7 Diskussion
7.4 Fyndens betydelse
Hur kan studiens slutsatser ses i ett bredare perspektiv? Först till hand är att se dem i relation till den omställning till ekologiskt jordbruk som den svenska regeringen främjar. Här kan de upplevda kunskapsbristerna och attityderna till ekologiskt jordbruk inom jordbruksutbildningar ses som två av många faktorer som kan ha en negativ påverkan på omställningen till ekologiskt jordbruk och Sveriges miljömål. Att omställningen inte görs i den omfattning som regeringen hoppas på skulle alltså delvis kunna förklaras med existensen av dessa hämmande faktorer. En större medvetenhet kring dessa potentiella brister från politiskt håll skulle kunna leda till en utbildningspolitik som integrerar ekologiskt jordbruk på ett bättre sätt i jordbruksutbildningar. Genom att erbjuda undervisning i ekologiskt jordbruk i tillräcklig omfattning och av god kvalitet kan bättre förutsättningar till en balanserad debatt skapas och därmed potentiellt snabba på omställningen till ekologiskt jordbruk. Även om omställningen går för långsamt enligt regeringen så visar dock utvecklingen i stort att ekologiskt jordbruk haft en snabb spridning och blir allt mer accepterat. Ur regeringens synvinkel borde utvecklingen därmed gå i rätt riktning, även om den anses gå för långsamt. Detta gäller även för de upplevda kunskapsbristerna och negativa attityderna som identifierats i studiens resultat. Enligt analysen har dessa avhållande aspekter minskat i omfattning med åren vilket pekar mot att utvecklingen ändå går i önskad riktning. Ur ett samhällsperspektiv är det olyckligt att samtalet kring det hållbara jordbruket verkar influeras av fördomar och egenintressen i ett läge då en snabb omställning till hållbara jordbrukmetoder är eftersträvansvärt för att undvika fortsatt degradering av människans livsuppehållande system. Sett ur ett brett perspektiv kan det upplevda motståndet mot ekologiskt jordbruk ses som en naturlig reaktion på dess framfart. Detta eftersom det ekologiska jordbruket vuxit fram ur en kritik mot det gamla systemet vars värderingar och ekonomiska intressen riskerar att omkullkastas om jordbruksmetoden ökar i omfattning. Osakliga argument sprungna ur ett försök att försvara dessa egenintressen bör därför vara att vänta från de aktörer som känner sig hotade av det nya systemet. Det väsentliga i situationen är kanske hur dessa egenintressen hanteras i samhällsdebatten kring svenskt jordbruk och huruvida de objektiva argumenten emot ekologiskt jordbruk tas på allvar för att förbättra jordbruksmetoden. Det kan ha stor betydelse för utvecklingen och spridningen av det ekologiska jordbruket i framtiden och huruvida ett hållbart jordbruk i Sverige kan uppnås.
7.5 Framtida forskning
Generellt behövs det fler svenska studier som undersöker betydelsen av utbildning i valet av ekologisk eller konventionell produktion. Denna studie kan ensam inte uttala sig med säkerhet kring om det i Sverige finns skillnader eller ej mellan konventionella och ekologiska
jordbrukares utbildningsbakgrunder. Framtida studier på detta kan rekommenderas att vara mer detaljerade i registreringen av olika utbildningsslag och inriktningar än vad denna studie har varit. Även vidare forskning behövs för att undersöka denna studiens vaga resultat kring omfattningen av de avhållande och bejakande faktorerna till ekologiskt jordbruk inom jordbruksutbildningar. Något som framtida studier skulle kunna bygga vidare på är studiens slutsats att det inom jordbruksutbildningar upplevs finnas ett motstånd mot ekologiskt jordbruk. Hur verkligt är detta motstånd? Vad består det av? Vilka faktorer ligger bakom? En god förståelse av ett eventuellt motstånd är av stor vikt för att beslutsfattare ska kunna främja ett hållbart jordbruk. Inte bara för att kunna undanröja osakliga hinder för utvecklingen av ekologiskt jordbruk utan också för att bättre förstå och lära av de nackdelar som jordbruksmetoden har. För något som jordbrukarna i denna studie gett uttryck för är behovet av en objektiv debatt förankrad i verkligheten, där erfarenheter av både konventionell och ekologisk produktion tas tillvara för att främja ett hållbart svenskt jordbruk.
Ahlman, T., Ljung, M., Rydhmer, L., Röcklinsberg, H., Strandberg, E. & Wallenbeck, A. (2014). Differences in preferences for breeding traits between organic and conventional dairy producers in Sweden. Livestock Science, 162, 5–14.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.livsci.2013.12.014
Ahmed, N., Englund, J-E., Åhman, I., Lieberg, M. & Johansson, E. (2011). Perception of pesticide use by farmers and neighbors in two periurban areas. Science of the Total
Environment, 412-413, 77–86. doi:10.1016/j.scitotenv.2011.10.022
Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 50(2), 179-211. doi:10.1016/0749-5978(91)90020-T
Asadollahpour, A., Najafabadi, M. O. & Hosseini, S. J. (2016). Modeling behavior pattern of Iranian organic paddy farmers. Paddy Water Environ, 14(1), 221–229. doi:10.1007/s10333-
015-0492-0
Burton, M., Rigby, D. & Young, T. (1999). Analysis of the Determinants of Adoption of Organic Horticultural Techniques in the UK. Journal of Agricultural Economics, 50(1), 47–63.
doi: 10.1111/j.1477-9552.1999.tb00794.x
Burton, M., Rigby, D. and Young, T. (2003). Modelling the adoption of organic horticultural technology in the UK using Duration Analysis. Australian Journal of Agricultural and Resource Economics, 47(1), 29–54. doi:10.1111/1467-8489.00202
Chouichom, S. & Yamao, M. (2010). Comparing opinions and attitudes of organic and non- organic farmers towards organic rice farming system in north-eastern Thailand. Journal of Organic Systems, 5(1), 25-35. Hämtad från http://www.organic-
systems.org/journal/Vol_5(1)/pdf/Chouichom_JOS_Volume-5_Number-1-4.pdf Cranfield, J. Henson, S. & Holliday, J. (2010). The motives, benefits, and problems of
conversion to organic production. Agriculture and Human Values, 27(3), 291-306.
doi:10.1007/s10460-009-9222-9
Denscombe, M. (2013). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (2. uppl.). Kina: Studentlitteratur.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda: Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder (2. uppl.). Kina: Studentlitteratur.
Duram, L. A. (2000). Agents' perceptions of structure: How Illinois organic farmers view political, economic, social, and ecological factors. Agriculture and Human Values, 17(1), 35–
48. doi:10.1023/A:1007632810301
Referenser
Egri, C. P. (1999). Attitudes, Backgrounds and Information Preferences of Canadian Organic and Conventional Farmers: Implications for Organic Farming Advocacy and Extension. Journal of Sustainable Agriculture, 13(3), 45-72. doi:10.1300/J064v13n03_05
Ejlertsson, Göran. (2014). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik (3. uppl.). Danmark:
Studentlitteratur.
Fairweather, J. R. (1999). Understanding how farmers choose between organic and conventional production: Results from New Zealand and policy implications. Agriculture and Human Values, 16(1), 51-63. doi:10.1023/A:1007522819471
Farmer, J. R., Epstein, G., Watkins, S. L., & Mincey, S. K. (2014). Organic farming in West Virginia: A behavioral approach. Journal of Agriculture, Food Systems, and Community
Development, 4(4), 155–171. doi:10.5304/jafscd.2014.044.007
Food and Agriculture Organization of the United Nations. (2016). What is organic agriculture?
Hämtad 15 mars, 2016, från: http://www.fao.org/organicag/oa-faq/oa-faq1/en/ Hansson, H. & Ferguson, R. (2011). Factors influencing the strategic decision to further
develop dairy production — A study of farmers in central Sweden. Livestock Science 135(2-
3), 110–123. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.livsci.2010.06.157
Hansson, H., Ferguson, R. & Olofsson, C. (2012). Psychological constructs underlying farmers’ decisions to diversify or specialise their businesses – An application of theory of planned behavior. Journal of Agricultural Economics, 63(2), 465–482. doi: 10.1111/j.1477-
9552.2012.00344.x
Hansson, H. & Lagerkvist, C. J. (2012). Measuring farmers’ preferences for risk: a domain- specific risk preference scale. Journal of Risk Research, 15(7), 737-753.
doi:10.1080/13669877.2012.657217
Isin, F., Cukur , T. & Armagan, G. (2007). Factors Affecting the Adoption of the Organic Dried Fig Agriculture System in Turkey. Journal of Applied Sciences, 7(5), 748-754.
doi:10.3923/jas.2007.748.754
Johansson Lindfors, M-B. (1993). Att utveckla kunskap: Om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur
Jordbruksverket. (2008). Prisutveckling och lönsamhet inom ekologisk produktion (Rapport). Hämtad
från
http://www.jordbruksverket.se/download/18.677019f111ab5ecc5be80001900/Rapport Jordbruksverket. (2013a). Jordbruksföretag och företagare 2013. Hämtad 13 maj, 2016, från
http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/F oretag%20och%20foretagare/JO34/JO34SM1401/JO34SM1401_kommentarer.htm
Jordbruksverket. (2013b). Jordbruksföretag och företagare 2013. Hämtad 13 maj, 2016, från
http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/F oretag%20och%20foretagare/JO34/JO34SM1401/JO34SM1401_ikortadrag.htm
Jordbruksverket. (2013c). Antal jordbruksföretag efter brukningsform, heltid/deltid och län. År 2003- 2013. Hämtad 13 maj, 2016, från
http://statistik.sjv.se/PXWeb/pxweb/sv/Jordbruksverkets%20statistikdatabas/Jordbruks verkets%20statistikdatabas__Jordbruksforetag__Heltidsjordbruket%20i%20Sverige/JO01 09D1.px/table/tableViewLayout1/?rxid=aa88107b-de5c-4331-ae19-f772bf5651ff
Jordbruksverket. (2015). Ekonomi och lönsamhet i ekologisk odling. Hämtad 25 mars, 2016, från
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ekologiskproduktion/ekono mi.4.389b567011d9aa1eeab8000801.html
Jordbruksverket. (2016a). Vad är ekologisk produktion? Hämtad 9 juni, 2016, från
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ekologiskproduktion/vadare kologiskproduktion.4.7850716f11cd786b52d80001021.html
Jordbruksverket. (2016b). Certifierad ekologisk produktion. Hämtad 9 juni, 2016, från
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ekologiskproduktion/reglero chcertifiering/certifieradekologiskproduktion.4.7850716f11cd786b52d80001399.html Karki, L., Schleenbecker, R. & Hamm, U. (2011). Factors influencing a conversion to
organic farming in Nepalese tea farms. Journal of Agriculture and Rural Development in the Tropics and Subtropics, 112(2), 113–123. Hämtad från
http://www.jarts.info/index.php/jarts/article/view/2012011740355/156
Kollmuss, A. & Agyeman, J. (2002) Mind the Gap: Why do people act environmentally and what are the barriers to pro-environmental behavior? Environmental Education Research, 8(3),
239-260. doi:10.1080/13504620220145401
Lund, V., Hemlin, S. & Lockeretz, W. (2002). Organic livestock production as viewed by Swedish farmers and organic initiators. Agriculture and Human Values, 19(3), 255-268.
doi:10.1023/A:1019965907779
Lund, V., Hemlin, S. & White, J. (2004). Natural behavior, animal rights, or making money – A study of Swedish organic farmers' view of animal issues. Journal of Agricultural and
Environmental Ethics, 17(2), 157-179. doi:10.1023/B:JAGE.0000017393.31486.c2
Lunner Kolstrup, C. & Jakob, M. (2016). Epidemiology of musculoskeletal symptoms among milkers and dairy farm characteristics in Sweden and Germany. Journal of Agromedicine, 21(1), 43-55. doi:10.1080/1059924X.2015.1106373
Läpple, D. & Rensburg, T. V. (2011). Adoption of organic farming: Are there differences between early and late adoption? Ecological Economics, 70(7), 1406-1414.
Läpple, D. & Kelley, H. (2013). Understanding the uptake of organic farming: Accounting for heterogeneities among Irish farmers. Ecological Economics, 88, 11-19.
doi:10.1016/j.ecolecon.2012.12.025
Mccann, E., Sullivan, S., Erickson, D. & De Young, R. (1997). Environmental Awareness, Economic Orientation, and Farming Practices: A Comparison of Organic and
Conventional Farmers. Environmental Management, 21(5), 747-758.
doi:10.1007/s002679900064
Measurement Instrument Database for the Social Sciences. (u.å.). Theory of planned behaviour questionnaire. Hämtad 11 april, 2016, från http://www.midss.ie/content/theory-planned-
behaviour-questionnaire
Mzoughi, N. (2011). Farmers adoption of integrated crop protection and organic farming: Do moral and social concerns matter? Ecological Economics, 70(8), 1536–1545.
doi:10.1016/j.ecolecon.2011.03.016
Naturvårdsverket. (2015). Ekologiskt odlad mark. Hämtad 25 mars, 2016, från
http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=43&pl=1 Nazarko, O. M., Van Acker, R. C., Entz, M. H., Schoofs, A. & Martens, G. (2004). Pesticide
Free Production: Characteristics of farms and farmers participating in a pesticide use reduction pilot project in Manitoba, Canada. Renewable Agriculture and Food Systems, 19(1), 4-
14. doi:10.1079/RAFS200354.
Padel, S. (2001). Conversion to organic farming: A typical example of the diffusion of an innovation? Sociologia Ruralis, 41(1), 40–61. doi: 10.1111/1467-9523.00169
Park, C & Allaby, M. (2013). A dictionary of environment and conservation (2. uppl.). Online:
Oxford University Press. Hämtad från Oxford Reference:
http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780199641666.001.0001/acref- 9780199641666
Parra-Lopez, C., De-Haro-Giménez, T. & Calatrava-Requena, J. (2007). Diffusion and Adoption of Organic Farming in the Southern Spanish Olive Groves. Journal of Sustainable Agriculture, 30(1), 105-151. doi:10.1300/J064v30n01_09
Pooley, J. A. & O’Connor, M. (2000). Environmental education and attitudes: Emotions and beliefs are what is needed. Environment and Behavior, 32(5), 711-723.
doi:10.1177/0013916500325007
Power, E. F., Kelly, D. L. & Stout, J. C. (2013). Impacts of organic and conventional dairy farmer attitude, behaviour and knowledge on farm biodiversity in Ireland. Journal for Nature Conservation, 21(5), 272–278. doi:10.1016/j.jnc.2013.02.002
Rigby, D. Young, T. & Burton, M. (2001). The development of and prospects for organic farming in the UK. Food Policy, 26(6), 599-613. doi:10.1016/S0306-9192(01)00023-9
Rogers, E. M. (2003). Diffusion of innovations (5. uppl.). New York: Free Press.
Statistiska centralbyrån. (2004). Frågebank över bakgrundsfrågor i postenkätundersökningar.
(Bakgrundsfakta till befolknings- och välfärdsstatistik 2004:2) Örebro: SCB-Tryck Stofferahn, C. W. (2009). Personal, farm and value orientations in conversion to organic
farming. Journal of Sustainable Agriculture, 33(8), 862-884. doi:10.1080/10440040903303595
Storstad, O. & Bjørkhaug, H. (2003). Foundations of production and consumption of organic food in Norway: Common attitudes among farmers and consumers? Agriculture and Human Values, 20(2), 151–163. doi:10.1023/A:1024069627349
Sullivan, S. Mccann, E. De Young, R & Erickson, D. (1996). Farmers’ attitudes about farming and the environment: A survey of conventional and organic farmers. Journal of Agriculture and Environmental Ethics, 9(2), 123–143). doi:10.1007/BF03055298
Sveriges lantbruksuniversitet. (2016). Välkommen till SLU EkoForsk. Hämtad 25 mars, 2016,
från http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/ekoforsk/
Tress, B. (2001). Converting to organic agriculture: Danish farmers’ views and motivations.
Geografisk Tidsskrift-Danish Journal of Geography, 101(1), 131–143.
doi:10.1080/00167223.2001.10649456
Wheeler, S. A. (2008). What influences agricultural professionals' views towards organic agriculture? Ecological Economics 65(1), 145–154. doi:10.1016/j.ecolecon.2007.05.014
Wilson, G. A. (1996). Farmer environmental attitudes and ESA participation. Geoforum,
Presentation
Kära jordbrukare!Det råder en osäkerhet kring svenskt jordbruk. Regeringen vill öka andelen ekologiskt jordbruk samtidigt som många jordbrukare är tveksamma till att lägga om. Syftet med denna enkätundersökning är att förstå bättre varför vissa väljer konventionellt jordbruk medan andra väljer ekologiskt. Studien kommer framförallt titta på orsaker kopplade till utbildningsbakgrund.
Resultatet av undersökningen kommer presenteras i min C-uppsats och finnas tillgängligt på webben. Genom att delta bidrar du med viktig kunskap, inte bara för uppsatsen, utan förhoppningsvis också för svenskt jordbruk och dess framtid. Men ditt deltagande är förstås helt frivilligt!
Dina svar kommer endast vara tillgängliga för mig och uteslutande användas till undersökningssyftet. I uppsatsen är din anonymitet garanterad.
Stort tack på förhand! Kristian Hägglund Högskolan i Jönköping
Instruktioner
Enkäten består av max 32 frågor där vissa handlar om dig och ditt jordbruk och andra om din inställning till ekologiskt jordbruk.
Bland frågorna om ekologiskt jordbruk så finns inga rätta eller fel svar, jag är endast intresserad av din personliga åsikt och erfarenhet. Din uppgift är helt enkelt att välja det svarsalternativ som stämmer in bäst på dig för varje fråga.
Försök svara på alla frågor. Om du inte vet svaret på någon fråga eller om frågan är omöjlig att tillämpa på din situation så välj svarsalternativet Vet ej/Ej tillämplig. Om du t.ex. får frågan ”Hur var dina lärares syn på ekologiskt jordbruk under din utbildning?” så kan svarsalternativet Vet ej/Ej tillämplig väljas om du inte minns eller om termen ekologiskt jordbruk aldrig nämndes under din utbildning.
I slutet av enkäten så finns det utrymme för eventuella kommentarer. Lycka till!
Enkätfrågor
Här presenteras enkätfrågorna i så stor snarlikhet som möjligt med det webbaserade originalet. Skillnader i design förekommer samt frånvaron av effekter i form av dropdown- menyer och villkorsbaserade frågor som visas eller ej beroende på vilka svar som angetts på tidigare frågor. Dessa effekter är i detta dokument noterade inom parantes vid aktuella frågor. Vidare så har vissa frågor anpassats beroende på om respondenten var konventionell eller ekologisk jordbrukare. Det handlar om ordval där konventionella jordbrukare fick frågor med ordet ”börja” eller ”vore” medan ekologiska jordbrukare fick samma frågor med dessa ord utbytta mot ”fortsätta” respektive ”är”. Eftersom anpassningarna är få har de två versionerna i detta dokument slagits samman där aktuella ord visas tillsammans skiljda av ett snedstreck (/).
1. Hur gammal är du?
19 eller yngre 20-29 30-39 40-49 50-59 60 eller äldre
2. Är du man eller kvinna?
Man Kvinna
3. Vilket län bor du i? (Dropdown-meny)
Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna
Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten
4. Hur många år har du jobbat som jordbrukare?
År
5. Vilken är din huvudsakliga produktionstyp?
Djurproduktion (Kött, mjölk, ägg) Växtproduktion
6. Hur många hektar bedriver du jordbruk på?
Avrunda till närmaste heltal
Hektar
7. Är ditt jordbruk en huvudsyssla, delsyssla eller bisyssla?
Huvudsyssla (All inkomst från jordbruket)
Delsyssla (Runt hälften eller större delen av inkomsten från jordbruket) Bisyssla (Mindre delen av inkomsten från jordbruket)
8. Är ditt jordbruk i huvudsak klassat som konventionellt eller ekologiskt?
Konventionellt Ekologiskt certifierat
9. Är ditt konventionella jordbruk under omställning till ekologiskt? (Visas om alt
1 angetts på fråga 8) ja
nej
10. Har du ställt om ditt ekologiska jordbruk från konventionellt? (Visas om alt. 2
angetts på fråga 8) ja
11. Hur många år har jordbruket varit ekologiskt? (Visas om alt. 1 angetts på
fråga 10) år
12. Vad har betytt mest för dig när det gäller ditt val att producera konventionellt eller ekologiskt? Ange max 3 faktorer.
Min utbildning
Konsumenternas hälsa Min kunskap
Ekonomiska skäl Djurens välfärd
Ideologiska eller filosofiska skäl Miljöskäl
Religiösa skäl Praktiska skäl Min hälsa Personliga skäl
13. Hur troligt är det att du kommer börja/fortsätta med ekologiskt jordbruk de närmsta fem åren?
Mycket
otroligt Otroligt Osäkert Troligt Mycket troligt Vet ej
14. Hur gärna skulle du vilja börja/fortsätta med ekologiskt jordbruk de närmsta fem åren?
Väldigt
ogärna Ogärna Kanske Gärna Väldigt gärna Vet ej
Här följer fyra påståenden. Ange hur väl du instämmer med vart och ett av påståendena.
15. Att bedriva ekologiskt jordbruk på min gård vore/är bättre för miljön jämfört med konventionellt Instämmer inte alls Instämmer inte Är osäker Instämmer delvis Instämmer helt Vet ej
16. Att bedriva ekologiskt jordbruk på min gård vore/är minst lika bra ekonomiskt jämfört med konventionellt Instämmer inte alls Instämmer inte Är osäker Instämmer delvis Instämmer helt Vet ej
17. Att börja/fortsätta med ekologiskt jordbruk på min gård vore bakåtsträvande Instämmer helt Instämmer delvis Är osäker Instämmer inte Instämmer
inte alls Vet ej
18. Att börja/fortsätta med ekologiskt jordbruk på min gård är regelmässigt för komplicerat
Instämmer
helt Instämmer delvis Är osäker Instämmer inte Instämmer inte alls Vet ej
19. På vilken nivå har du genomfört din högsta jordbruksutbildning?
Gäller både helt utbildningsprogram och enskild kurs
Saknar jordbruksutbildning
Gymnasienivå eller motsvarande (Inkl. lantbruksskola) Eftergymnasial nivå 3 år eller kortare
Eftergymnasial nivå 4 år eller längre Forskarnivå
20. Under vilket årtionde slutförde du din högsta jordbruksutbildning?
(Dropdown-meny) (Visas inte om alt. 1 angetts på fråga 19)
Om du har flera utbildningar på samma nivå, välj den längsta.
Om nivå och längd är samma, välj den som betytt mest för ditt jordbruksutövande.
2010-talet 2000-talet 90-talet 80-talet 70-talet
60-talet eller tidigare
21. Genomförde du jordbruksutbildningen på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU?
(Visas inte om alt. 1 eller 2 angetts på fråga 19) ja
22. Gav jordbruksutbildningen dig tillräcklig kunskap för att kunna arbeta som ekologisk jordbrukare? (Visas inte om alt. 1 angetts på fråga 19)
Obefintlig tillräcklig Inte tillräcklig Knappt tillräcklig Delvis tillräcklig Fullt Vet ej
23. Hur upplevde du bilden av ekologiskt jordbruk som jordbruksutbildningen presenterade? (Visas inte om alt. 1 angetts på fråga 19)
Negativ
-2 -1 0 +1
Positiv
+2 Vet ej/Ej tillämplig
24. På vilken nivå har du genomfört din högsta utbildning i annat än jordbruk?
Gäller både helt utbildningsprogram och enskild kurs
Saknar utbildning
Grundskolenivå eller motsvarande Gymnasienivå eller motsvarande Eftergymnasial nivå 3 år eller kortare Eftergymnasial nivå 4 år eller längre Forskarnivå
25. Under vilket årtionde slutförde du din högsta utbildning i annat än jordbruk?
(Dropdown-meny) (Visas inte om alt. 1 angetts på fråga 24)
Om du har flera utbildningar på samma nivå, välj den längsta.
Om nivå och längd är samma, välj den som betytt mest för ditt jordbruksutövande.
2010-talet 2000-talet 90-talet 80-talet 70-talet
60-talet eller tidigare
26. Vilket utbildningsområde var den utbildningen inom? (Visas inte om alt. 1 eller
alt. 2 angetts på fråga 24)
Pedagogik eller lärarutbildning Humaniora eller konst
Samhällsvetenskap, juridik, handel eller administration Naturvetenskap, matematik eller data
Teknik eller tillverkning Skogsbruk eller djursjukvård
Hälso- och sjukvård eller social omsorg Tjänster
Annat:
Under din högsta genomförda utbildning, jordbruksutbildning eller ej...
27. …hur var dina lärares och klasskompisars syn på ekologiskt jordbruk generellt?
(Visas inte om alt. 1 angetts på fråga 19 och alt. 1 eller alt. 2 angetts på fråga 24) Negativ
-2 -1 0 +1
Positiv
+2 Vet ej/Ej tillämplig
28. …hur många av dina lärare och klasskompisar upplevde du som negativa till ekologiskt jordbruk? (Visas inte om alt. 1 angetts på fråga 19 och alt. 1 eller alt. 2 angetts
på fråga 24)
Nästan alla De flesta Hälften Ett fåtal Nästa ingen Vet ej/Ej tillämplig
29. …hur stor betydelse hade dina lärares och klasskompisars åsikter generellt för hur du såg på ekologiskt jordbruk? (Visas inte om alt. 1 angetts på fråga 19 och alt. 1 eller
alt. 2 angetts på fråga 24) Ingen betydelse Liten betydelse En del betydelse Stor betydelse Jättestor betydelse Vet ej/Ej tillämplig
30. Hur har utbildningen påverkat din inställning till att bli ekologisk jordbrukare?
(Visas inte om alt. 1 angetts på fråga 19 och alt. 1 eller alt. 2 angetts på fråga 24) Negativt
-2 -1 0 +1
Positivt
+2 Vet ej/Ej tillämplig
31. Har du någon kommentar till på vilket sätt utbildningen påverkat din inställning till att bli ekologisk jordbrukare? (Visas inte om alt. 1 angetts på fråga 19 och alt. 1 eller
32. Något övrigt att tillägga?
En sista fråga:
33. Kan du tänka dig att ställa upp på en kortare uppföljningsintervju om det blir aktuellt?
ja nej