Hur de mest frekventa stoppen kan åtgärdas och därmed bidra till en ökad utrustningseffektivitet hos robotlinan

De stopp vilka varit mest frekventa under de dagar observationer har gjorts är problemen med manöverarmen, att lägga sista beslag i pall och byte av pall samt kontrollera att paletten är tom. Stoppen som uppstår då operatörerna behöver lägga sista beslaget i pallen samt att byta pall är stopp som alltid kommer uppstå då det är uppgifter som kommer behöva göras manuellt. Detta för att kunna upprätthålla kvaliteten på beslagen och på så sätt minimera reklamationerna på grund av lackskador. I dagsläget ställer operatörerna tomma pallar redo inför kommande pallbyte vilket minimerar stilleståndstiden i dessa fall. När sista beslaget ska läggas i pallen händer det att operatörerna inte är uppmärksamma på att stoppet har

uppkommit och redan där bidrar det till att stopptiden blir längre än vad den behöver vara. Eftersom detta är ett stopp som alltid kommer uppkomma så är en åtgärd att operatörerna alltid har extra fokus på denna station, när det börjar närma sig ett stopp ska operatören vara på plats för att kunna åtgärda stoppet direkt. Därav kommer onödig stopptid att försvinna. För att få detta att fungera behövs det att operatörerna vet att de ska prioritera detta och att alltid vara observanta när det börjar närma sig denna typ av stopp. Detta kan operatörerna se genom att se efter hur många beslag som ungefär är kvar innan sista ska läggas i pallen. Ett annat sätt att förenkla detta är att i stället för att roboten endast indikerar när sista beslaget ska läggas i pall även ger ett meddelande på skärmen när till exempel fem beslag är kvar för roboten att lägga i pallen. Detta för att ge operatörerna en bättre förvarning när

uppmärksamheten bör ligga på denna station.

Åtgärdsförslag och diskussion

och skulle kunna åtgärdas då dessa stopp uppkommer på grund utav orsaker som inte bör uppstå. När observationerna gjordes gick operatörerna in och försökte åtgärda dessa problem. Problemen som uppstår på grund utav manöverarmen uppkommer då manöverarmen inte matas fram av vibratormataren. Vibratormataren är uppbyggd genom att manöverarmarna läggs i av operatören och dessa följer sedan en bana utmed innerväggen som gör att de kommer på rätt plats, det sker med hjälp utav vibrationer. Slutet av banan är där en robot plockar upp manöverarmen för placering på beslaget som monteras på linan. Faktorer som operatörerna själva säger gör att vibratormataren fungerar sämre då fel mängd

manöverarmar läggs i mataren, det får inte vara för få och inte för många. Ett annat problem som upptäcktes var att slutet på banan som manöverarmarna placeras på hamnat lite ur fas vilket operatören försökte åtgärda genom att skruva fast denna vilket höll ett tag men sedan uppstod problemet igen. Utifrån det som uppstod när observationer gjordes tyder på ett par saker som kan undersökas vidare vilka är:

• Vilken mängd manöverarmar som bör läggas i mataren för att denna ska fungera optimalt samt hur detta kan mätas av operatörerna.

samt

• Vad bör ses över och repareras i själva mataren samt banan, vad bör underhållas? I nedan Ishikawadiagram, se Figur 21, har fyra möjliga huvudorsaker tagits fram som ligger bakom problemen med manöverarmen. Människor syftar på operatörerna som upplevs ha bristande kunskap och erfarenhet kring hur vibratormataren fungerar och ska matas med material. När problemet uppkommer är det inte självklart vad det är i själva vibratormataren som orsakar problemet. Det finns inga direkta arbetsbeskrivningar operatörerna kan hämta information ur för att veta hur saker ska göras utan allt bygger på den erfarenhet som operatörerna lyckats skaffa sig. Underhållet för robotlinan är även det bristfälligt då inget underhållsarbete finns inplanerat förutom det som sker en gång per år utav robotlinans leverantör. Att införa planerat underhåll för robotlinan skulle mycket troligen åtgärda flera av de problem som uppstått de dagar studien har gjorts. Genom att till exempel införa rutiner kring rengöring av gripdon i robotlinan skulle det bidra till att stopp som uppkommer på grund utav detta reduceras. Grundläggande rengöring är även första steget i

operatörsunderhåll.

Miljö refererar till hur operatörerna har det under arbetspassen. Då det är en stressig miljö runt om robotlinan medför det att det inte är lika lätt att ha koll på alla stationer och göra ordentliga åtgärder för problemen. Syftet idag är att åtgärda problemet för tillfället och sedan gå vidare med arbetet. Detta görs för att minimera stopptiden då företaget ligger under en högre press än vad de gjort tidigare. Åtgärdsförslag till en stressig miljö skulle kunna vara ett bra underhållsarbete för att förebygga en mängd stopp. Det bidrar till att stopptiden blir mindre och mer tid kan gå till att producera beslag.

Iakttagelser som gjordes kring själva vibratormataren är att denna kan verka onödigt komplicerad. En intressant aspekt är att när till exempel liten, vilket är beslag i en mindre modell, monteras så placeras ett antal manöverarmar i stället på en bricka som placeras på en bestämd plats i robotlinan och sedan plockar roboten manöverarmar från denna. Detta resulterar i att felet som uppkommer när normal monteras inte uppkommer när liten monteras då vibratormataren inte används. Skulle brickor på samma sätt användas för manöverarmarna till beslagen av storlek normal kunde detta reducera problemen och stoppen för detta som idag uppstår och därmed reducera den oplanerade stopptiden väsentligt. Det skulle vara intressant att se resultatet av detta om det är möjligt att genomföra.

Åtgärdsförslag och diskussion

Kontrollera att paletten är tom är även det ett mer frekvent stopp som uppstod. Detta fel uppstår då robotlinan och dess sensorer känner av att någonting ligger kvar på paletten när denna är på väg tillbaka till första stationen. I majoriteten av de fall då detta fel uppstod låg ingenting kvar på paletten vilket bidrog till en del förvirring både hos operatörer och tekniker. Till slut upptäcktes det att felet denna gång berodde på att ”piggarna” som finns på paletten där delar och nitar läggs på var ojämna vilket sensorerna reagerade på. Det operatören då gjorde var att gå in och justera detta genom att knacka det ojämna till rätt position. Det tog lång tid och många stopp tills det verkliga felet upptäcktes. När orsaken sedan upptäcktes visade det sig att det var ett enkelt fel att åtgärda. Åtgärder som skulle kunnat göras innan felet blev så pass frekvent som det nu blev. Då studien inte går in på funktionen av sensorer och så vidare kommer detta problem inte att undersökas djupare än att det behövs ett fungerande underhållsarbete och rutiner kring paletterna för att säkerställa att de är i det skick som de bör vara. Genom att exempelvis använda sig av rutiner att palletterna skulle kontrolleras inom givna tidsintervall skulle denna typ av fel kunna motverkas då felen kan upptäckas betydligt tidigare än vad de görs idag.