Framtidsutsikter för medling i Sverige

En sak som VIHK har uppmärksammat och vill ändra på är den förda statistiken, som ingen institution idag har kontroll över. Man vet alltså inte idag vilka företag som tillämpar förfarandet, hur ofta och i vilka situationer. I utlandet vet man till exempel att entreprenadtvister är störst på området, just tack vare förd statistik. Men Lotta Ostler menar att Sverige inte så länge till kommer att befinna oss i detta ovetandes eftersom de kommer att föras statistik från och med nu, främst för att se hur det utvecklar sig men också för att veta vilken som är marknaden, det vill säga små eller stora företag et cetera. Enligt Ostler finns det mycket att göra i de små företagen, eftersom det är de som drabbas hårdast av en rättslig process, som oftast blir alltför kostsam.

Drömscenariot är att introducera förfarandet för dessa småföretag och låta dem använda verktyget, och när de blivit frälsta och insett det positiva resultatet kommer de att återigen välja

202www.advokat-tholin.se/Infoommedling.htm

203Intervju med Lotta Ostler – Medlare vid VIHK

204Intervju med professor Christina Ramberg – Medlare vid SCC

205Intervju med Lotta Ostler – Medlare vid VIHK

206Intervju med professor Christina Ramberg – Medlare vid SCC

207Intervju med Lotta Ostler – Medlare vid VIHK

denna metod. På detta sätt kommer Sverige att hamna i en positiv spiral som kommer att främja både företagen och samhället.²⁰⁸

Enligt Lotta Ostler är det informationsbiten som Sverige skall jobba med. Det är en lång väg att gå men det kommer att gynna oss i slutändan, tillägger hon. Ett tydligt exempel på detta är när tidningen GP uppmärksammade förfarandet i en artikel och fick bra respons av läsarna, som hörde av sig till VIHK för mer information. Men det allra bästa skulle vara att ha ett bra case, vilket CEDR menar är startknappen för att sätta igång användandet av förfarandet. Ett bra case så att företagarna kan få den verklighetsbild som de behöver för att få ett visst förtroende för förfarandet. Caset skall givetvis uppmärksammas av pressen, och därmed väcka de flesta företagen menar Ostler och försäkrar att Sverige är där i en väldigt snar framtid.²⁰⁹

Idag erbjuds det endagskurser, för att jurister, advokater och ombud, skall bli mer insatta i ämnet och veta innebörden av medling. Detta främst för att de i sin tur skall kunna guida sina klienter till att välja det allra bästa alternativ för dem. Även denna kurs håller CEDR, likt sin standardutbildning som annars är på 5 dagar, som både Lotta Ostler och Christina Ramberg gått och därmed blivit ackrediterade medlare. Ett drömscenario skulle givetvis vara att alla går 5 dagars utbildning, men självklart är det inte alla som har tiden eller ekonomi för detta, varför det ges en kortare utbildning. Ostler är även förvånad över det klientel som hört av sig till henne för ytterligare information om förfarandet. Det är inte bara yngre som vågar prova på något nytt, utan många äldre och oerhört erfarna processrättare som är riktigt tuffa i rätten. Detta är också ett tecken på att många med erfarenhet är sugna på att prova något nytt, vilket är en positiv trend.²¹⁰ Även om VIHK och SCC jobbar främst för att uppmärksamma medling vid kommersiella tvister, kan man ändå peka på medling vid andra situationer där det fått en positiv framfart, anser Ostler.

Idag används medling mycket i domstol vid brottmål mellan gärningsman och offer, och hon menar att man kan lära sig mycket utav den erfarenheten vilket är skälet till att även belysa det området. Göteborg var något av en försöksstad på området och har fått lysande respons. De områden som är mest vana vid förfarandet är inom familj, skola och domstol vid brottmål, men Ostler är positiv och avslutar med att säga att det inom en snar framtid också kommer att smitta av sig på andra områden.²¹¹

Medling har stora värden både för den enskilda och för samhällsekonomin,²¹²och internationellt finns en klar insikt om medlingens fördelar även inom affärsjuridiken. Den uppfattningen börjar nu sakta få fotfäste också i Sverige.²¹³

208Intervju med Lotta Ostler – Medlare vid VIHK

209A a

210A a

211A a

212www.advokat-tholin.se/Infoommedling.htm

213www.advokatsamfundet.se/templates/CommonPage_Advokaten.aspx?id=7103

5 Analys/ Slutdiskussion

Medling är ett väldigt speciellt och unikt ADR-verktyg som används på ett sådant sätt där parterna får vara med och lösa sin egen konflikt. Detta med hjälp av medlaren som skall hjälpa parterna att hålla sig inom ramarna och följa de uppsatta reglerna, och vara mer som en kontrollant så att förfarandet inte spårar ut. Syftet med medling, med hjälp av medlarens erfarenhet och kunskaper, samt med medlingens olika tekniker, exempelvis aktivt lyssnande, är att medlaren skall få parterna mer engagerade i sin egen konflikt där de till slut skall förstå var skon klämmer på riktigt, och på detta sätt kunna vara delaktiga i konfliktens lösning från början till slut. Resultatet av detta blir en produkt som bägge parter kan acceptera och leva med, och som oftast även gynnar bägge parterna varför man gärna påpekar att medling är ett av få ADR-verktyg där man erhåller två stycken vinnare ur processen.

Vad som framgår tydligt i uppsatsen är att förfarandet har väldigt många positiva sidor och stora fördelar för flertalet individer och företag. Det kanske inte är så konstigt att det kallas för det mest flexibla sätten att lösa tvister på, då det inte finns något direkt rätt eller fel eller några regler att gå efter, utan enbart några riktlinjer och modeller att följa. Även här visas förfarandet vara väldigt flexibelt, beroende på vem medlaren är och vilken slags kunskap och erfarenhet denna har, men givetvis även vilka parterna är, och vilken typ av personligheter de har. En enkel beskrivning och en egen tolkning av förfarandet kan vara att varje fall kan lösas på ett individuellt sätt där medlaren styr båten i en viss riktning beroende på vilka parterna är, men det är parterna själva som ror båten, då de själva skall komma fram till en lösning som passar just dem.

Egentligen är förfarandet anpassat efter en viss typ av rättsstat, som är olik vår egen i Sverige.

Men en stor fördel med medling är att förfarandet går att tillämpa så långt det går i respektive land och stat, det vill säga att vi i Sverige kan anpassa förfarandet till vårt egna rättssystem och samhälle och använda det så långt som vi själva önskar eller tills det inte längre går. Förfarandet kan alltså bli klippt och skuret efter en egen modell, och på så sätt skräddarsys efter våra egna önskemål. Men givetvis får inte själva grundpelarna förändras, där frivillighet, förtroende och respekt ingår. Om grundpelarna inte står stabila finns en stor risk att rubba hela systemet, och kanske till och med orsaka större skada än tidigare. Därför är det viktigt att veta hur långt man bör använda sig av medling i respektive land och därefter kan man kombinera det med andra förfaranden om det är nödvändigt. En annan stor fördel jag ser med medling är att man, då det är väldigt individanpassat, kan göra förfarandet väldigt seriöst eller mer avslappnat, om man så önskar. Till exempel vid en mindre grannetvist kanske det räcker med att parterna träffas med en medlare och får ventilera och bli förstådda av den andra parten, medan vid en affärstvist kanske det är viktigare att göra medlingen mer seriös varför man i dessa lägen kan fastställa medlingsresultatet i skiljedom eller genom en exekutionstitel. På detta sätt liknar avslutet ett domstolsavslut, men med medlingens alla fördelar vilket jag anser är en ypperlig lösning vid kommersiella tvister. Om man presenterar medling på detta sätt tror jag att alltfler företag kommer att få större förtroende för medling, och inte längre tror att det enbart lämpar sig inom vissa områden, som exempelvis arbetsrätt som är mest förekommande i Sverige.

Den allmänna uppfattningen av medling är att det är mycket psykologi inblandad och därför liknar en situation där man vänder sig till en psykolog. Jag misstänker att det är därför vi i Sverige accepterar förfarandet inom vissa områden, exempelvis inom arbetsrätten, då vi tycker att det lämpar sig med psykologi på just dessa områden där tvisten oftast hamnar på en mer individuell nivå, då minst ena parten består enbart av en person. Vid kommersiella tvister är det företag som står som motparter, där man kan tvista om väldigt stora belopp, varför många anser

att är viktigare att lösa tvisten vid en domstol och därmed få en ”riktig” dom ur ett lagenligt perspektiv. På detta sätt tror många att rättvisan har skipats. Vid kommersiella tvister kan det handla om väldigt stora belopp summor medan en tvist i arbetsrätt kan handla om en uppsägning rörande betydligt lägre belopp, vilket kan vara en av anledningarna till varför många känner och tror att det lämpar sig mer vid privata problem snarare än kommersiella.

I Sverige är vi vana användare av förfarandet, dock enbart inom vissa områden, medan övriga världen har tagit steget längre och utvecklat det på betydligt fler områden, exempelvis vid affärskonflikter, som fortfarande är relativt okänd för oss. Min egen tolkning är att förfarandet kan tillämpas i vilka situationer som helst, med vilka parter som helst, så länge man är öppen för förfarandets spelregler och vad det innebär samt att man formar förfarandet så det blir anpassat efter just den aktuella tvisten, parterna, samt landets rättssystem och samhälle. Självklart finns det situationer när det lämpar sig bättre med andra sätt, exempelvis när det finns klara rättsfrågor finns ingen anledning att inte välja domstolsförfarandet.

Men som sagt vad gäller synen på medling vid kommersiella tvister har det tydligt framgått att vi i Sverige ligger långt efter. Både Västvärlden, Europa och till och med resten av Norden ligger före oss. Men varför det ser ut som det gör är oklart. En teori kan vara att vi i Sverige gillar att hålla oss till traditioner och är mer rädda för det okända. Men det är dags att öppna ögonen och se medlingens positiva sidor även vid kommersiella tvister, för att inte tala om att det är ett väldigt säkert kort att spela nu när man ser den stora succén och den positiva responsen som medling fått utomlands. De långa köerna till domstolarna har minskat och företagen sparar mycket på att välja just detta förfarande. Sist men inte minst värt att nämnas, är att man vid kommersiella tvister kan få två vinnare. Som nämnts tidigare tillämpas redan förfarandet vid kommersiella tvister, men i vilka situationer företagen tillämpar det mest är svårare att uttala sig om. Nästan alltid är medlingsprocessen är sekretessbelagd, och därmed lämnar utomstående utan insyn. Men enligt litteraturen kan vanliga situationer exempelvis vara felaktiga klausuler i avtal, ouppfyllda leveransvillkor eller fel i vara.

Att Sverige ligger långt efter i användningen vid kommersiella tvister behöver egentligen inte vara till nackdel för landet anser jag. Fördelen med att vara sen med att tillämpa det på området är att man kan dra nytta av andra länders kunskap och undvika att göra deras misstag. Att våra grannländer, som har en liknande rättstradition som vi, anammat systemet och dessutom är nöjda borde ge klartecken även för vårt land. I det här läget är det viktigt att Sverige ser hur andra länder gör och hur de bygger upp regler kring deras samhällssystem. Visserligen är det viktigt att se på länder med mest kunskap om affärsmedling och som utvecklat medlingen allteftersom, exempelvis USA och England, men jag anser att det är lika viktigt att ta lärdom av de länder med liknande rättssystem som vi i Sverige har. På det sättet kan man jämföra och se hur det har utvecklats i deras samhällen för troligtvis kommer vi att gå i samma fotspår då länderna i Europa, särskilt i Norden, inte skiljer sig särskilt åt inom det aktuella området. Däremot kan man utvinna en värdefull lärdom från USA:s och Englands erfarenheter vilket är obligatoriet med medling innan man vänder sig till domstol. Givetvis skulle vi behöva skräddarsy det efter vår rättskultur, men jag tror att det kan vara ett väldigt smart drag att införa det i lag, eftersom vi i Sverige är mer duktiga på att följa lagar än att göra något frivilligt, särskilt om det är något okänt. Ta exempelvis rökförbudet på krogarna som infördes 1 juni 2005. Lagförslaget fick mycket kritik och det var inte särskilt många som trodde att det skulle fungera eller hålla en längre tid, och ännu färre som prövade på det innan det infördes i lag. Men när det väl infördes följdes det och blev till och med inom kort en stor succé.

När jag kom i kontakt med medling första gången, då jag läste en kurs på universitetet, var ämnet totalt okänt för mig. Men som ovetande student trodde jag att förfarandet var mer känt på arbetsmarknaden, både hos privatpersoner och hos företag. Men i dagsläget, tack vare intervjuer direkt med den aktuella marknaden, vet jag bättre och har fått klart för mig att det är få som känner till medling och dess positiva egenskaper och ännu färre som tillämpar det i Sverige, särskilt vid kommersiella tvister. Detta kan också tolkas ur SCC:s siffror på hur många affärstvister de har hanterat de senaste åren. Självklart finns det ett mörkertal även inom detta område, varför man inte skall stirra sig blind på denna statistik. Men då både SCC och VIHK är stora institutioner och ett självklart forum för företagen att gå via, när man vill tillämpa förfarandet, är det inte många fall som sker utan deras vetskap. Men vad man däremot vet med stor sannolikhet, är att affärsmedlingen måste uppmärksammas och uppskattas mer på marknaden, bland både privatpersoner och företag. Avtalet mellan CEDR och VIHK är ett steg i rätt riktning. Bara det visar att Sverige har tagit lärdom av övriga Europa.

Jag håller med Lotta Ostler på VIHK, som påpekar att vi har lång väg kvar innan vi kan vara nöjda, eftersom drömscenariot är att förfarandet blir så väl känt att det tillämpas automatiskt vid en affärstvist. Men att EG-direktivet skall införlivas kommer naturligtvis att påverka den svenska marknaden och redan nu har man öppnat upp ögonen, vilket märks tydligt i och med SOU:n som nämnts tidigare i uppsatsen. Betänkandet visar att vi i Sverige är på väg åt rätt håll, där man tagit efter andra länders framgång i medlingsförfarandet. Även om det bara ligger på förslagsnivå så har diskussionen nu satts igång kring ämnet, vilket har gjort att det blir en självklarhet att reglera på området. Jag tror också att EG-direktivets införlivande kommer att sätta press på reglementet kring medling vilket är bra. Förhoppningsvis kommer man även att kartlägga och se vilka ytterligare lagar och regler som behövs då EG-direktiv är kända för att vara extremt allmänt hållna och fungera mer som riktlinjer snarare än lagar och regler. Det som kan hjälpa Sveriges affärsmarknad på traven är att lyfta fram det positiva med förfarandet och att gå ut med mycket information. Först och främst kan man lyfta fram vilka positiva resultat medling har haft på andra områden i Sverige, till exempel inom arbetsrätt, men även inom brott. Och sedan lyfta fram hur det har gått vid kommersiella tvister i andra länder för att kunna göra en jämförelse.

Som jag ser det måste information riktas mot två olika håll, där det ena är jurister och det andra är företagen. De svenska juristerna behöver informeras och utbildas på området så att de vet när förfarandet är tillämpbart så att de kan erbjuda deras klienter det bästa alternativet för just deras tvist. Företagen bör också informeras, men på ett annorlunda sätt, de måste veta vart de ska vända sig och hur medlingen kommer att påverka dem och deras tvist. Detta är ett måste för att en snabbare lösning skall komma till stånd, som kommer att gynna samtliga parter i slutändan.

Det är nog lika viktigt att informera bägge parter, men viktigt att hålla i minnet att den ”vanliga”

människan har ett visst förtroende för sin jurist/advokat och lyssnar även därför på dennes idéer.

Därför tror jag att det är oerhört viktigt att ändra juristernas/advokaternas inställning och på så sätt kan vi få en ny trend på marknaden. Detta kan delvis göras genom att erbjuda kurser, utbildningar och work-shops där intressenter får vara delaktiga och på detta sätt få dem mer engagerade.

Det är inte förrän nu jag förstår vad Ostler menar med att det är viktigt för Sverige att få ett case, och detta främst för att få med de medelstora och stora företagen. Helst ska det vara ett känt företag, som många ser upp till, och något som de svenska företagen kan identifiera sig med. De svenska företagen behöver något riktigt att relatera till, det räcker oftast inte med en broschyr med tryckt text på. Även om fakta i litteraturen till stor del stämmer kan den alltid ändras med tiden eftersom samhället genomgår en konstant förändring. Ett bra exempel på detta är där litteraturen gärna trycker på att en stor fördel med medlingen är att affärskontakterna till och med stärks ytterligare av en konflikt, men CEDR menar att man i verkligheten inte bör lägga alltför

stor vikt på detta eftersom det inte riktigt ser ut så idag. Jag tror inte att man bör lova något som inte kan erhållas till 100 % ur processen eftersom det kan skada förtroendet för förfarandet, särskilt nu i början av lanseringen. Också särskilt med tanke på att marknadsföringen i början kommer att ske mycket genom mun till mun metoden av de parter som prövat förfarandet. Om någon part får en negativ erfarenhet kommer denna att föra det vidare, vilket kommer att göra det ännu svårare att få företagen positiva inställda till medling. Det gäller att sälja idén, och detta på rätt sätt, vilket jag förmodar är det Ostler menar med ett svenskt case.

En annan viktig aspekt, som påverkar de svenska företagens val av förfarande, är givetvis den ekonomiska kompensationen, det vill säga vilken ekonomisk ersättning försäkringsbolagen erbjuder, varför även denna bit är viktig att arbeta med. Även här kan vi ta lärdom av hur andra länder gör och anamma det i vårt egna system. Det är viktigt att kunna sälja in detta hos försäkringsbolagen och få dem att förstå hur det kommer att gynna inte bara dem men även hela samhället. Ett förslag skulle kunna vara att bjuda in de utländska försäkringsbolagen och låta dem föreläsa och på så sätt ge de svenska försäkringsbolagen en verklighetsbild att relatera till.

Jag tror likt Ostler att när man väl fått försäkringsbolagen positiva inställda till förfarandet kommer många dörrar att öppnas.

Att föra statistik är också ett sätt att ha bättre kontroll över förfarandet. I och med den förda statistiken kommer det att bli lättare att se vilka som är den befintliga marknaden. På detta sätt kan man nå den aktuella marknaden mycket bättre och på så sätt hjälpa dem företagen på traven.

En idé skulle kunna vara att en av de större handelskamrarna skulle kunna ha en särskild institution som tar hand om just denna del, dit företagen måste rapportera vid användandet av förfarandet. Givetvis kommer det alltid att finnas ett mörkertal, men knappast till någon nackdel i detta fall. Jag håller med Ostler om att det är viktigt att i början arbeta för alla små företag, eftersom de är de som drabbas hårdast ekonomiskt sett. En idé kan vara att subventionera en del

En idé skulle kunna vara att en av de större handelskamrarna skulle kunna ha en särskild institution som tar hand om just denna del, dit företagen måste rapportera vid användandet av förfarandet. Givetvis kommer det alltid att finnas ett mörkertal, men knappast till någon nackdel i detta fall. Jag håller med Ostler om att det är viktigt att i början arbeta för alla små företag, eftersom de är de som drabbas hårdast ekonomiskt sett. En idé kan vara att subventionera en del