2.3 TRYGGHET
2.3.6 Fred
Efter en längre period med ekonomisk och politisk instabilitet i Brasilien genomfördes en militärkupp i landet 1964. I cirka 20 år hade militären den direkta makten över landet. Det påverkade inte bara Brasilien utan spreds till de omkringliggande länderna som under perioder också haft militär i maktposition. Militärkupperna ledde till ett ostabilt politiskt läge i stora delar av Latinamerika, vilket i sin tur har påverkat Brasilien framöver. Militären tog landet ur en extrem inflation och rasande ekonomi, men tillät inte demokratiska val eller politiska partier.74 En stor del av människorna som lever i Brasilien idag levde även under militärdiktaturen. Detta sätter sina spår enligt Norris och Ingleharts teori, som menar att upplevd otrygghet påverkar hur trygga individer känner sig även resten av livet. Även om militärdiktaturen inte finns kvar och har varit borta i ca 30 år så påverkar den människors sätt att tänka och se sin verklighet. Detta påverkar även individernas religiositet.
Brasilien är rankad 91:a av 162 länder i Global Peace Index. Fredsindexet är gjort av The Institute for Economics and Peace, och är en sammanställning av 22 indikationer som tillsammans mäter frånvaron av våld i ett land. Indikationerna är bland annat hur relationerna till grannländerna ser ut, hur många som sitter i fängelse i landet, militära utgifter, antal mord o.s.v. Statistiken som indexet kommer ifrån är insamlat av bland annat olika FN-organ och världsbanken.75 De flesta värden mäts i en skala mellan 1-5, där 5 är det sämsta man kan få och alltså det mest våldsamma.
73 Norris & Inglehart 2011:252.
74 Retsö. 2011:373, 399.
75 The Institute for Economics and Peace. Global Peace Index. 2014.
Brasilien får ett sammanlagt värde på 2,073. Som en jämförelse är Syrien det farligaste landet med 3,650 och Island är det säkraste med 1,189 som värde.76
De viktigaste indikationerna i Global Peace Indexet är samhället och säkerhet, där Brasilien får 2,9 av 5. I nationell och internationell konflikt får Brasilien 1 av 5 och i militarisering får landet 2 av 5. Brasilien har 5 av 5 när det gäller mord och får 4 av 5 i både Upplevd brottslighet i samhället, tillgång på vapen, våldsamma brott och politiskt våld.77 Polisen har fått mycket kritik i Brasilien för att vara våldsamma mot befolkningen. Dessutom är mord vanligt som dödsorsak i landet och kräver fler offer än både cancer och trafiken.78 Om man ser till fredsindexet är det tydligt att landet har stora brister i att garantera trygghet för sina medborgare inom flera områden. Siffrorna är väldigt höga på flera indikationer och påverkar såklart hur trygga människor känner sig i landet. Detta är en tydlig och viktig förklaring till religiositeten i landet om man utgår ifrån Norris och Ingleharts teori om att otrygghet leder till religiositet.
76 Vision of Humanity. Global Peace Index. The Institute for Economics and Peace. 2014.
http://www.visionofhumanity.org/#page/indexes/global-peace-index/2014/BRA/OVER (Hämtad 2014-12-28).
77 Vision of Humanity. 2014.
3 RESULTATSAMMANFATTNING OCH SLUTDISKUSSION
Brasiliens kulturella historia påverkas starkt av katolicismen. Enligt konstitutionen råder det religionsfrihet i landet och staten styr inte över kyrkan eller tvärtom. Brasilien är dock fortfarande ett religiöst land i många avseenden där religionen och religiösa samfund påverkar politik och individers värderingar mycket. I enlighet med Norris och Ingleharts teori om sekularisering och religiositet påverkar katolicismens kulturella historiska värderingar individer i landet idag. Detta syns särskilt i brasilianarnas inställning till främst abortfrågan, där det också är tydligt att de religiösa samfunden vill fungera som åsiktsbildare i den politiska debatten. Även om katolicismen har tappat en hel del anhängare under 1900-talets andra hälft är de flesta brasilianarna fortfarande religiösa och medlemmar i något religiöst samfund. 89 % av befolkningen anser att religion och Gud är viktiga i deras liv, och 98 % säger sig tro på Gud. Brasilianarna är alltså fortfarande religiösa, även om religiositeten i landet har förändrats eftersom vissa individer lämnat katolicismen till förmån för främst pingströrelsen.
Norris och Inglehart menar att trygghet är den viktigaste orsaken till att ett land blir sekulariserat, och att otrygghet är den största anledningen till varför människor är och förblir religiösa. Den ekonomiska tryggheten och välfärdsutvecklingen för Brasilien i helhet har blivit bättre de senaste åren då tillväxten har ökat snabbt. Enligt denna aspekt borde Brasilien enligt klassiska sekulariseringsteorier vara mer sekulariserat än vad det faktiskt är. Genom den välmående ekonomin har landet kunnat tillgodose flera trygghetsaspekter för sina medborgare. Både utbildning och sjukvård har blivit bättre i landet och är tillgängliga för alla medborgare. Trots god ekonomi för landet samt utbildning och sjukvård för medborgarna är stor del av individerna i landet religiösa. Anledningen till varför religiositeten fortfarande är så stark i Brasilien skulle, utifrån Norris och Ingleharts teori, förklaras genom klasskillnader. Sjukvården och utbildningen finns tillgänglig för alla, men den blir bättre ju mer du kan betala för den. Detta gör att klasskillnaderna cementeras. Den socioekonomiska ojämlikheten som finns i landet är stor, och är i enlighet med Norris och Ingleharts teori en viktig anledning till att människor känner otrygghet och därmed förblir religiösa. Även om ett land går bra ekonomiskt är det hur resurserna fördelas mellan befolkningen som
påverkar om människorna känner mer trygghet på grund av tillväxten eller ej. I Brasilien får inte alla ta del av det uppsving som landet gått igenom och individer fortsätter därför att vara religiösa. En annan viktig anledning till att människor är religiösa är den fysiska otryggheten. Mord är ofta förekommande i Brasilien och påverkar såklart människornas känsla av trygghet. Landets fredsindex är inte så bra som man skulle önska av ett land med den ekonomiska utvecklingen som Brasilien gjort de senaste åren, och de har mycket kvar att jobba på för att kunna tillfredsställa medborgarnas känsla av trygghet. Även den politiska stabiliteten, något som Norris och Inglehart också nämner som orsak till individernas behov av religiositet, har varit ostadig. En förklaring är att militärdiktaturens tid sitter kvar i många medborgares minne och påverkar fortfarande människors trygghetskänslor. Korruption och mutskandaler påverkar medborgarnas tillit till parlamentet och politiken samtidigt som det påverkar människors känsla av trygghet.
De flesta variablerna, som utifrån Norris och Ingleharts teori om sekularisering och religiositet påverkar individerna att förbli religiösa, genomgår en förändring till det bättre i Brasilien. Den socioekonomiska jämlikheten blir sakta bättre, det görs åtgärder för att minska korruptionen och mutskandalerna, diskriminering motarbetas på olika sätt och det arbetas aktivt med de indikatorerna som försämrar landets fredsindex. Generationen som upplevde militärdiktaturen försvinner mer och mer och den glöms sakta bort och påverkar inte längre känslan av trygghet lika tydligt. Förändringen till det bättre sker dock långsamt.
Undersökningen är gjord under för kort tidsspann för att kunna dra några egentliga slutsatser för om en ökad trygghet för brasilianarna kommer leda till ett mer sekulariserat land. Religiositeten har visserligen gått ner minimalt, dock har den förändrats en hel den under de senaste åren. Om, och i sådana fall när, den socioekonomiska jämlikheten är förbättrad ytterligare, när fredsindexen är bättre och när korruptionen och den politiska stabiliteten är förbättrad kan man se tydligare om religiositeten i landet har minskat ytterligare och att det då finns ett samband mellan dem. Detta är ett förslag för vidare forskning angående Brasilien och religiositet samt att åter testa om Norris och Ingleharts teori håller. Det skulle vara intressant med en uppföljning där tidsaspekten är längre.
Baserat på undersökningen gjord i uppsatsen kan man utifrån Norris och Ingleharts teori om sekularisering och religiositet förklara att Brasilien inte är sekulariserat på grund av att landet inte uppfyller medborgarnas krav på trygghet. Landet är otryggt när det gäller socioekonomisk jämlikhet, stabil politik utan korruption och att säkerställa den fysiska säkerheten för sina medborgare. Norris och Ingleharts teori om sekularisering och religiositet håller därför som förklaring när man applicerar teorin på fallet Brasilien.
REFERENSER
Backman, Jarl. Rapporter och uppsatser. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 2008. Brandão Jönsson, Henrik. Brasilien: landet som blev en stormakt. I: Världspolitikens dagsfrågor 9. Stockholm: Utrikespolitiska institutet, 2010.
Bruce, Steve. God is dead: secularization in the West. Oxford: Blackwell, 2002. Cherchye, Laurens, Ooghe, Erwin, Van Puyenbroeck, Tom. Robust human
development rankings. I: The Journal of Economic Inequality 6, No.4 (2008): 287-321.
CNN. Cable News Network. World’s largest economies. 2014.
http://money.cnn.com/news/economy/world_economies_gdp/ (Hämtad 2014 12-03).
Correa, Sonia. Brazil: one of the abortion front lines. I: Reproductive Health Matters 18, No. 36 (2010): 111-117.
Dodge, Yadolah. The Concise Encyclopedia of Statistics. New York, NY. Springer Verlag Berlin Heidelberg, 2008.
Dobbelaere, Karel, Testing secularization theory in comparative perspective. I: Nordic Journal of Religion and Society 20, No. 2 (2007): 137-147. Edsman, Carl-Martin. Religion. Nationalencyklopedin. 2014.
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/religi n Hämtad 2014-11-18.
Eklund, Klas. Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 12 uppl. Stockholm: Norstedt, 2010.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4 uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2012.
Furseth, Inger & Repstad, Pål. Religionssociologi: en introduktion. Malmö: Liber, 2005.
Immerzeel, Tim, & Van Tubergen, Frank. Religion as Reassurance? Testing the Insecurity Theory in 26 European Countries. I: European Sociological Review 29, No. 2 (2013): 359–372.
Johannes Paulus II. Evangelium vitae. 1995. [Angående värdet och okränkbarheten av det mänskliga livet].
http://www.vatican.va/holy_father/john_paul_ii/encyclicals/documents/hf_jp-ii_enc_25031995_evangelium-vitae_en.html. (Hämtad 2015-01-03)
Lundberg, Magnus & Westerlund, David. Religion i Latinamerika. Stockholm: Dialogos, 2012.
Norris, Pippa. & Inglehart, Ronald. Sacred and secular: religion and politics worldwide. 2. uppl. Cambridge: Cambridge University Press, 2011.
Ogland ,Curtis P, Verona, Ana Paula. Religion and Attitudes Toward Abortion Policy in Brazil. I: Journal for the Scientific Study of Religion 50, No. 4 (2011):812 821.
Pew Research Center. Brazil’s Changing Religious Landscape. 2013. http://www.pewforum.org/2013/07/18/brazils-changing-religious- andscape/#fn-14966-1 (Hämtad 2014-12-03).
Potter, Joseph E, Amaral, Ernesto F.L. Woodberry, Roberto. The Growth of
Protestantism in Brazil and Its Impact on Male Earnings, 1970–2000. I: Social Forces 93, No. 1 (2014):125-153.
Ratzinger, Joseph, Amato, Angelo. Congregation for the doctrine of the faith. [Angående erkännande av homosexuellas rätt att ingå partnerskap].
http://www.vatican.va/roman_curia/congregations/cfaith/documents/rc_con_c aith_doc_20030731_homosexual-unions_en.html#top (Hämtad 2015-01-03) Retsö, Dag. Brasiliens historia. Lund: Historiska Media, 2011.
Roett, Riordan. The new Brazil. Washington, D.C: Brookings Institution Press, 2010. Rycroft, Robert S. (red.). The economics of inequality, poverty, and discrimination in
the 21st century. Santa Barbara: Praeger, 2013.
Stark, Rodney. Secularization R.I.P. I: Sociology of religion 60, No. 3 (1999): 249 273.
Svenska FN-förbundet. Brasilien. 2014.
http://www.globalis.se/Laender/Brasilien/(show)/indicators (Hämtad: 2014 12-01).
The Berkley Center for Religion, Peace, and World Affairs. Brazil.
http://berkleycenter.georgetown.edu/resources/brazil (Hämtad 2014-12-21). The Institute for Economics and Peace. Global Peace Index. 2014.
http://economicsandpeace.org/research/iep-indices-data/global-peace-index (Hämtad 2014-12-21)
The World Bank. GDP per Capita (Current US$). 2014.
http://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD/countries (Hämtad 2014-01-04).
The World Bank.. GINI index. World Bank estimate. 2014.
http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI/ (Hämtad 2014-12-12). UNDP. United Nations Development Programme. Human development Reoprt 2014 –
Brazil. 2014. Tillgänglig på:
http://hdr.undp.org/sites/all/themes/hdr_theme/country-notes/BRA.pdf
UNDP. United Nations Development Programme. Table 1: Human Development Index and its components. 2014.http://hdr.undp.org/en/content/table-1 human-development-index-and-its-components (Hämtad 2014-12-19). U.S. Department of State. International religious Freedom Report for 2013. Brazil.
2013.http://www.state.gov.proxy.lnu.se/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.h m#wrapper (Hämtad 2014-12-19).
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brasilien 2012. 2012. (Tillgänglig på http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s rapporter-om-manskliga-rattigheter/nordamerika-latinamerika-och
karibien?c=Brasilien)
Vision of Humanity. Global Peace Index. The Institute for Economics and Peace. 2014. http://www.visionofhumanity.org/#page/indexes/global-peace index/2014/BRA/OVER (Hämtad 2014-12-28).
Weber, Max. Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Översättning Agne Lundquist. Lund: Argos Förlag AB, 1978/1904.
World Values Survey. WV2_Results Brazil 1991. 1991. Tillgänglig: http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV2.jsp World Values Survey. WV5_Results Brazil 2006. 2006. Tillgänglig:
http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV5.jsp World Values Survey. WV6_Results Brasil 2014. 2014. Tillgänglig:
http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV6.jsp World Values Survey Association. What we do?