Miljöprojekt Valdemarsviken är onekligen ett projekt som rört upp känslor, men de positiva enkätsvaren och den vision kring kommunen som utvecklats tyder på en optimistisk tro om framtiden i kommunen. Upprustningen av de centrala delarna av Valdemarsvik och att man öppnar upp orten mot viken visar på en förändrad inställning till miljön. I kontrast till att viken tidigare använts för att släppa ut orenat processvatten från garveriet eller närmast som soptipp, vilket de många objekten på botten av viken vittnade om, finns nu visioner om att utveckla orten runt just viken.
Historien kring läderfabriken har länge varit ett känsligt ämne i kom- munen. Intervjupersoner har vittnat om att projektet bland vissa äldre in- vånare kunnat kännas som att man rör i gamla sår och att det därför skulle vara bättre att låta vara. Genom att ta hand om kromet på vikens botten omvärderas även synen på historien. Kommunen tar, som uttrycktes i fri- textsvaren, ansvar för gamla synder, oavsett att det inte var den som var direkt ansvariga för utsläppen. Med tanke på hur många förorenade platser det finns i Sverige är det viktigt att kommuner, oavsett storlek, kraftsamlar och genom- för saneringar.
Slutsatser
Studien beskriven i denna rapport har handlat om medborgares eventuella attitydförändringar till Valdemarsviks kommun efter Miljöprojekt Valde- marsviken. Miljöprojektet var omdiskuterat och bitvis ifrågasatt av politiska partier, lokala Naturskyddsföreningen och delar av befolkningen, samtidigt som många varit positiva till att kommunen genomfört projektet. Som ovan konstaterats handlar miljöprojektet om betydligt mer än ”enbart” muddrin- gen av viken och miljöaspekterna. För invånarna har det handlat om förtro- ende för politiker och tjänstemän, historien kring läderfabriken och orten, risker förknippade med muddringen, men också om visioner om framtiden. För kommunens representanter har projektet varit en stor utmaning men där miljönyttan betonats som det centrala. Förhoppningar om en positiv utveck- ling för kommunen har varit knutna till projektet.
Syftet med forskningsprojektet har varit att undersöka om och i så fall hur medborgarnas uppfattning av kommunens miljöarbete specifikt, men även kommunen mer generellt, påverkats av de miljöförbättrande åtgärder som genomförts.
Det kan konstateras att de enkätstudier som genomförts inom projektet visar en förändrad attityd till projektet och även till kommunen och dess ar- bete, där omdömen generellt blivit mer positiva. Denna förändring är signifi- kant och det går att anta att förändringen är signifikant för befolkningen som helhet. Det betyder att medborgarna i kommunen blivit mer positivt inställda till kommunen efter genomförd sanering.
Vi har sett en tydlig koppling mellan förtroende för kommunens arbete och inställning till projektet, där en positiv inställning i den ena inneburit en positiv inställning i den andra, och där motsatsen även är sann. Förtroendet har även generellt ökat mellan de två enkätomgångarna och en rimlig tolkn- ing är att detta påverkats av att projektet genomförts utan större missöden. Projektet är nu avslutat, och mycket av den oro som fanns före projektet är stillad.
Resultatet betyder att ett projekt av den karaktär som genomförts kan ha en positiv inverkan på synen på kommunen. Det som inte går att säga något om är huruvida förändringen är en återgång till ett normalläge, där förtro- endet kan ha sjunkit på grund av projektet inledningsvis, eller en signifikant ökning generellt, men resultaten tyder på en allt mer positiv bild och framtid- stro.
Projektet har varit präglat av kritik, något som tydliggjordes i den första enkäten. Kritiken har i stor utsträckning handlat om valet av metod och huru- vida det är en rimlig investering eller inte. I första enkätomgången framfördes kritik mot att deponera massorna på land, oro kring risker för urlakning och erosion samt spridning av massor under muddringen. I andra omgången var oron liknande men här tillkom även att man saknade information om provs-
var, vilket gör att respondenterna menar att det är svårt att bedöma slut- resultatet från projektet. Det ska dock betonas att de som är negativa till sa- neringen blivit färre och att de flesta svarande verkar vara överens om att en sanering var nödvändig.
Att kritiken minskat över tiden beror sannolikt på flera saker. För det förs- ta är projektet genomfört och nyttan med att kritisera metoden är begränsad, även om oron i viss mån förskjutits till att handla om resultat från proverna i vattnet efter genomförd muddring. För det andra hålls det för troligt att de informationsinsatser som genomförts, i form av utskick, hemsidor men fram- förallt Infocentret i Sjöhuset, har påverkat och lugnat stora delar av befolknin- gen. För det tredje har projektet genomförts utan större missöden, med un- dantag för ett kortare muddringsstopp i augusti 2013. Detta är en bakgrund till att respondenterna känt förtroende för kommunens insats i projektet. För det fjärde kan det konstateras att invånarna uttryckt att de påverkats i relativt liten utsträckning av genomförandet. Enkätresultaten visade inte heller på någon korrelation mellan att påverkas personligen och att vara negativ, vilket sannolikt har minskat den oro som fanns inför projektet. Hade många upplevt stora bekymmer under genomförandet hade sannolikt attityden påverkats. För det femte verkar många av respondenterna anlägga ett långt tidsperspek- tiv när de utvärderar projektet, både avseende positiva och negativa aspekter. Gällande positiva aspekter lyfts kommunens miljöansvar upp och vikten av att genomföra projektet för framtiden, medan negativa kommentarer berör viss fortsatt oro för framtida problem från deponin.
Med projektet har även ett arbete med att utveckla centrala delarna av Valdemarsvik påbörjats vilket hålls fram som positivt av en del respondenter. Att använda ett projekt av denna karaktär som språngbräda för andra projekt är en möjlighet som kommunen tagit tillvara på.
Lärdomar som går att dra ifrån projektet är att tidigt informera invånarna om planerna som finns. Medborgardeltagande är en viktig demokratisk as- pekt, där det är betydelsefullt för medborgare att känna att de har möjlighet att påverka. Genom att vara tydlig och lyhörd stillas ofta en del oro i ett tidigt skede. På så sätt skapas transparens och medborgarna ska inte behöva fun- dera över alternativa motiv för genomförande av projekt.
Genom att kontinuerligt informera och även ta tillvara på medborgares åsikter möjliggörs högt förtroende för kommunen och projektet. Satsningen på infocentret i Sjöhuset, som kombinerat konstutställningar med informa- tion om projektet, kan anses vara en lyckad satsning där medborgare och tu- rister haft möjlighet att dagligen komma in och ställa frågor om projektet. Genom den centrala lokaliseringen har det varit tillgängligt och möjliggjort en tydlig god kontakt med medborgare.
Referenser
Alm, M. (2006). Nationell kraft och lokal motkraft – En diskursanalys av
konflikten kring SwePol Link. Diss. Linköping, Linköpings universitet.
Asklöf, E. & Nikolva, I. (2014). Muddringen i Valdemarsvik- dess opinion och
utgång - En studie om möjligheten att kunna påverka ett politiskt beslut i ett miljöprojekt. C-uppsats. Linköpings Universitet.
Bengtsson, U. (2013). Stora investeringar i mindre kommuner: scope, scale och
stage construction som strategier. Diss. Göteborg, Göteborgs universitet.
Bergström, A. & Oscarsson, H. (2015). Svensk forskningsopinion 2002- 2014. I Bergström, A. Johansson, B. Oscarsson, H. Oskarson, M. (red.)
Fragment. Göteborg, SOM-institutet, ss. 117-131.
Brandt, F. B, (2005). Botniabanan – Förväntningar i tid och rum på regional
utveckling och resande, Gerum 2005:4, Umeå, Umeå Universitet.
Breck, T. (2002). Riskkommunikation. Dialog om det osäkra, Stockholm, Bokförlaget Natur och Kultur.
Carson, R. (2002). Silent spring. Houghton Mifflin Harcourt, Penguin Group. Dahlberg, U. (2015). Stora miljöprojekt i Sverige - En studie om Valdemarsviks
kommuns kommunikationsprocesser. C-uppsats. Linköpings Universitet.
Denscombe, M. (2014). The good research guide: for small-scale social research
projects. New York, McGraw-Hill Education.
Ek, R. & Hultman, J. (2007). Plats som produkt: kommersialisering och
paketering. Lund, Studentlitteratur.
Fan, W. & Yan, Z. (2010). Factors affecting response rates of the web survey: A systematic review. Computers in human behavior, 26(2), 132-139. Flyvbjerg, B. (1998). Rationality and Power: Democracy in Practice. Chicago,
Chicago University Press.
Granberg, M. (2012). Visioner kring Valdemarsviken. Norrköpings tidningar. 2012-09-26.
Haikola, S. (2012). Bortom kontroll?: den svenska kemikalieövervakningens
logik. Diss. Linköping, Linköpings universitet.
Hedström, D. (2012). Sammanfattning av intervjuer - Saneringen av Valdemarsviken – sammanfattning. Studentuppsats inom kursen Research skills in environmetal science, Miljövetarprogrammet, Linköpings universitet.
Hermelin, B. (2008). Kultur som regional utvecklingsfaktor. I Andersson, F. Ek, R. & Molina, I, (red.) Regionalpolitikens geografier. Lund, Studentlitteratur.
Holmberg, S. & Weibull, L. (2015). Demokratins haloeffekt. I Bergström, A. Johansson, B. Oscarsson, H. Oskarson, M. (red) Fragment. Göteborg, SOM-institutet, ss. 97-116.
Holmberg, S. (1999). “Down and Down We Go: Political Trust in Sweden.” I Norris, P. (red) Critical Citizens. Global Support for Democratic
Kassin, S. Fein, S. & Markus, H. R. (2011). Social Psychology. Wadsworth, Cengage Learning.
Kotler, P. Asplund, C. Rein, I. & Haider, D. (1999). Marketing Places Europe:
attracting investments, industries, residents and visitors to European Cities, Communities, Regions and Nations. London, Pearson Education Ltd.
Länsstyrelsen (2015). Valdemarsviken. Hemsida: http://www.
lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/miljo-och-klimat/verksamheter- med-miljopaverkan/fororenade-omraden/aktuella-objekt/Pages/ valdemarsviken.aspx. Hämtad: 2015-12-30.
May, T. & Sutton, C. (2011). Social surveys: design to analysis. I May, T. Social
research, London, McGraw-Hill Education, ss. 93-130.
May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund, Studentlitteratur. Morton, S. Bandara, D. K. Robinson, E. M. & Carr, P. E. A. (2012). In the
21st century, what is an acceptable response rate? Australian and New
Zealand journal of public health, 36(2), 106-108.
Mårald, E. (2007). Svenska miljöbrott och miljöskandaler 1960-2000. Hedemora, Gidlunds förlag.
Naturvårdsverket (2015). De flesta förorenade områdena är kända. Hemsida: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Fororenade- omraden/. Hämtad: 2015-12-30.
Norén Bretzer, Y. (2005). Att förklara politiskt förtroende: Betydelsen av socialt
kapital och rättvisa procedurer. Diss. Göteborg, Göteborgs universitet.
Norén Bretzer, Y. (2011). Politiskt förtroende i kommunala kontexter. I Ivarsson A. (red) Nordisk kommunforskning. En forskningsöversikt med
113 projekt. Göteborgs Universitet, ss. 55-59.
Norrköpings tidningar (2008a). Historien om Lundbergs läderfabrik. 2008- 06-14. Bo Cederqvist.
Norrköpings tidningar (2008b). Föroreningar förstörde badvattnet. 2008- 06-17. Hanna Andersson.
Norrköpings tidningar (2008c). Emån vacker – men giftig. 2008-06-19. Birgitta Granehed.
Norrköpings tidningar (2008d). Västervik förebild i sanering. 2008-06-24. Birgitta Granehed.
Norrköpings tidningar (2008e). Ingen oroade sig utsläppen. 2008-06-26- Bo Cederqvist.
Norrköpings tidningar (2008f). Nu ska det bli giftfritt. 2008-06-28. Birgitta Granhed.
Norrköpings tidningar (2009). ”Muddermassorna borde täckas över”. 2009- 10-09. Bo Cederqvist.
Norrköpings tidningar (2010a). Beslut om sanering står fast. 2010-05-17. Bo Cederqvist.
Norrköpings tidningar (2010c). Absurt av Naturskyddsföreningen. Debattartikel. Helena von Schantz.
Norrköpings tidningar (2010d). Ta reda på fakta först Helena von Schantz. Debattartikel. Ingemar Hulterström, Jimmy Adolfsson.
Norrköpings tidningar (2010e). Nybyggarpartiet vill stoppa muddringen. 2010-04-13. Bo Cederqvist.
Norrköpings tidningar (2010f). Muddermassor oroar politiker. 2010-08-28. Bo Cederqvist.
Norrköpings Tidningar (2010g). Låt naturen ha sin gång i viken. Insändare. 2010-06-07. Hans A. Andersson.
Norrköpings tidningar (2011a). Imorgon kväll arrangerar ni ett möte om saneringen av Valdemarsviken. 2011-05-04. Bo Cederqvist.
Norrköpings tidningar (2011b). SNF driver sin linje. 2011-05-10. Hanna Andersson.
Norrköpings tidningar (2011c). ”Fiberduk på botten bättre än muddring”. 2011-01-24. Bo Cederqvist.
Norrköpings tidningar (2012). Miljöprojektet förstör miljön. Insändare. 2012-07-21. Kenneth Wallmark.
Norrköpings tidningar (2014). Miljöprojektet nedlagt hos länsstyrelsen. 2014-11-20. Hanna Andersson.
Nykvarns kommun (2004). Projekt Turingen – Isolering av
kvicksilverkontaminerade sediment i sjön Turingen. Slutrapport från
åtgärd, 28 maj 2004.
Oskarshamns kommun (2011). Bilaga A. Miljökonsekvensbeskrivning med
teknisk beskrivning till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till åtgärder för sanering av föroreningar i hamnbassängen i Oskarshamn.
Oskarshamns kommun (2015). Sanering av Oskarshamns hamnbassäng. Hemsida: http://www.renhamn.se/. Hämtad 2015-12-29.
Palm Cousins, A. Wängberg I. Ramström, C. Hermansson, C. Junedah E. Brorström-Lundén, E. (2007). Rapport - Kvicksilver och organiska
miljögifter i Örserumsviken - Del 2: Eftersaneringen. Stockholm, IVL.
Palm, J. & Wihlborg, E. (2013). Vallastaden växer fram – policy och planering
för en ny stadsdel, Perspektiv på tekniken, nr 6. Linköping, Linköpings
universitet.
Persson, J. (2004). Riskkommunikation och tillit. I Wickenberg, P, Nilsson, A, Steneroth Sillén, M. (red) Miljö och hållbar utveckling
– samhällsvetenskapliga perspektiv från en lundahorisont. Lund,
Studentlitteratur.
Sandberg, H. & Thelander, Å. (1998). Miljöhot och medborgaroro – En rapport
från Hallandsås hösten 1997. Rapport 175:1. Stockholm, Styrelsen för
Psykologiskt försvar.
SCB (2015a). Statistik från statistikdatabasen. Befolkning tätorter. Hemsida: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/ START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdTatort/table/ tableViewLayout1/?rxid=cc3dc217-3bc1-432e-8882-e39df0c285c7. Hämtad 2015-11-02.
SCB (2015b). Statistik från statistikdatabasen. Befolkning Kommun. Hemsida: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/ tableViewLayout1/?rxid=162db4db-9e6f-4e8b-b41a-ee3a744e0aef. Hämtad: 2015-11-02.
SCB (2015c). Statistik från statistikdatabasen. Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 – 2014. Hemsida: http://www. statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__ BE0101A/BefolkningNy/?rxid=229d0c6a-55ca-499b-a3c6- c876ca31693e. Hämtad: 2015-12-29.
SCB, 2014. Medborgarundersökningen – våren 2014. Valdemarsviks kommun. Rapport. Örebro, SCB.
Slovic, P. (1993). Percieved risk, trust, and democracy. Risk analysis. (13). S- 675-682.
Stanojcic, A. (2013). Rapport Valdemarsvik. Intern rapport, Tema Teknik och social förändring. Linköpings Universitet.
Svea hovrätt, 2010. Protokoll 2010-05-11. Mål nr M 1666-10
Syssner, J. (2012). Världens bästa plats? - platsmarknadsföring, makt och
medborgarskap. Lund, Nordic Academic Press.
Syssner, J. (2015). Visioner som formar platsen – Om visionsdriven styrning i den lokala utvecklingspolitiken. Geografiska Notiser 73(1).
Trafikverket (2014). Hallandsås 2014. Rapport. Borlänge, Trafikverket. Valdemarsviks kommun (2006a). Projekt Valdemarsviken – sammanfattande
huvudstudierapport.
Valdemarsviks kommun (2006b). Bidragsansökan – Efterbehandling av
Valdemarsviken.
Valdemarsviks kommun (2006c). Åtgärdsutredning - Upptagning, behandling
och omhändertagande av förorenade sediment i Valdemarsviken.
Valdemarsviks kommun (2008). Projekt Valdemarsviken - Ansökan om
tillstånd enligt miljöbalken till saneringsåtgärder i Valdemarsviken i Valdemarsviks kommun, Östergötlands län.
Valdemarsviks kommun (2008a). Projekt Valdemarsviken - Ansökan om
tillstånd enligt miljöbalken till saneringsåtgärder i Valdemarsviken i Valdemarsviks kommun.
Valdemarsviks kommun (2008b). Samrådsunderlag. 2008-02-14. Valdemarsviks kommun (2009a). Samrådsunderlag. 2009-01-09 Valdemarsviks kommun (2009b). Samrådsunderlag. 2009-06-08. Valdemarsviks kommun (2012). Projektbeskrivning för Miljöprojekt
Valdemarsviken.
Valdemarsviks kommun (2015a). Socialdemokraterna, Nybyggarpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet bildar majoritet. Hemsida: http:// www.valdemarsvik.se/sv/Publik/Nyhetslista/Socialdemokraterna- Nybyggarpartiet-Vansterpartiet-och-Miljopartiet-bildar-majoritet/. Hämtad: 2015-12-29.
Valdemarsviks kommun (2015b). Projektläget 2010. Hemsida: http://www. valdemarsvik.se/sv/Publik/Boende--Miljo/Miljoprojekt-Gusum- -Valdemarsviken/Miljoprojekt-Valdemarsviken-NY/Nyheter-i- projektet-och-fran-pagaende-entreprenad/Arkiv-projektlaget/2010/. Hämtad: 2015-12-29.
Valdemarsviks kommun (2015c). Nyheter i projektet och pågående entreprenad. Hemsida: http://www.valdemarsvik.se/sv/Publik/ Boende--Miljo/Miljoprojekt-Gusum--Valdemarsviken/Miljoprojekt- Valdemarsviken-NY/Nyheter-i-projektet-och-fran-pagaende- entreprenad/. Hämtad: 2015-12-29.
Valdemarsviks kommun (2015d). Centrumutveckling. Hemsida: http:// www.valdemarsvik.se/sv/Publik/Boende--Miljo/Bygga--Bo/ Centrumutveckling1/. Hämtad: 2015-12-29.
Valdemarsviks kommun (2015e). Kommunbeskrivning 2013. Hemsida: http://www.valdemarsvik.se/Global/Om%20kommunen/Statistik/ Kommunbeskrivning%202013_slutlig.pdf. Hämtad: 2015-12-29. Valmyndigheten (2015a). Registrerade partiteckningar. Hemsida: http://
www.val.se/det_svenska_valsystemet/partier/lista_registrerade_ partibeteckningar/kontaktuppgifter.html. Hämtad: 2015-12-29. Valmyndigheten (2015b). Val till kommunfullmäktige i Valdemarsvik –
Röster 2010. Hemsida: http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/K/ kommun/05/63/index.html. Hämtad: 2015-12-29.
Valmyndigheten (2015c). Val till kommunfullmäktige i Valdemarsvik – Röster 2014.http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/K/ kommun/05/63/index.html. Hämtad: 2015-12-29.
Visser, P. S. Krosnick, J. A. Marquette, J. & Curtin, M. (1996). Mail surveys for election forecasting? An evaluation of the Columbus Dispatch poll.
Public Opinion Quarterly, 60(2), 181-227.
Wänström, J. (2009). Samråd om Ostlänken: raka spåret mot en bättre
demokrati?. Diss. Linköping, Linköpings universitet.
Växjö tingsrätt (2010). Dom 2010-02-12, mål nr M 1545-08.Westlander, E. (2008) Forskarroller i interaktivt utvecklingsarbete – Om
samverkansprocesser för ergonomiska förbättringar, Linköping: LiU-