Fysiskt skydd

Det fysiska skyddet syftar till att förhindra obehörig påverkan på anläggningen, såsom sabotage eller terroristangrepp, som kan äventyra reaktorsäkerheten. Vidare ska det säkerställa att kärnämne skyddas mot stöld. Skyddet utgörs i huvudsak av tillträdeskontroll, perimeter (den inhägnad som omger anläggningen)- och skalskydd samt systemtekniska åtgärder. Som framförts i ASAR-rapporten är det fysiska skyddet i princip en företagsövergripande verksamhet. Detta kommer bl.a. till uttryck i tillkomsten av den centrala bevakningscentralen för hela Simpevarpshalvön samt gemensamma passagekontroll- och låssystem. Dock finns möjlighet för varje enskilt block att vid behov upprätthålla sin egen bevakning.

Den beskrivning av det fysiska skyddet som ges i ASAR-rapporten överensstämmer med den bild SKI har genom inlämnade redovisningar och inspektioner på anläggningen. Vidare noterar SKI att OKG i den senaste upphandlingen av bevakningsentreprenör ställt skärpta krav med avseende på arbetsledning och personalens kompetens och fysiska förmåga. Enligt SKI:s uppfattning har detta bidragit till att stärka det fysiska skyddet vad avser bevakningsfunktionen.

SKI delar OKG:s uppfattning att någon drastisk förändring av den långsiktiga hotbilden mot anläggningen/arna inte kan förutses. Av detta följer att nivån på det fysiska skyddet förblir relativt statisk. Bland de områden som långsiktigt bör ägnas uppmärksamhet vill SKI särskilt framhålla arbetet med att skapa förståelse och acceptans för det fysiska skyddet (bland nytillträdd personal -både entreprenörer och egna anställda) samt att genom information och utbildning även underhålla denna förståelse och acceptans. I samband med översyn och uppgradering av larmutrustning bör möjligheten att minska frekvensen av oönskade larm uppmärksammas.

7.8 Beredskap

I rapporten beskriver OKG sin beredskapsorganisation och dess utveckling. Stora förändringar har skett under granskningsperioden. Fram till 1991 ingick ca 60 personer i beredskapsorganisationen men nu ingår endast ca 23 personer. Orsaken till förändringen var enligt OKG att det var svårt att hålla kompetensen på en tillräckligt hög nivå med den stora

som tidigare inte var ändamålsenliga för verksamheten byggts om och en ny lokal har inrättats.

Verksamhetens inriktning har ändrats från att enbart ha omfattat haveriberedskap till att hantera alla situationer då fara för allvarliga skador på människor eller miljö föreligger. SKI anser att detta är en bra strategi. OKG anser att verksamheten har hög prioritet och erforderliga resurser. Eftersom inga allvarliga incidenter har inträffat kommer all erfarenhet från övningsverksamhet. Personal från beredskapsorganisationen deltar vid framtagande av övningar, vilket anses vara kompetenshöjande. OKG menar att övningarna upplevs som realistiska, men att det är svårt att förnya övningsmetodiken så att intresse och engagemang hålls levande. OKG anser att den fasta beredskapsorganisationen med en mindre inre kärna ger bred belysning av aktuella frågeställningar och samtidigt förankring i organisationen samt goda kontaktmöjligheter då alla ledande befattningshavare har personsökare och mobiltelefon. OKG anser att beredskapsböckerna idag har en acceptabel nivå. Dock får inte ständig uppdatering och förbättring försummas.

På kort sikt ser OKG att kompetensen är god men att ytterligare nyckelpersoner behöver utbildas, övningsmetodik behöver utvärderas och man måste snabbt kunna fastställa antal skadade och försvunna t.ex. genom utbyggnad och uppgradering av inpasseringssystem. Vidare anser OKG att beredskapshandläggartjänsten bör vara en heltidsstjänst, att ett datoriserat mätsystem för dosrat i omgivningen bör införskaffas samt att en översyn av samlingsplatser bör genomföras.

På längre sikt avser OKG att inrikta sig mot att respektive chef mer aktivt ansvarar för utbildning och övning av egen personal, att samtlig OKG-personal och entreprenörer minst en gång per år deltar aktivt i större övning, att utrustningen i kommandocentral ses över samt att ny gemensam kommandocentral med moderna kommunikationer och radiologisk skydd bör projekteras.

SKI genomförde, i samverkan med SSI en temainspektion av beredskapsverksamheten 1993 (47) och 1996 (48).Vid inspektionen 1993 konstaterade SKI att beredskapsorganisationen var väl dokumenterad och att utbildings- och övningsverksamheten för de då 21 befattningshavarna var väl uppstyrd. Dock framgick att den organisation som kallas in till ett drabbat block vid en haverisituation inte omfattades av beredskapsplaneringen, t.ex. driftstab, tekniskt stöd, strålskydd och insatspersonal. Därmed erhöll dessa funktioner inte den speciella utbildning och verksinterna funktionsövningar som förbereder för beredskapsuppgifterna. Dessa delar av organisationen ansågs av OKG inte behöva särskild förberedelse, en uppfattning som SKI inte delade. SKI rekommenderade också ett förtydligande av när larmkriterier ska tillämpas i de övergripande störningsinstruktionerna (ÖSI). OKG uppmanades också att tydliggöra i skiftingenjörens instruktioner för när vakthavande ingenjör (VHI) ska kallas till kontrollrummet samt att dokumentera skiftingenjörens ansvar att beordra larm om kontakt inte erhålles med VHI. I övrigt uppfyller OKG de kriterier som SKI uppställt för inspektionen. SKI:s inspektion i september 1996 (48) visade att instruktionen för beredskapsorganisationen har förtydligast så att all OKG-personal nu ingår. Med avseende på larmkriterier har dessa förtydligats i ÖSI. Vid den aktuella inspektionen konstaterades sammanfattningsvis att beredskapsfunktionen vid OKG var god och inga direkta rekommendationer lämnades från SKI.

I maj 1996 genomförde SKI en inspektion av OKG´s förmåga att lösa sin beredskapsuppgifter under övning SIMPAN (49). Vid en övning observerade SKI att funktionen VHI, tekniskt stöd till kontrollrummet och till kommandocentral, samt verksamhet vid samlingsplats har visat god förmåga. För funktionen strålskydd och räddningstjänst fann SKI och SSI bl.a oklarhet i arbetsfördelning, direktiv, planerade åtgärder och samverkan. Vidare observerades några brister i kraftverkets ledningsfunktion bl.a avseende användande av checklistor, ostrukturerade stabsmöten och bristfälligt fungerande faxmaskiner. SKI anser att formerna för stabsarbetet, ändamålsenliga mallar och checklistor för situationen bör ses över. Vidare bör instruktionen för larmning ses över och tränas liksom kapaciteten för faxmaskiner.