• No results found

Med tanke på den betydande koldioxidbesparingen som kan göras genom att välja betong med Anläggning FA samt utifrån intervjumaterial med representant från referensobjektet Veddestabron anser vi att framtiden ser ljus ut när det kommer till en fortsatt användning av Anläggning FA. Att till stor del ersätta jungfruligt (nyproducerat) material med

restprodukten flygaska som annars deponeras är i våra ögon fullt försvarbart ur

miljösynpunkt och något aktörer i branschen idag värdesätter i samband med det aktuella miljöarbetet. Däremot gällande omfattningen av hur stenkolseldade kraftverk kommer användas i framtiden är osäkert och utanför det här examensarbetets område.

28

8 SLUTSATSER

Koldioxidutsläpp med betong innehållande portlandcement (Västjädrabron): Västjädrabron med betong med portlandcement avger ett koldioxidutsläpp på 312 923 kg CO2-ekvivalenter under produktskedet (A1-A3).

Koldioxidbesparingar vid val av betong innehållandes anläggning FA

(Västjädrabron): Resultatet visar en besparing och skillnad under produktskedet (A1-A3) på 69 314 kg CO2-ekvivalenter, vilket motsvarar ca 22 %.

På vilket sätt påverkar anläggningscement FA kvalitén?: Med hänsyn till kvalitén behöver inga uppoffringar göras vid val av betong med Anläggning FA. Däremot krävs att noggranna beräkningar görs av konstruktören med rätt parametrar för det specifika betongreceptet och konstruktionen.

29

9 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE

Som förslag till fortsatt arbete skulle det vara intressant att göra en vidare studie för uppföljning av Veddestabron avseende kvalité ett antal år efter att bron blivit färdigställd eftersom det är Skanskas första genomförda projekt med Anläggning FA. Vidare skulle det även vara intressant att sammanställa det koldioxidavtryck bron medförde under hela livscykeln.

För att kunna göra en helt korrekt koldioxiduppföljning skulle förslagsvis även en EPD av typ III göras för betong med Anläggning FA för de olika betongkvalitéerna som ingår i brons konstruktionsdelar.

30

REFERENSER

Axelsson, J. & Olsson, J. (2017). Åtgärder för minskad klimatbelastning i anläggningsprojekt: Trafikverkets ökade krav på klimatgasreducering genom Klimatkalkyl. (Examensarbete, Karlstads universitet) Nerladdad från http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1136651/FULLTEXT01.pdf

Barkarbystaden, Järfälla. (u.d.). Nedladdad 2020-04-22 från https://www.skanska.se/vart- erbjudande/vara-projekt/209018/Barkarbystaden%2C-Jarfalla

Bertzell, C. (u.d.). Anläggningscement FA – en del av att nå klimatmålen för Trafikverket. Nerladdad 2020-04-10, från https://www.cementa.se/sv/anlaggningscement-fa-en-del-av- att-na-klimatmalen-for-trafikverket)

Block M. & Bokalders, V. (2014). Byggekologi – Kunskaper för ett hållbart byggande. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.

Boverket. (2009). Mer om miljövarudeklaration för byggprodukter (EPD). Nerladdad 2020- 04-12, från https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-

forvaltning/livscykelanalys/miljodata-och-lca-verktyg/miljovarudeklaration-for- byggprodukter-epd/

Boverket (2015). Byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv Forsknings- och kunskapsläget. (Rapport 2015:35). Karlskrona: Boverket. Nerladdad från

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/byggnaders- klimatpaverkan-utifran-ett-livscykelperspektiv.pdf

Bingel, E., Erlandsson, M., Iverfeldt, Å. C., Andersson, R., Eliasson, M., Gyllenram, R., & Öberg, M. (2014). Behov av robusta verktyg för miljöbedömning inom byggsektorn - en projektsammanfattning. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Cementa (u.d). Anläggningscement FA. Nerladdad 2020-04-02, från https://www.cementa.se/sv/anlaggningscement-fa

Daniels, J. & Eklöf, H. (2016). Trafikverkets Miljörapport 2016 (TRV 2017/29115). Nerladdad från https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-

SE/25491/Ineko.Product.RelatedFiles/2017_090_trafikverkets_miljorapport_2016.pdf Esping, O. (2020) Fråga experten: Tryckhållfasthet i betong? (2020-04-17). Nerladdad 2020- 04-20 från http://betong.se/2020/04/17/fraga-experten-tryckhallfastheten-i-betong/ Fagerlund, G. (2012) Nytt cement med gynnsam miljöprofil (Artikel, Lunds tekniska högskola) Nerladdad 2020-03-29 från

https://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/34edb037-2f96-41d6-bcf2- 47ea767c270d/WebPublishings/SBUF%2012364%20Artikel%20Bygg%20o%20Teknik%20N ytt%20cement.pdf

31

Fossilfritt Sverige (2018). Färdplan för fossilfri konkurrenskraft; Bygg- och anläggningssektorn. Nerladdad 2020-03-12 från http://fossilfritt-sverige.se/wp- content/uploads/2018/01/ffs_bygg_anlggningssektorn181017.pdf

Isaksson, T., Mårtensson, A. & Thelandersson, S. (2017). Byggkonstruktion. Lund: Studentlitteratur AB

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (2014). Klimatpåverkan från byggprocessen. Stockholm: IVA. Nerladdad 2020-04-12 från https://issuu.com/iva-

publikationer/docs/klimatpavarkan-fran-byggprocessen?e=2861120/8447832

Kurkinen, E-L, Norén, J. & Peñaloza, D. (2015). Energi och klimateffektiva byggsystem, Miljövärdering av olika stomalternativ. Borås: Sveriges Tekniska Forskningsinstitut; Rapport 2015:70. Nerladdad från http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:962930/FULLTEXT02.pdf

Lind, L. (2019). Revit – Ett bra hjälpmedel vid klimatdeklaration? En undersökning om klimatdeklaration kan underlättas av revit. (Examensarbete, Uppsala Universitet) Nerladdad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1335338/FULLTEXT01.pdf

Lindvall, A. & Löfgren, I. (2013). Effektiva Betongkonstruktioner – funktionella materialkrav. Göteborg: Thomas Concrete Groups centrala laboratorium.

Molin, E. (2018). Lämplighet för skumbitumenstabilisering i det svenska vägnätet. (Examensarbete, Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser).

Regeringskansliet. (2017-06-12). Det klimatpolitiska ramverket. Nerladdad 2020-03-20, från: https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ Révai, E. (2012), Byggstyrning (4:e uppl.), Stockholm: LiberAB.

SFS 2017:842, med instruktion för Trafikverket, Stockholm: Näringsdepartementet RS T Skanska (2013) Användningen av klimatkalkyler ökar kraftigt inom byggbranschen. Nerladdad 2020-04-01, från https://www.skanska.se/om-

skanska/press/pressmeddelanden/51923/Anvandningen-av-klimatkalkyler-okar-kraftigt- inom-byggbranschen-

Skanska (2020). Kort om Skanska. Nerladdad 2020-04-01, från

https://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/kort-om-skanska/

Skanska (2019). Vårt mål om klimatneutralitet 2045. Nerladdad 2020-04-02, från https://www.skanska.se/om-skanska/hallbarhet/klimatneutralitet/

Sortti, G. (2014). Granskningshandling E18 Köping-Västjädra Köpings, Hallstahammars och Västerås kommuner, Västmanlands Län Vägplanbeskrivning, 2016-06-20 (Rapport TRV 2015/101929). Eskilstuna: Trafikverket.

32

Sundblom, H. (2004). Användning av energiaskor som fillermaterial vid betongtillverkning (Rapport 848). Stockholm: Värmeforsk Service AB.

Svensk betong (2017). Betong och klimat, En rapport om arbetet för klimatneutral betong. (Rapport – Augusti 2017). Svensk betong. Nerladdad från

https://www.svenskbetong.se/klimatrapport

Svensk Betong (u.d.). Hållfasthet och slitstyrka. Nerladdad (2020-03-29) från

https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-platsgjutet/betongens- egenskaper/fukt-och-uttorkning-3

Tesfamichael, E. (2018). Betongkvalitetens inverkan på byggtid och kostnader vid

anläggningsprojekt (Kandidatuppsats, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad) Nerladdad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1232081/FULLTEXT01.pdf Trafikverket (1999-03). Allmän teknisk beskrivning för broar BRO 94 1. Allmänt (Publ 1999:18). Borlänge: Trafikverket. Nerladdad från https://trafikverket.ineko.se/Files/sv- SE/11028/RelatedFiles/1999_18_bro_94_del_1_allmant.pdf

Trafikverket (2020). Klimatkrav. Nerladdad 2020-04-22, från

https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och- klimat/klimatkrav/

UK Quality Ash Association (2010), The Power behind PFA, Informationsbroschyr nedladdad från www.ukqaa.org.uk.

Westerholm, M., Sandelin, S. & Rönneblad, A. (2020). Svensk infrastruktur mogen för klimatförbättrad cement. Nerladdad från https://www.husbyggaren.se/annons- admin/cms/api.php?table=ads&action=generate-

33

Related documents