oftast inte utformade med detta i åtanke. Vi ser här en stor potential i hur presentation och marknadsföring av befintliga produkter kan för ändras. Detta skulle också innebära att design och produkter som kan användas av personer med kognitiva funktionsnedsättningar inte pre senterades som en speciallösning för denna grupp, utan som alternativ för en bred grupp konsumenter. Därmed skulle dessa produkter bli eko nomiskt lönsamma för producenterna. Samtidigt skulle, i enlighet med principen ”inkluderande design”, upplevelsen av handikapp re duceras för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.
Referenser
AT dementia (2007) The ethical use of assistive technology Hämtad från: http://www.atdementia.org.uk/default.asp Barnes, C., G. Mercer, et al., Eds. (1999) Exploring disability. A sociological introduction. Cambridge, Polity Press.
Bjoerneby, S. (2003) Developing assistive technology for people with dementia. Adaptation of design for all principles. in Graddock, G. (ed.),
Assistive technology – shaping the future, IOS Press.
Blackman, T., Mitchell, L., Burton, E., Jenks, M., Parsons, M., Raman, S. and Williams, K. (2003) The accessibility of public spaces for people with dementia: A new priority for the open city, Disability and society, 18, 3, 357371.
Boman, I.-L., Tham, K., Granqvist, A., Bartfai, A. and Hemmingsson, H. (2007) Using electronic aids to daily living after acquired brain injury: A study of the learning process and the usability, Disability and
rehabilitation: Assistive technology, 2, 1, 2333.
Boverket (2007) Bostadsanpassningsbidragen 2006, Karlskrona, Boverket.
Cahill, S., Begley, E., Faulkner, J.P. and Hagen, I. (2007) “It gives me a sence of independence” – Findings from ireland on the use and use fulness of assistive technology for people with dementia, Technology
and Disability, 19, 133142.
Eriksson, A., Karlsson, G. and Tham, K. (2004) A training apartment with electronic aids to daily living: lived experiences of persons with brain damage, The american journal of occupational therapy, 58, 3, 261271.
Gustavsson, A., Ed. (2004) Delaktighetens språk. Lund, Studentlitteratur. Graneheim, U. H. and Lundman, B. (2004). ”Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.” Nurse Education Today 24(2): 10512.
Johnson, L.C. (2006) Browsing the modern kitchen a feast of gender, place and culture (Part 1), Gender, place and culture, 13, 2, 123132. Kennedy, J. and Minkler, M. (1998) Disability theory and public policy: implications for critical gerontology, International Journal of Health
Krueger, R. A. (1994) Focus groups. A practical guide for applied research. Thousand Oaks, CA, SAGES Publications.
Nygard, L. (2004) Responses of persons with dementia to challenges in daily activities, The american journal of occupational therapy, 58, 4, 435445.
Nygard, L. and Starkhammar, S. (2007) The use of everyday technology by people with dementia living alone: mapping out the difficulties, Aging
Ment Health, 11, 2, 14455.
Nygard, L., Starkhammar, S. and Lilja, M. (2008) The provision of stove timers to individuals with cognitive impairment, Scand J Occup Ther, 15, 1, 412.
Orpwood, R., Bjoerneby, S., Hagen, I., Mäki, O., Faulkner, R. and Topo, P. (2004) User involvement in dementia product development, Dementia, 3, 3, 263279.
Orpwood, R., Gibbs, C., Adlam, T., Faulkner, R. and Meegahawatte, D. (2005) The design of smart homes for people with dementia –
userinterface aspects, Univ Acess Inf Soc, 4, 156164.
Putnam, M. (2002) Linking aging theory and disability models: increasing the potential to explore aging with physical impairment,
Gerontologist, 42, 6, 799806.
Rusted, J., M. Gaskell, et al. (2000) “People with dementia use schemata to support episodic memory.” Dementia and geriatric cognitive disorders 11: 350356.
Sixsmith, A., Orpwood, R. and Torrington, J. (2007) Quality of life
technologies for people with dementia, Topics in geriatric rehabilitation, 23, 1, 8593.
Starkhammar, S. and Nygard, L. (2008) Using a timer device for the stove: Experiences of older adults with memory impairment or dementia and their families, Technology and Disability, 20, 179191.
Wherton, J.P. and Monk, A.F. (2008) Technological opportunities for supporting people with dementia who are living at home, Human-
Bilaga
Inkluderade artiklar
Aktivitetsproblem och strategier
Artikel Diagnosgrupp Problem Strategier
Björneby 2003 Boman et al.
2007 Förvärvad hjärnskada Eriksson et al.
2004 Förvärvad hjärnskada Nya rutiner, inlärningsprocess Nygård 2004 Demens Igenkännande
Intuititivt Tid Nygård &
Starkhammar (2007)
Demens Egenskaper hos personen själv, sammanhanget eller design av teknologin. Begränsningar i kunskap omteknologin. Svårig-heter att använda teknologin. Använda instruktioner
Nygård 2008 Demens Bekant vardagsteknologi – användande tas för givet och är inarbetat i kroppen, reducera användning av vardagsteknologi till de nöd-vändigaste och mest bekanta Orpwood et al.
2005 Demens Påminnelser och ledtrådar (for-mella och informella vårdare) Rusted et al.
2000 Demens Schema för att stödja episodiskt minne Wherton & Monk
2008 Demens Hantera mat och dryck, säkerhet vid matlagning, städa upp efter matlagning
Verbala påminnelser och ”lap-par”, synliga föremål, bekanta miljöer, användning och rutiner (personer med demens och informella vårdgivere/hjälpare) Sixsmith et al.
Design av miljöer och produkter
Artikel Riktlinjer Produkter
AT dementia Självständighet, positivt inflytande, holistiskt, utgå från brukaren Björneby 2003 Design för alla
Boman et al. 2007 Spisvakt, fotocellstyrda kranar (användning)
Cahill et al. 2007 Spisvakt (användning) Nygård & Starkhammar Spisvakt (användning) 2007
Orpwood et al. 2004 Ingen inlärning, bekant utseende, Spisvakt, kranvakt (produktutveckling) ge brukaren kontroll, uppmuntra
och stärka (reassure) brukaren
Orpwood et al. 2005 Bygga på vårdares strategier, Spisvakt, kranvakt (produktutveckling) bekant utseende, påminnelser
och ledtrådar, övervaka beteende
Sixsmith et al. 2007 Stöd för att utföra aktiviteter i sekvenser (produktutveckling) Wherton & Monk 2008 Vägledningssystem för matlagning,
Kognitiva köket
Framtides kök!
Köket är en central plats för en stor del av vardagens aktiviteter. Hur bör kök vara utformade för att fungera för äldre personer med exempelvis demensjukdom?
Detta projekt har sammanställt befintlig kunskap om hur kök och köksprodukter kan utformas för att underlätta för äldre med kognitiva nedsättningar.
www.teknikforaldre.se
Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning.
Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle.
Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar:
• provning och stöd vid upphandling av hjälpmedel • forskning och utveckling
• utredningsverksamhet
• utbildning och kompetensutveckling • internationell verksamhet
• information och kommunikation.
Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting.
Box 510, 162 15 Vällingby Tfn 08-620 17 00