Funderingar kring studierna om bryning av vit fettvävnad.......,...........29,30

Som tidigare nämnt var deltagarna i De Matteis et al studien (25) samtliga råttor och därmed går det inte att garantera att liknande resultat kan observeras hos människor. Även många av resultaten i Boström et al studien (3) är från undersökningar på möss och inte heller där går det att garantera en direkt översättning till människor. De mänskliga deltagarana i Boström et al studien (3) är samtliga män och endast 8 stycken, vilket ger ett tunt underlag för att dra några bestämda slutsatser. Deltagarna i Norheim et al (4) är också samtliga män och samtliga i ålder mellan 40-65 år. Som tidigare förklarats så kan den termogena effekten hos bruna fettceller minska vid åldrande, om detsamma skulle gälla för bryning av vita fettceller så är detta eventuellt en något för gammal åldersgrupp att undersöka på. Boström et al (3) är de

enda som observerat ökade irisinkoncentrationer efter fysisk aktivitet, samtliga andra studier påvisar snarare en reducering av irisin. Om det är som Boström et al (3) påstår, att irisin bryner vit fettvävnad så stämmer inte detta ihop med varför Norheim et al (4) sett ökad bryning trots minskar irisinkoncentration. Med tanke på förklaringen om att FNDC5 inte kan ge ett fullständigt irisin hos människor är det underligt att Boström et al (3) överhuvudtaget har fått fram de humana resultat som de fått. De är också, som sagt, ensamma om att få fram dessa resultat.

6.11 Sammanfattningsvis

Sammanfattningsvis verkar det möjligt att fysisk aktivitet kan öka både aktiviteten i brun fettvävnad samt medföra en bryning av vit fettvävnad. Hur denna process går till kräver dock vidare utredning. Tydligare resultat kan ses hos råttor och möss men även hos människor har det observerats en ökad mängd aktiv brun fettvävnad samt en bryning av vit fettvävnad. Hew-Butler et al studien (24) ger en intressant bredd på arbetet i och med att samtliga andra studier varit interventioner för inaktiva deltagare medan Hew-Butler et al (24) använder sig av redan fysiskt vältränade personer. Resultaten från Hew-Butler et al studien (24) är även dem intressanta för hypotesen om att fysisk aktivitet ska kunna öka aktiv brun fettvävnad då detta inte observerades i de elitmotionärer som deltog i studien. Förslagsvis skulle en ny liknande studie göras men med fler deltagare som genomgår PET/CT scanning och med en scanning som mäter mer än ovanför nyckelbenen för att säkerställa resultaten. PGC1α och FNDC5 ökar efter fysisk aktivitet i samtliga studier som undersökt nivåerna av dessa, i både djurstudierna och humanstudierna. UCP1 syntes även detta öka i de studier som undersökt detta. Irisins funktion i människan förblir okänd och ytterligare forskning behöver göras för att säkerställa dess eventuella effekter.

Samtliga studier var relativt korta och hade få deltagare. Annorlunda resultat kanske kan observeras vid längre eller större studier. Majoriteten av den fysiska aktiviteten som utfördes i dessa studier var uthållighetsträning, kanske kan det observeras annorlunda resultat i studier som undersöker enbart styrketräningens effekter.

7. Referenser

1. Lidell ME, Betz MJ, Enerbäck S. Brown adipose tissue and its therapeutic potential. J Intern Med. 2014 okt; 276(4):364-77.

2. Ruiz JR, Martinez-Tellez B, Sanchez-Delgado G, Aguilera CM, Gil A. Regulation of energy balance by brown adipose tissue: at least three potential roles for physical activity. Br J Sports Med. 2015 mar 3. Doi: 10.1136/bjsports-2014-094537.

3. Boström P, Wu J, Jedrychowski MP, Korde A, Ye L, Lo JC et al. A PGC1-α-dependent myokine that drives brown-fat-like development of white fat and thermogenesis. Nature. 2012 jan 11; 481(7382):463-8.

4. Norheim F, Langleite TM, Hjort M, Holen T, Kielland A, Stadheim HK et al. The effects of acute and chronic exercise on PGC-1α, irisin and browning of subcutaneous adipose tissue in humans. FEBS J. 2014 feb; 281(3):739-49.

5. Fysisk aktivitet, rekommendationer [internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten;

2013 [uppdaterad 2013-11-03; citerad 2015-04-20]. Hämtad från

http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/fysisk-aktivitet/rekommendationer/

6. Yoshioka K, Yoshida T, Wakabayashi Y, Nishioka H, Kondo M. Effects of exercise training on brown adipose tissue thermogenesis in ovariectomized obese rats.

Endocrinol Jpn. 1989 jun; 36(3):403-8.

7. Fysisk aktivitet, definitioner [internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2013 [uppdaterad 2013-11-03; citerad 2015-04-08]

Hämtad från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/fysisk-aktivitet/definitioner/

8. Hagströmer M, Hassmén P. Bedöma och styra fysisk aktivitet. I: Agneta Ståhle, redaktör. FYSS 2008, fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.

Stockholm: Elanders; 2008. S.93-111.

9. Physical activity and health, a report of the surgeon general [internet]. Atlanta: U.S department of health and human services; 1996. [citerad 2015-04-12]. Hämtad från http://www.cdc.gov/nccdphp/sgr/pdf/sgrfull.pdf

10. Measuring physical activity [internet]. Boston: Harvard T.H. Chan [citerad 2015-04-20]. Hämtad från http://www.hsph.harvard.edu/nutritionsource/mets-activity-table/

11. Brown WJ, Trost SG, Bauman A, Mummery K, Owen N. Test-retest reliability of four physical activity measures used in population surveys. J Sci Med Sport. 2004 jun;

7(2):205-15.

12. Wronska A, Kmiec Z. Structural and biochemical characteristics of various white adipose tissue depots. Acta Physiol. 2012 jun; 205(2):194-208.

13. Seale P, Kajimura S, Spiegelman BM. Transcriptional control of brown adipocyte development and physiological function – of mice and men. Genes Dev. 2009 apr 1;

23(7):788-97.

14. Wu J, Boström P, Sparks ML, Ye L, Choi JH, Giang AH et al. Beige adipocytes are a distinct type of thermogenic fat cell in mouse and human. Cell. 2012 jul 20;150(2):366-76.

15. Hu HH, Kan HE. Quantitative proton magnetic resonance techniques for measuring fat. NMR Biomed. 2013 dec; 26(12):1609-29.

16. Irving BA, Still CD, Argyropoulos G. Does IRISIN have a BRITE future as a therapeutic agent in humans? Curr Obes Rep. 2014 feb 2;3:235–241.

17. Wang C, Xia T, Du Y, Meng Q, Li H, Liu B et al. Effects of ATF4 on PGC1α expression in brown adipose tissue and metabolic responses to cold stress.

Metabolism. 2013 feb; 62(2):282-9.

18. Madsen L, Pedersen LM, Lillefosse HH, Fjaere E, Bronstad I, Hao Q et al. UCP1 induction during recruitment of brown adipocytes in white adipose tissue is dependent on cyclooxygenase activity. PLoS One. 2010 jun 30; 5(6):e11391.

19. Cannon B, Nedergaard J. Brown adipose tissue: function and physiological significance. Physiol Rev. 2004 jan; 84(1):277-359.

20. Hilton C, Karpe F, Pinnick EK. Role of developmental transcription factors in white, brown and beige adipose tissues. Biochim Biophys Acta. 2015 maj; 1851(5):686-96  

21. Raschke S, Elsen M, Gassenhuber H, Sommerfeld M, Schwahn U, Brockmann B et al.

Evidence against a beneficial effect of irisin in humans. PLoS One. 2013 sep 11;

8(9):e73680.

22. Johnson RW, White JD, Walker EC, Martin TJ, Sims NA. Myokines (muscle-derived cytokines and chemokines) including ciliary neurotrophic factor (CNTF) inhibit osteoblast differentiation. Bone. 2014 jul; 64:47-56.

23. Villarroya F. Irisin, turning up the heat. Cell Metab. 2012 mar 7; 15(3):277-8.  

24. Hew-Butler T, Landis-Piwowar K, Byrd G, Seimer M, Seigneurie N, Byrd B et al.

Plasma irisin in runners and non-runners: no favorable metabolic association in humans. Physiol Rep. 2015 jan 19; 3(1):e12262.

25. De Matteis R, Lucertini F, Guescini M, Polidori E, Zeppa S, Stocchi V et al. Exercise as a new physiological stimulus for brown adipose tissue activity. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2013 jun; 23(6):582-90.

26. Dinas PC, Nikaki A, Jamurats AZ, Prassopoulos V, Efthymiadou R, Koutedakis Y et al. Association between habitual physical activity and brown adipose tissue in individuals undergoing PET-CT scan. Clin Endocrinol (Oxf). 2015 jan; 82(1):147-54.

27. Mattson MP. Perspective: does brown fat protect against diseases of aging? Ageing Res Rev. 2010 jan; 9(1):69-76.