LINA, ANSTäLLD pÅ MIXGÅRDEN
» «
12
Själen – att bidra till ungdomars jagutveckling
Vi redogjorde i kapitel 2 (se figur 3) för en översiktlig modell över kompo
nenter i ungdomars utveckling till vuxna med goda möjligheter att skapa sig själva meningsfulla och socialt välintegrerade livsvägar. Modellen pekar ut fyra områden för jagutveckling:
1. Kunskaper, som t.ex. kunskap om de normer och regler som gäller i olika delar av samhället; ett spektrum av förebilder för hur man kan tänka, hur man kan tolka situationer, hur man kan leva som vuxen; kunskap om negativa långsiktiga konsekvenser av drogmissbruk och kriminalitet;
samt egenupplevda erfarenheter av hur det är att vara i olika typer av situationer och göra olika saker.
2. Färdigheter, som t.ex. en nyanserad vokabulär för att varsebli och tala om egna inre och yttre upplevelser; förståelse av orsakssammanhang i det sociala samspelet; impulskontroll och uthållighet; förmåga till roll
inlevelse; färdigheter i problemlösning; förmåga att se sig själv realistiskt och nyanserat; samt förmåga och benägenhet att reflektera över livsfrågor och dilemman.
3. Självinsikt, som t.ex. medvetenhet om att egna tolkningar och värderingar är just tolkningar och inte nödvändigtvis absoluta sanningar; medvetenhet om att det man tycker om andra inte är detsamma som hur andra »är«;
samt förmåga att varsebli och ta ansvar för egna känslor.
4. Identifikationer, som t.ex. egna normer och värderingar; vilja att vara hänsyns
tagande; positiv självbild och tilltro till egen förmåga; känsla av tillhörig
het; personlig ideologi/livsfilosofi med värderingar och principer; samt en självbild som inte är statisk utan är öppen för möjligheten till föränd
ring och utveckling.
Vi menar att det arbetssätt Mixgården representerar har goda förutsätt
ningar att verksamt bidra till ungdomarnas jagutveckling i alla dessa dimensioner och att det finns en systematik i förhållningssätten som på många olika sätt tjänar detta syfte. Betoningen av att bygga personliga relationer, att bjuda in enskilda ungdomar och grupper till att reflektera mixgårdens arbetssätt
128
över händelser och dilemman, att väva in ungdomarna i en miljö och i aktiviteter som främjar en positiv individuell och kollektiv självbild, att förmedla kunskap och hjälpa ungdomarna att tolka det som händer, etc.
har sannolikt en stor betydelse för ungdomarnas utveckling av inre resurser.
Detta gäller givetvis i högsta grad just de ungdomar som har ogynnsamma förutsättningar i sin familj och som inte finner sig tillrätta i skolans former.
En fritidsgård når inte alla de ungdomar som har ogynnsamma förhållan
den, eftersom en del väljer att inte vistas på fritidsgården, men det finns många indikationer i vårt material på att Mixgården haft en mycket stor betydelse för många av de ungdomar som vistats där under kritiska år i sin utveckling.
Situationen – att påverka de yttre förutsättningar och konsekvenser ungdomen möter i sin vardag
Det finns en mängd olika förklaringar till brottslighet, inte minst bland allmänheten, som riktar uppmärksamheten på dels de möjligheter och villkor som individen möter i sin vardag, dels de positiva och negativa konsekvenser individen kan förvänta sig vid olika typer av beteende. Mix
gårdens arbetssätt innebär att man arbetar mycket aktivt med att skapa en miljö som starkt försvårar oönskade beteenden, som droghandel, handel med stulna föremål, spel om pengar, våld, nedsättande språk, etc. Den starka personliga kontakt som finns på Mixgården innebär en påtaglig, men inte negativt laddad, social kontroll. Detta sammantaget innebär att man starkt reducerar de frestelser och möjligheter till normbrytande bete
enden som kan etablera en kriminell karriär under den tid ungdomarna vistas på fritidsgården. Samtidigt erbjuder man en miljö som har låga trösklar till att göra stimulerande och utvecklande saker och belönar kon
struktiva beteenden. Man får uppskattning, status och bekräftelse för t.ex.
skapande aktiviteter och sociala kompetenser.
Dessa egenskaper i den miljö Mixgården utgör kan ha stor betydelse för att förebygga brottslighet även på lång sikt, eftersom de reducerar riskerna att »hamna i dåligt sällskap,« de ger erfarenheter av social kontroll och att negativt beteende får negativa konsekvenser och de innebär att konstruktiva beteenden förstärks.
12
Kulturen – att arbeta med kollektiva normer, attityder, identiteter och förhållningssätt
Ungdomar är synnerligen mottagliga för och påverkbara av de normer, värde
ringar, identiteter och beteendemönster som genomsyrar den sociala omgivning de befinner sig i. Det gäller särskilt den kultur som uppstår i den ungdomsgrupp de själva tillhör, men även de attityder, stämningar och föreställningar som är karakteristiska för det omgivande samhället, t.ex. stadsdelen de bor i. Ungdomar har sällan så starkt artikulerade indi
viduella värderingar och identiteter att de kritiskt kan ta ställning till de kollektiva mönstren. Detta innebär att det inte räcker att arbeta individuellt med ungdomar, utan att man om man vill få effekt också måste arbeta med gruppnormer i grupp. På Mixgården pågår en ständig bearbetning av de kollektiva normerna. Man etablerar och arbetar hårt för att upprätthålla beteendenormer inom fritidsgårdens väggar. Den direkta upplevelse ung
domarna får av att hela tiden möta de spelregler, normer och värderingar som utgör kulturen inom fritidsgården blir ett kraftfullt bidrag till att för
ankra ett gemensamt normsystem hos ungdomarna. Som regelbunden besökare på Mixgården får man en uthållig och upprepad direkt erfaren
het av det positiva i att ha tydliga ramar.
Kanske är en utbredd känsla av att på ett meningsfullt sätt vara en del av en social gemenskap den starkaste faktorn för att förebygga destruktivt beteende. Att uppleva att man har ömsesidigt respektfulla och uppskattande relationer till människor i olika funktioner i det samhälle man lever i inne
bär att man väljer en livsväg som inte skadar andra. Mixgårdens verksam
het går ut på att skapa och stärka relationer, inte bara mellan personal och enskilda besökare, utan mellan ungdomarna, mellan grupper (t.ex. kurder och somalier), mellan ungdomar och samhällsföreträdare som polis, fastig
hetsägare och politiker och på ett mer abstrakt plan mellan ungdomarna och det svenska samhället i stort. Mixgården verkar för att skapa en kultur av kontakt mellan människor, snarare än en kultur av alienation och polari
seringar. Man bör inte underskatta vilken betydelse en starkt förankrad upplevelse och förförståelse av hur mellanmänskliga relationer fungerar har för ungdomarnas sätt att förhålla sig när de lämnar familj och skola och ska skapa sig en egen livsväg. Den kultur av kontakt och relationsnätverk mixgårdens arbetssätt