I denna framhålls att ansökan tydligt bör specificera vad det sökta ekonomiska stödet har för reell påverkan på projektets planerade åtgärder, vilka inte skulle kunna genomföras utan det sökta stödet. Ansökningsblanketten har även en tonvikt på åtgärder som främjar extern samverkan, integration inom planeringen och kommunikation av resultat. (Delegationen för hållbara städer, 2010c). I 2010 års ansökningsprocess, som är relevant för samtliga av mina studerade projekt, inkom 33 ansökningar gällande investeringsprojekt. Av dessa valdes 8 ut för en fördjupad prövning. I Delegationens utvärdering av sitt arbete 2008-2010 så summerar man erfarenheterna från ansökningsproceduren och kommenterar bland annat följande:
”De investeringsprojekt som fått stöd uppfyller bäst syftet med förordningen, ger väsentliga klimateffekter, har ett helhetsperspektiv med alla tre hållbarhetsdimensionerna, miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet, och omfattar flera åtgärdsområden inom stadsdel, bostadsområde eller kvarter. (…) Valet att stödja olika typer av projekt innebär ökade möjligheter till uppmärksamhet och spridningseffekter.” (Delegationen för hållbara städer, 2010a, s. 54)
De ekonomiska medlen är begränsade till fyra år vilket innebär att de projekt som tilldelats stöd år 2010 har tills utgången av 2014 på sig att genomföra de sökta åtgärderna för att få stödet utbetalat. Denna tidsbegränsning är inte möjlig att ändra på, något som i fallet Kongahälla önskats men dock avslagits. Delegationen för hållbara städer avslutar sitt uppdrag i december 2012 och för 2012 kunde ekonomiskt stöd endast sökas för planeringsprojekt (Delegationen för hållbara städer, 2012). Den fortsatta uppföljningen efter Delegationens avslutande sköts av Boverket.
43
4.1 Mitt Gröna Kvarter - Örebrobostäder
För att nå ett hållbart fastighetsbestånd krävs enligt miljöminister Lena Ek en ”framsynt planering” (Ek, 2012). Eftersom de områden som byggs i dagsläget kommer att finnas kvar länge så räcker det inte med att nöja sig med medelmåttiga förbättringar i byggnadernas energiförbrukning och resursförbrukning. Att det stora flertalet av de hus vi bor i idag kommer att finnas kvar ett bra tag gör att även om nybyggda hus har goda miljöegenskaper så är dess effekter på det totala beståndet marginella (Svane, 2004). Denna insikt medför att ska de uppsatta utsläppsminskningarna uppnås så kräver det att stora insatser görs för att förbättra kvaliteten på redan existerande byggnader. Örebrobostäders projekt Mitt Gröna Kvarter i stadsdelen Vivalla i Örebro syftar till just detta, att förbättra kvaliteten på ett redan existerande fastighetsbestånd byggt inom ramarna för det så kallade miljonprogrammet. Ett stort fokus läggs också på att genomföra denna omvandlingsprocess i nära samarbete med de boende i området. Just potentialen i att kunna dra erfarenheter av ett projekt som delar problematik med så många områden nämns i motiveringen till beslutet om ekonomiskt stöd. Min främsta motivation till att närmare studera Mitt Gröna Projekt är ett intresse för renoveringsprojekt som involverar de boende och den process det medför.
4.1.1 Projektet i korthet
Projektet Mitt Gröna Kvarter är initierat av det kommunala Bostadsbolaget Örebrobostäder och innefattar omfattande ombyggnation av 123 lägenheter på Visgatan i bostadsområdet Vivalla i Örebro. Mitt Gröna Kvarter skall fungera som ett pilotprojekt för en potentiell renovering av hela området Vivalla innehållande totalt 2400 lägenheter. Projektet syftar till att energieffektivisera och strukturera om området samt att skapa en
förnyelse i dialog med de boende. Örebrobostäder är den huvudsakliga utföraren men man har även anlitat stiftelsen Cesam för att kvalitetssäkra arbetet med delaktighet hos hyresgästerna.
4.1.2 Ansökningshandlingar
I ansökan till Delegationen förtydligas innebörden av projektnamnet Mitt Gröna Kvarter. I ansökan framhålls att Mitt åsyftar att projektet skall skapa en stark samhörighets- och hemkänsla hos de boende.
”Genom pedagogiska metoder och visualisering uppnås en läroprocess där effekten blir att hyresgästerna får en större förståelse och kunskap om sin egen miljöpåverkan. Det leder i sin tur till en känsla av tillhörighet och ansvar.” (Delegationen för hållbara städer, 2010, s. 4)
I ansökan läggs ett tydligt fokus på de sociala aspekterna och kvalitativa värden av de föreslagna åtgärderna. Ordet Gröna syftar på fysiska kvalitetsförbättringar i grönområden och effektiviseringsåtgärder i drift och förvaltning men även på mer flyktiga resultat som att hyresgästerna skall uppleva att de genom sitt boende bidrar till hållbar utveckling. Kvarter innebär att identiteten av kvarteret skall tydliggöras och möjligheter till ökad sammanhållning främjas.
”Målet nås genom att skapa unika kännetecken för kvarteret, förtydliga skillnaderna mellan offentligt, halvoffentligt och privat samt genom ett delaktighetsarbete där hyresgästen ges goda möjligheter att fördjupa sina sociala kontakter med sina grannar.” (Delegationen för hållbara städer, 2010, s. 4)
Några exempel på åtgärder som syftar till uppfyllande av de olika hållbarhetsmålen är bland annat; innovativa lösningar för minskad energi- och vattenförbrukning, ett ökat klimat- och miljöengagemang bland boende, en minskad boendesegregation genom ökad attraktivitet samt lägre drift- och underhållskostnader för ökat kvarboende och rimliga hyror. (Örebrobostäder, 2010)
Inom stadsplaneringskriteriet så anges att projektet ligger i linje med Örebro stads mål att bli en stad fri från fossila bränslen till 2050. Därför ska området integreras med närliggande områden, både fysiskt och socialt, genom förändrad gatustruktur och sammanlänkande byggnation som uppmuntrar till transport till fots och med cykel. Här lyfts också fram att en detaljplan finns som öppnar för föreslagna åtgärder. Återkommande så anses en förbättring av områdets attraktivitet kunna skapa mer varierade sociala sammanhang men också öka känslan för området:
”Mitt Gröna Kvarter ska bli en plats med funktionella, attraktiva, trivsamma och tillgängliga miljöer. Det ska skapas en känsla för 'den egna gården’, för att öka trivsel, ansvarstagande och benägenheten att vårda och vistas i gröna rum.” (Örebrobostäder, 2010, s.3)
Gällande genomförandet så nämns att man planerar att vidareutveckla redan beprövade metoder inom dialog och att man strävar efter ett ökat inflytande. Örebrobostäder avser även att arbeta med "Boendebyggande" där man praktiskt kan vara med i ombyggnationen av sitt kvarter. Genom olika dialogformer önskar man att säkerställa barns deltagande samt även att minska språkbarriärer. Här nämns även Cesam som deltagande i olika delar i processen. Cesam ska bland annat “arbeta med utformning av metoder för kontinuerlig utvärdering av de berördas upplevelse av delaktighet och värdering av resultat.” (Örebrobostäder, 2010).
Den totala investeringskostnaden för projektet är beräknad till drygt 192 miljoner kronor och 2010 sökte man stöd för 9 255 000 kronor av Delegationen för genomförandet av 20 specificerade åtgärder. Örebrobostäder tilldelades hela det sökta beloppet.