I metodiken som utvecklats i samverkansprojektet ”Potential och policys för
energieffektivisering av svenska byggnader byggda före 1945” ingår en fördjupad studie av byggnadsfysikaliska risker och risker för bevarandevärden. Den här fördjupade riskvärdering görs efter att det mest kostnadseffektiva paketet av åtgärder tagits fram av det nyutvecklade optimeringsverktyget OPERA-MILP. Visar den fördjupade
riskvärderingen att åtgärdspaketet medför för stora risker för fuktrelaterade problem eller att bevarandevärden hotas kan hela eller delar av processen behöva att tas om och en förnyad kostnadsoptimering göras. Metodiken blir på så sätt en iterativ process.
Den fördjupade granskningen av de byggnadsfysikaliska riskerna görs med ByggaF som är ett verktyg som säkerställer att fuktsäkerhetsfrågorna beaktas och dokumenteras genom hela byggprocessen, från projektering till förvaltningen av den färdiga byggnaden. ByggaF är ett befintligt verktyg som använts i några år i byggbranschen och är numera branschstandard.
12.1
ByggaF metoden
ByggaF-metoden omfattar ett antal rutiner, mallar och checklistor som hjälper brukaren att formulera krav på fuktsäkerhet och att följa upp och dokumentera de åtgärder som genomförs av olika aktörer i projektet (Mjörnell et al 2012). En av dessa mallar är verktyget ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering” där varje byggnadsdel (t ex tak och vind) har en egen flik där möjliga fuktbelastningar och vad man ska tänka på för varje belastning beskrivs (ByggaF). Med detta som stöd kan användaren av verktyget beskriva effekten av fuktbelastningarna och bedöma fuktförhållandena för respektive del. Översiktligt är arbetsgången följande när man arbetar med mallen:
1. Identifiera fuktkänsliga konstruktioner 2. Identifiera fuktbelastning
3. Beskriv effekt och konsekvens av fuktbelastning 4. Uppskattning av fukttillstånd
5. Bedöma om uppskattat fukttillstånd ligger utanför de tillåtna fukttillstånden 6. Värdering av sannolikheten S (1-4) för att den beskrivna effekten inträffar och
konsekvensen K (1-4) av denna. Riskvärde (S * K = 1-16) 7. Uppskatta behovet av risksänkande åtgärder
8. Specificera lämplig uppföljning
Metoden stöder användaren genom att tillhandahålla mallar och verktyg men är beroende av utövarens erfarenhet inom området eftersom den analys som görs är kvalitativ.
Metoden har validerats och reviderats då den använts i flera projekt (Mjörnell et al 2012). Det senaste tillägget i ByggaF metoden är steg 6, Värdering av sannolikhet och
konsekvens, där användaren uppskattar sannolikheten för att fuktförhållandena ligger utanför det tillåtna området, det vill säga kan orsaka skada eller förändring i ingående byggnadsmaterial. Vilka konsekvenser fuktförhållandena får uppskattas också och både sannolikhet och konsekvens klassas i en 4-gradig skala, där 1 är lägst och 4 högsta. Riskvärdet är produkten av sannolikheten och konsekvensen. Således är Riskvärdet minst 1 och högst 16. En vägledning för att uppskatta Riskvärdet är följande: Låg risk = 1-5 Medelhög risk = 6-8 Hög risk = 9-11 Extremt hög risk = 12-16. Om riskvärdet är högt eller extremt högt, bör någon form av risksänkande åtgärd vidtas. En riskreducerande
åtgärd kan vara aktiviteter, kontroller eller förändring av konstruktionen som minskar risken för skador.
Verktyget ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering” finns att hämta på
Fuktcentrums hemsida (http://www.fuktcentrum.lth.se/). I Bilaga 1 finns en fallstudie av
ett enfamiljs småhus i trä där ett antal energibesparingsåtgärder är granskade med hjälp av ByggaF-verktyget. I Figur 7 visas ett utdrag från en av flikarna i mallen.
Figur 7. Utdrag från mallen ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering”.
Roof and attic
Design Moisture load To consider The effect of moisture load Estimation of moisture conditions Pr o b ab il it y C o n se q u e n ce R isk v al u e
Risk reducing measures
Pr o b ab il it y C o n se q u e n ce R isk v al u e Follow-up Pitched roof, 45 ° Section A1
Snow and ice, melt water, drifting snow
• Dewatering warm roof, cold roof. • Risk of freezing in downspouts and gutters
• Drfting snow in ventilated constructions • Are there pockets of snow on the roof?
• Risk of re-freezing
The additional attic insulation will decrease the temperature of the roof and the probability for melting snow and forming of ice will decrease.
Changing the heat source from district heating to heat pump is not expected to affect the temperature of the attic.
Cold roof, minor risk for ice forming
1 2 2 0 0 0
Moisture diffusion due to differences in moisture content
• Location of the vapor barrier • Check the moisture condition in winter and summer climate • Cut-in vapor barrier penetrations, attachments (especially important when difference in moisture content is great) must be sealed • Ventilate condensed water • Moisture buffring in roof materials • Critical moisture level of incliuded materials
• Thermal bridges
Moisture diffusion from the interior to the attic will occur. However, the addition of moisture from the interior could vary considerably depending on the number of inhabitants and their habits. Due to the additional insulation, the temperature will be lower and, consequently, the relative humidity will be higher in the attic space during heating season.
Changing the heat source from district heating to a heat pump is not expected to affect the temperature of the attic space or the indoor ventilation rate.
In this assessment, it is assumed that the air sealing measures will not affect the moistrure diffusion significantly.
A Consequence rating of 2 shall apply provided that the natural ventilation works relatively well during the heating season and indoor moisture production is relatively low. At higher indoor moisture production will increased the consequence rating to 3.
4 2 8
Install a vapor barrier in the attic floor and stud walls. It is especially important to inspect the attic the first winter after the measures are implemented. Look for discoloration, changes, and measure the moisture content in wood constructions.
1 2 2
Placement of the diffusion barrier during the design phase.