En annan invändning är att jag med min kritik mot föreningen Vetenskap och Folkbild- ning förlägger energin på fel plats och istället bidrar till att legitimera det som de vill kriti- sera, nämligen pseudovetenskapen. Genom att därmed avstå från att kritisera pseudovetenskapen kan man förstå det som att jag också indirekt bidrar till att människor även fortsättningsvis blir utnyttjade ekonomiskt och epistemologiskt, vilket enligt skepti- kerna är några av konsekvenserna av pseudovetenskap. Jag kan mycket väl analysera det som är skeptikernas kritiska objekt men just nu är inte det mitt kunskapsintresse utan det är skeptikerna själva. Hos skeptikerna används naturvetenskap som norm för vetenskaplighet och deras metod är exempel på den logiska positivismen som fungerar som deras urteori. Hade jag haft ett annat kunskapsobjekt hade resultatet troligen blivit ett annat.
Jag menar att skeptikerna på ett problematiskt sätt representerar en allmän intolerans för allt det som inte konvergerar mot en gemensam vetenskapligt baserad verklighetsuppfattning, vare sig detta är de uppenbara formerna av pseudovetenskap som astrologi, rutgängeri eller homeopati som hör till några av de fenomen som gruppen gärna kritiserar. Men det gäller också all den kunskap som vi människor har som inte är vetenskapligt verifierad, vare sig detta handlar om gammal visdom från bondepraktikan, goda råd från Trädgårdsfredag eller en praktisk etik som är grundad i kristendom, juden- dom eller islam. Eller sådan vetenskaplig kunskap som baseras på tolkning och förståelse snarare än på den empiriska verifikationsmetoden. Givetvis är tendensen till principiell intolerans en mycket problematisk tendens och det är något som många av dem som stäl-
ler sig upp och lovordar Folkvett kanske inte inser. Därför blir också den kritiska analysen av detta fenomen så mycket mer angelägen.
Är det fritt fram för alla som så vill att benämna sitt kunskapssökande som ”vetenskap”? Finns det särskilda regler och bestämmelser förknippade med använd- ningen av ordet ”vetenskap”? Traditionellt sett är det så att den som gått den vanliga bildningsvägen via universitet och högskolor kan benämna sin verksamhet som veten- skap. En student som läst tre terminer kan kalla sig filmvetare, sociolog eller medicinare samtidigt som en aktiv forskare och lärare kan använda samma benämning. Mellan studenten och forskaren/läraren finns förvisso en skillnad i erfarenhet och legitimitet; den senare är troligen både anställd av universitet, publicerad och medlem i olika vetenskapliga sällskap. Att kalla något för vetenskap innebär att knyta sin kompetens till den systematiska kunskapsbildning som äger rum vid en viss typ av institutioner som institut, universitet och högskolor. Utifrån en sådan institutionell definition av vetenskap kan man förstå att det uppfattas som provocerande om exempelvis rutgängare också gör anspråk på denna benämning. Från en sådan utgångspunkt kan man t o m hålla med skeptikerna i deras kritik av rutgängarnas anspråk på legitimitet som vetenskapsmän. Oavsett denna institutionella definition av vetenskap så menar jag att man bör erkänna att det finns olika typer av kunskapsanspråk och olika sätt att bedriva systematisk kunskapsbildning. Dessa olika sätt att bedriva systematisk kunskapsbildning bör bedömas efter kriterier som är anpassade och relevanta för det som de håller på med. Det råder en kamp om legitimitet och erkännande i det sociokulturella fältet vetenskap, något som kultursociologen Pierre Bourdieu har påmint oss om i sina studier av sociala fält bland annat inom vetenskapens område. Denna kamp handlar bland annat om rätten att an- vända benämningen ”vetenskap” på de egna aktiviteterna. Skeptikerna utkämpar denna strid för att upprätthålla vad de anser vara den rätta formen för vetenskap samtidigt som det finns andra aktörer (t ex rutgängare) som från sitt perspektiv bedriver en kamp för att bli erkända i samma fält. Att en sådan kamp försiggår är vare sig konstigt eller oroväck- ande då de flesta sociala fält består av hierarkiska maktordningar där det råder kamp om legitimitet. Den som väljer att kalla sitt kunskapssökande för vetenskap får antagligen vara beredd på att detta i andras ögon innebär en provokation och att man därför får vara beredd att försvara sig.
Referenser
Becher, Tony & Paul R. Trowler (2001) Academic Tribes and Territories. Intellectual Enquiry and the Culture of Disciplines. Andra upplagan. Philadelphia: Open University Press. Bellah, Robert (1985) Habits of the Heart. Individualism and Commitment in American Life. Ber-
keley: University of California Press.
Bergström, Thomas F (2005) ”Raser och gener”, i Jerkert & Hansson (red.), p. 117-131. Bourdieu, Pierre (1986) Kultursociologiska texter. I urval av Donald Broady och Mikael
Palme. Stockholm: Salamander.
Cantwell, John (2000a) “Fungerar slagrutan?”, i Hansson & Sandin (red.), p. 51-68. Cantwell, John (2000b) “Slaget om slagrutan”, i Hansson & Sandin (red.), p. 69-87. Collins, Harry & Trevor Pinch (1982) Frames of Meaning. The Social Construction of Extra-
Ordinary Science. London: Routledge.
Edwards, D., Ashmore, M & Potter J. (1995) “Death and furniture. The rhetoric, politics and theology of bottom line arguments against relativism”, History of the Human Sci- ences, 8.25-49.
Eliasson, Per-Olof (2005) “Forskarnas ansvar ge rimlig information”, Intervju med Sven- Ove Hansson, Universitetsläraren 3/2005;
http://www.sulf.se/templates/CopyrightPage.aspx?id=2176
Enquist, Per Olov (1999 [1964]) Magnetisörens femte vinter. Stockholm: Norstedts.
Forstorp, Per-Anders (1995) "Sanning och sanitet: Cartesiansk ångest och realistisk back- lash. En diskussion av kritiken av socialkonstruktivismen", i VEST 1/95, s 81-97 (Scandinavian Journal for Studies in Theory of Science)
Forstorp, Per-Anders (2006) “The construction of pseudo-science. Science patrolling and knowledge policing by academic prefects and weeders”, i VEST- Journal of Science and Technology Studies, Vol .18, nr 3-4, s.17-69, 2006.
Forstorp, Per-Anders & Jörgen Nissen (2006) “Gränsdragningar och gränsöverskridan- den i högskolevärlden”, i Utbildning & Demokrati vol. 15, nr 2, s. 7-24, 2006.
Foucault, Michel (1981) “Truth and power”, I Charles C. Lemert (red.) French Sociology. Rupture and Renewal Since 1968. New York: Columbia University Press.
Frazier, Kendrick (1981) Paranormal Borderlands of Science. Amherst, NY: Prometheus Books.
Frazier, Kendrick (1986) Science Confronts the Paranormal. Amherst, NY: Prometheus Books. Frickel, Scott & Kelly Moore (2006) The New Political Sociology of Science. Institutions, Net-
works, and Power. Madison: University of Wisconsin Press.
Fuller, Steve (1993) ”Disciplinary Boundaries and the Rhetoric of the Social Sciences”, i (red.) Ellen Messer-Davidow, David R. Shumway & David J. Sylvan Knowledges. Historical and Critical Studies in Disciplinarity, Charlottesville: University Press of Vir- ginia, s. 125-149.
Fuller, Steve (2007) New Frontiers in Science and Technology Studies. Cambridge: Polity.
Galison, Peter & David J. Stump (1996) The Disunity of Science. Boundaries, Contexts and Power. Stanford: Stanford University Press.
Gardner, Martin (1981) Science Good Bad and Bogus. Buffalo: Prometheus.
Gardner, Martin (1955) Vetenskap och humbug. Natur och Kultur.
Geertz, Clifford (1973) The Interpretation of Cultures. New York: Basic Books.
Gieryn, Thomas (1983) “Boundary-work and the Demarcation of Science from Non-Sci- ence. Strains and Interests in Professional Ideologies of Scientists”, American Sociologi- cal Review Vol. 48 (1983) 781-95.
Gieryn, Thomas F (1999) Cultural Boundaries of Science. Credibility on the Line. Chicago: University of Chicago Press.
Gripsrud, Jostein (2000) Mediekultur mediesamhälle. Göteborg: Daidalos. Hall, G Stanley (1910) förord till Tanner (1910).
Hall, Stephanie (2000) “Folklore and the rise of moderation among organized skeptics”. New Directions in Folklore 4.1: March, 2000 Webbpublicerad på www.temple.edu/isllc/newfolk/skeptics.html in Impromptu Journal.
Hansson, Sven Ove (1986) Förklarade mysterier. Om till synes oförklarliga ting. Stockholm. Tidens förlag.
Hansson, Sven Ove (1995 [1983]) Vetenskap och ovetenskap. Om kunskapens hantverk och fuskverk. Andra upplagan. Stockholm: Tidens förlag.
Hansson, Sven Ove och Per Sandin (2000) (red.) Högskolans lågvattenmärken. Stockholm: Natur och Kultur.
Hansson, Sven Ove (2000) ”Våra utgångspunkter”, i Hansson & Sandin (red.).
Hansson, Sven Ove (2005) ”Pseudo-vetenskap vid svenska universitet”, i Jerkert & Hansson (red.), p. 275-288.
Hess, David J. (1992) “Disciplining Heterodoxy, Circumventing Discipline: Parapsychol- ogy, Anthropologically”, I David J. Hess & Linda L. Layne (red) Knowledge and Society: The Anthropology of Science and Technology. Greenwich, CT: JAI Press, s. 223-252. Hess, David J (1993) Science in the New Age. The Paranormal, Its Defenders and Debunkers, and
American Culture. Madison: University of Wisconsin Press.
Hess, David J (1997) Can Bacteria Cause Cancer? Alternative Medicine Confronts Big Science. New York: New York University Press.
Irwin, Alan & Brian Wynne (1996) (red.) Misunderstanding Science?The Public Reconstruction of Science and Technology. Cambridge: Cambridge University Press.
Irwin, Alan & Mike Michael (2003) Science, Social Theory and Public Knowledge. Buckingham:
Open University Press.
Jarrick, Arne (2004) ”God historia är mer än goda historier”, Folkvett 3/2004.
Jerkert, Jesper (2005) ”Att undersöka kontroversiella fenomen”, i Jerkert & Hansson (eds.), p. 289-305.
Jerkert, Jesper och Sven Ove Hansson (2005) (red.) Vetenskap eller villfarelse. Stockholm: Leopard förlag.
Jerkert, Jesper (2007) (red.) Fakta eller fantasier: föreställningar i vetenskapens gränstrakter.
Stockholm: Leopard.
Jersild, P C (2005) “Vart tog det svenska förnuftet vägen?” Dagens Nyheter 13 februari 2005.
Johannisson, Karin (2005) “Männen mot myterna”, Dagens Nyheter 18 mars 2005.
Klein, Julie Thompson (1996) Crossing Boundaries: Knowledge, Disciplinarities, and Interdisciplinarities. Charlotteville, VA: University Press of Virginia.
Labov, William (1972) Language in the Inner City. Studies in Black English Vernacular. Philadelphia: University of Pennsylvania Press.
Lagerlund, Henrik (2000) ”Slagrutan i teori och praktik: Vatten, jordstrålning och fornminnen”, i Hansson & Sandin (red.), p. 88-108.
Merton, Robert K (1973) (red.) The Sociology of Science: Theoretical and Empirical Investigations.
Chicago: University of Chicago Press
Meyer, Birgit & Peter Pels (red.) (2003) Magic and Modernity. Interfaces of Revelation and Concealment. Stanford: Stanford University Press.
Nelkin, Dorothy (1982) The Creation Controversy: Science or Scripture in the Schools. New York:
Norton.
Olsson, Erik J (2000) ”Folkbildning i vetenskapens gränsmarker”, i Hansson & Sandin (red.), p.259-283.
Pels, Peter (2003) “Introduction”, I Meyer & Pels (red.), s. 1-38.
Peterson, Martin 2006 ”Den nya vetenskapen i Luleå”. Folkvett 4/2006.
http://www.vof.se/folkvett/20064den-nya-vetenskapen-i-lulea
Popper, Karl R (1962[1945]) The Open Society and its Enemies, Vol 2. London: Routledge & Kegan Paul.
Rabow, Hampus (2000) “Kartan och den arkeologiska verkligheten”, i Hansson & San- din (red.), p. 109-141.
Rose, Nikolas (1999) Powers of Freedom. Reframing Political Thought. Cambridge: Cambridge University Press.
Ross, Andrew (1991) “New Age – A Kinder, Gentler Science?”, i Strange Weather: Culture, Science and Technology in the Age of the Limits. London: Verso (p. 15-74).
Rothblatt, Sheldon & Björn Wittrock (1993) The European and American Universities Since 1800: Historical and Sociological Essays. Cambridge: Cambridge University Press.
Sandin, Per (2000) “Internationell litteraturöversikt”, I Hansson & Sandin (red.), p. 28-50. Sandqvist, Tor (2000) “Till frågan om tillförlitligheten hos Lundapsykologernas planeter”,
i Hansson & Sandin (red.), p. 142-188.
Sollerman, Jesper (2005) “Villfarelse eller vetenskap”, Forskning & Framstegs blogg 11/4 2005 http://www.fof.se/blogg/jesper-sollerman/villfarelse-eller-vetenskap
Stehr, Nico & Volker Meja (red.) (2005) Society & Knowledge. Contemporary Perspectives in the Sociology of Knowledge & Science. 2nd Revised Edition. New Brunswick & London:
Transaction Publishers.
Strathern, Marilyn (2000) Audit Cultures. Anthropological Studies in Accountability, Ethics and the Academy. London: Routledge.
Tanner, Amy (1910) Studies in Spiritism. New York: D. Appleton.
Taussig, Michael (1999) Defacement. Public Secrecy and the Labor of the Negative. Stanford: Stanford University Press.
Tight, Malcolm (2003) Researching Higher Education. Maidenhead: Open University Press. Vilka är VoF? (2007) Osignerad ledare i Folkvett 4/2007.
Wallis, Roy (1979) (red.) On the Margins of Science: The Social Construction of Rejected Knowledge. University of Keele: Sociological Review Monographs 27.
Wallis, Roy (1985) “Science and Pseudo-Science”, Social Science Information 24 (3):585-601. Woofitt, Robin (1992) Telling Tales of the Unexpected. The Organisation of Factual Discourse.