Hjärtat som metafor.
3. Går det att se någon förändring av uttryck över tid?
Om man försöker se en förändring i hur symbolanvändningen förändrats fram till idag kan man i korthet sammanfatta det på följande sätt.
Det man med viss försiktighet kan säga, är att hjärtat alltsedan sumerisk tid fram till våra dagar har betraktas som ett organ för mänskliga affekter. Det har i tidig antik tid funnits föreställningar att olika demoner tagit sin tillflykt till hjärtat och orsakat sjukdomar. Hos grekerna förekom idéer om hjärtat som en plats för mod och kraft och om man så vill virtus. Under den romerska antiken behöll man till en del grekernas syn men började också tala om att positiva känslor som kärlek, lust och åtrå hade sin hemvist i hjärtat. Med kristendomens genombrott blev det också vanligt att tala om det heliga hjärtat och hur Guds ande kunde vara närvarande i hjärtat som ett uttryck för himmelsk kärlek. Föreställningarna om det heliga hjärtat lever kvar framför allt inom de katolska trosföreställningarna. På det mänskliga planet drev man under riddartiden idén om kärlek som att de älskande hade förenat sina hjärtan till en enhet (duo in corde uno). Det var riddaren eller mannen som på ett aktivt sätt skulle vinna jungfrun eller sin älskade. De idéerna lever ju kvar än i våra dagar där man ser det som att mannen är den som skall fria. Renässansens och barockens trosföreställningar medförde en förskjutning mot vikten av känna och bli delaktig av Guds närvaro genom rent fysisk påverkan på hjärtat. Teresa av Avila är ett typiskt exempel på detta. Under upplysningstiden sker ytterligare en förskjutning mot det heliga hjärtat. Det hade sin bakgrund i att det katolska helgonet Margareta Maria Alacoque (1673-1675) fick en uppenbarelse genom Gud att hon måste se till så att Guds heliga hjärta kunde spridas bland människorna. Alla dessa föreställningar blev så småningom en del av romantikens idévärld på 1800-talet. Thomas Mann låter i Bergtagen en man bära en röntgenbild av sin älskades lungor närmast sitt hjärta.
133
August Strindberg, ur Sömngångarnätter på vakna dagar, 1883. Nationalutgåvan nr 15, Stockholm 1995,
"Han var i alla fall mycket lycklig över detta första tilltag, ty trots den trofé, den makabra minnesgåva som han bar vid hjärtat, var han fäst vid herr Settembrini och lade stor vikt vid hans närvaro".134
I vår tid har hjärtat alltmer "sekulariserats". Metaforen beskrivs alltmer sällan som om att hjärtat hade en religiös eller andlig aspekt. Numera handlar det allt oftare om vanliga känslouttryck mellan människor. Ett av de tydligaste exemplen är ”Alla hjärtans dag”. Många människor bär också hjärtformade symboler med sin älskades namn på sig eller hänger små plasthjärtan med barnets namn på barnvagnarna. Ett exempel hur en metafor levt kvar sedan den grekiska antiken är bilden av det "modiga hjärtat". Ett tydligt uttryck för detta kan man se i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta. Skorpan lider av tuberkulos och skall snart dö. Han tröstas av sin bror Jonathan som ingjuter mod i honom genom att säga att de en gång kommer att mötas i det magiska landet Nangijala (figur 81).
Figur 81.
Slutord - Diskussion.
Man kan alltså konstatera att synen på hjärtat som en plats för ”kognitiva funktioner” i allt väsentligt inte förändrats. Under de antika tidsperioderna var detta en absolut sanning. När kunskaperna om hjärtats anatomi och fysiologi från 1600-talet och framåt visat att de kogni- tiva funktionerna inte "sitter i hjärtat" utan att de är en funktion av hjärnaktiviteter så har de gamla föreställningarna visat sig närmast odödliga. En förklaring till detta kan vara att kun- skaperna om hjärtat och nervsystemets funktion var så begränsad, att det var omöjligt för dem att förstå att det är en väsentlig skillnad på var känslomässiga uttryck bearbetas och hur de märks eller känns i kroppen. Den tolkning som föreslås i denna studie baseras på vad vi vet
idag om hjärtat och nervsystemets funktion. Den bygger på att bearbetningen av känsloim- pulser äger rum i hjärnan och uttrycket för dem sker som en ökad aktivitet i den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet i bland annat hjärtat och bröstregionen. Den positiva känslomässiga affekt i form av kärlek som beskrivs är alltså helt enkelt inget annat än ett sympatikuspåslag, som beror på att hjärnans centrala delar aktiveras och tolkas av vårt med- vetna som kärlek, positiv passion eller åtrå. Aktiveringen kan vara ett reaktivt svar på inlärda mönster/idéer om skönhet och sexuell attraktion men också styras av och kombineras hormo- nellt av dofter etc. Exakt hur den samordnade aktiveringen av kognitiva och fysiologiska sy- stem sker är i sina detaljer ännu till många delar oklart. En annan aspekt som kan förklara hjär-tats centrala funktion är dess fysiska lokalisation som ofta uppfattas som centralt i krop- pen och betraktas som "the vital center of beeing, seat of understanding, memory, and the passi-ons, a sort of microcosm of the self".135
Ett intressant sätt att ta sig förbi problematiken har presenterats av Nager.136 Han menar att man borde skilja den traditionella kardiologin, som arbetar med hjärtat som organ, från kor-
diologin som helt fokuseras på ”hjärtats symboliska språk”.
Ett svenskt exempel på detta är Erik Blomberg som, medveten om hjärtats fysiologi ändå låter symbolspråket få tolkningsföreträde.
Hjärta, du främmande fågel, du fängslade falk i mitt bröst du är en rebellisk fånge, - du lyder aldrig min röst Var stilla, mitt hjärta var stilla,
och sakta din vinges slag jag vill inte lyda dig längre, - och är ej min vilja din lag
Du muskel, som krymper och vidgas,
du driver mitt blod och driver det alltid efter ditt behag. För dig är min vilja för svag. Du är ej lik foten, som rör sig varthän och hur ofta jag vill och ögat, som lydigt släcker sin brinnande djupa pupill. Du rasar i blodröda bojor av skälvande ven och artär, som min är din frihet en fånges: att vara – just det du är.137
135 Beaulieu 1991 i Jaeger 2000, s. xv. 136
Nager 1993.
Sammanfattning.
Det mänskliga hjärtat har, så långt tillbaka som det finns belägg, ansetts som centrum för så- väl stabila personlighetsdrag som tillfälliga affekttillstånd. Man har ofta talat om det i figura- tiva termer som att personer haft ett ”gott eller ont hjärta”, ett ”modigt hjärta”, att ”hjärtat brast av sorg” , att någon hade ”krossat hjärta”, att ”hjärtat fastnat halsgropen” eller att ”hjär- tat nästan sprängdes av lycka”.
Denna studie har undersökt om de kunskaper om hjärtats anatomi och fysiologi som utveck- lats från antiken fram till våra dagar, har påverkat metaforerna över tid. Det visade sig att den biologiska kunskapsutvecklingen uppenbarligen inte haft något som helst inflytande. De me- taforer och visuella uttryck som funnits har "levt sitt eget liv" oberoende av biologiska fakta. Metaforerna har heller inte förändrats i någon väsentlig utsträckning, utan hjärtat har förblivit ett "personlighetscentrum". Det centrala är att förstå, att det är en väsentlig skillnad på var känslomässiga uttryck bearbetas och hur de märks eller känns i kroppen. Denna tolkning ba- seras på vad vi vet idag om hjärtat och nervsystemets funktion.
Litteraturförteckning.
Ackerknecht, Erwin. Short history of medicine , Johns Hopkins U.P. , Baltimore 1982. Alm, Göran (red). Signums Svenska Konsthistoria, Band 6, Signum, Lund 1997. Ambjörnsson, Ronny. Människors undran, Natur och Kultur, Stockholm 1997.
Ariès, Philippe. Döden – föreställningar och seder i västerlandet från medeltiden till våra dagar ( Essais sur
l'histoire de la mort en Occident, du Moyen Age à nos jours), Tiden, Stockholm 1978.
Augustinus, Aurelius. Augustinus bekännelser (Confessiones), Artos, Skellefteå 1990.
Barthes, Roland. The Semiotic Challenge, University of California Press, Berkeley 1994. Baudrillard, Jean. The System of Objects, Verso, London 2005.
Bendz, Gerhard. Den Grekiska litteraturen i Litteraturens Världshistoria, Norstedts, Stockholm 1971.
Benedict, Ruth. i Frykman, Jonas & Löfgren Orvar. Den kultiverade människan, Liber Läromedel, Lund 1986. Bjurström, Per. Hjärnan och Konsten i Hjärnan och medvetandet (red. Lagercrantz, Hugo) , Nya Doxa, Nora 1991.
Bonnard, André. Grekisk livsform I (De l'Iliade au Parthénon), Rabén & Sjögren, Stockholm 1962. Blomberg, Erik. Samlade dikter, Norstedts, Stockholm 1963.
Brander Jonsson, Hedvig. Bild och fromhetsliv i 1800-talets Sverige, Acta Universitatis Upsaliensis. Ars Suetica 15, Uppsala1994 (diss).
Broberg, Gunnar (red). Gyllene Äpplen I, Atlantis, Stockholm 1991.
Burckhardt, Jacob. Renässanskulturen i Italien (Die Kultur der Renaissance in Italien 1860) ,Lind & Co, Stockholm 2002.
Burke, Peter. What is Cultural History?, Polity, Cambridge 2008.
Bynum, William. The History of Medicine, Oxford University Press, Oxford 2008.
Böök, Fredrik, Hallström, Per & Hellquist, Elof. Världslitteraturen: de stora mästerverken nr 5, Bonniers, Stockholm 1929.
Carrick, Paul. Medical Etichs in the Antiquity, Pallas, Georgetown 2001.
Cornell, Henrik. Karakteriseringsproblemet i konstvetenskapen, Almqvist & Wiksell, Stockholm 1966. Dahlgren, Stellan & Florén, Anders. Fråga det förflutna, Studentlitteratur, Lund 2009.
D’Alleva, Anne. Methods & Theories of Art History, Laurence King, London 2005.
Davis, Whitney. Winckelmann Divides: “Mourning the Death of Art History” i Preziosi, David. The Art of Art
History, Oxford University Press, Oxford 2009.
Dawson, Ian. Greek and Roman medicine, Hodder Wayland, London 2005. Duffin, Jacalyn. History of Medicin, Macmillan, Basingstoke 2000.
Ebbestad-Hansen,Jan-Erik., Jacob Böhme: liv, tenkning, idéhistoriske förutsetninger, Oslo Universitet, Oslo 1979 (diss).
'Eijk, Philip. J. van der, Medicine and Philosophy in Classical Antiquity, Cambridge University Press, Cambridge UK 2005.
Eco, Umberto. The role of the reader: explorations in the semiotics of texts, Hutchinson, London, 1981. Eco, Umberto. A Theory of Semiotics, Indiana University Press, Bloomington & London 1976.
Edmonds, John. Maxwell (ed) . Lyra Graeca, Heinemann/ The Loeb Classical Library vol II, London1958. Ekelund, Vilhelm. Antikt ideal, Bonniers , Stockholm 1932.
Englund, Gertie. Människans möjligheter, Carlsson, Stockholm 2007.
Eriksson, Gunnar & Frängsmyr, Tore. Idéhistoriens huvudlinjer, W&W, Stockholm 2005. Evans, Jessica & S. Hall, Stuart . Visual Culture, Sage, Los Angeles 1999.
Farrington, Benjamin. Grekisk vetenskap (Greek Science), Prisma, Stockholm 1963. Foucault, Michel. Diskursernas kamp, Symposium, Stockholm 2008.
Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar. Den kultiverade människan, Liber, Lund 1986.
Gadamer, Hans-Georg: Truth and Method (Wahrheit und Methode), Crossroad, New York 1990.
Gallagher, Catherine & Greenblatt, Stephen. Practicing New Historicism, The University of Chicago Press, Chicago 2001.
Geertz, Clifford. The Interpretation of Cultures, Basic Books, New York 1973 .
Godwin, Gail. Hjärtats rum, Forum, Stockholm 2003 (Heart - A Personal Journey, 2000) .
Goethe, Johan Wolfgang von. Den unge Werthers lidanden, Bonniers, Stockholm 1949. (översättning Ralf Parland)
Goodman, Nelson, Languages of Art, Hacket, Indianapolis 1976. Henriksson, Alf. Tidernas framfart, Bra Böcker, Höganäs 1988.
Herophilus, The Art of Medicine in Early Alexandria. Cambridge University Press, Cambridge 2007. Hertel, Hans. Litteraturens Historia I, Norstedts, Stockholm 1985.
Hildegard av Bingen, On Natural philosophy and medicine: urval/översättningav Margret Berger från originalet Cause et cure. Cambridge, Brewer, 1999.
Hinds, Stephen. Allusion and intertext. Dynamics of appropriation in Roman Poetry, Cambridge University Press, Cambridge1998.
Huizinga, Johan. Ur medeltidens höst, Lind & Co, Stockholm 1986.
Hunt, Lynn (ed), The New Cultural History, University of California Press, Berkely1989.
Jansson, Tore. Latin - Kulturen, historien, språket, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2009. Erik Janzon (översättning), Ovidii Nasonis Artis Amatoriae, Bonniers, Stockholm 1921.
Sharon James, Sharon. L. Learned girls and male persuation - gender and reading in Roman love elegy, University of California Press, Berkeley Calif . 2003.
Josephson, Ragnar. Den svenska smaken: Konstkritik och konstteori från barock till romantik (red. Hugo Palmsköld), Studentlitteratur, Lund 1997.
Johannisson, Karin. I känslornas förmak. Dagens Nyheter, 2005 02 13, 7-9.
Kennedy, Duncan. The arts of love; Five studies in the discourse of roman love elegy, Cambridge University Press, Cambridge UK 1993.
Keuls , Eva. The Reign of the Phallos, Univ. of California Press, Berkeley 1993.
King, Helen. Greek and Roman Medicine, Bristol Classical Press, Bristol 2001.
Kuhn, Thomas. The Structure of Scientific Revolutions, University of Chicago Press, Chicago 1962. Köhler, John. E. Elegiae - Dikter till Delia och Nemesis, Åströms förlag, Jonsered 1996.
Lamm, Martin. Upplysningstidens romantik I, Geber, Stockholm 1918.
Lane Fox, Robin. Antikens värld (The Classical World), Prisma, Stockolm 2005. Larsson, Lars Olof. Metoder i konstvetenskap, Norstedts, Stockholm 2010.
Lavin, Marilyn Aronberg. The Place of the Narrative, Univ. of Chicago Press, Chicago 1990. Lindberg, Anna-Lena (red). Konst, kön och blick, Norstedts, Stockholm 1995.
Linnér, Sture. Den gyllene lyran, Norstedts, Stockholm 1989. Linnér, Sture. Solglitter över svarta djup, Norstedts, Stockholm 2010.
Lloyd, Geoffrey Ernest Richard. In the Grip of Disease. Studies in the Greek Imagination, Oxford University Press, Oxford 2004.
Longrigg, James. Greek rational medicin, Routledge, London 1993.
Longrigg, James. Greek medicine. From the heroic to the Hellenistic age, Duckworth, London 1998. Lännergren, Jan (red). Fysiologi, Studentlitteratur, Lund 2007.
Mann, Thomas. Bergtagen del II ( Der Zauberberg 1924), Forum, Stockholm 1976. Meijer, Fik. Gladiatorer ( Gladiators), Historiska Media, Lund 2005.
Mills, Sara. Discourse, Routledge, London 1997.
Nager, Frank. The mythology of the heart, Roche, Basel 1993. Nodin, Eva. Tusen möjligheters rike, Atlantis, Stockholm 2004.
Nordquist, Gullög. Sjukdomar och bot i Grekland, Medusa,vol 27, No. 1, s. 2-6 2006.
Oredsson, Lars-Göran. Drömmen om en ny värld. Sydsvenska Dagbladet 2000 01 14. Outram, Dorinda. The Enlightenment, Cambridge University Press, Cambridge 2006. Perski, Alexander. Det stressade hjärtat, Bromberg, Stockholm 1999.
Pomeroy, Sarah. B. Goddesses, Whores, Wives, and Slaves, Schoken Books, New York 1995. Preziosi, Donald (red). The Art of Art History, Oxford University Press, Oxford 2009.
Rossholm Lagerlöf, Margaretha. Inlevelse och vetenskap – om tolkning av bildkonst, Atlantis, Stockholm 2007. Ryle, Gilbert. The Thinking of Thoughts: What is ‘Le Penseur’ Doing? i Collected Papers vol 2 s.480-496, Hutchinson, London 1971.
Sahlström, Berit. Bildförståelse inom och mellan kulturer, Hallgren & Fallgren, Uppsala 1997.
Sjölin, Jan-Gunnar (red). Om konstkritik, Palmkron, Lund 2003.
Sjöstrand, Lars. Herofilos och Eratistratos – framstående läkare i Alexandria. Läkartidningen vol 98, nr 51-52, 2001.
Schofield, Martin. Alcmaeon. Oxford Classical Dictionnary, Oxford 2003.
Stone, Isidor. Feinstein. Rättegången mot Sokrates ( The Trial of Socrates), Norstedts, Stockholm 1988. Strindberg, August. Dikter på vers och prosa, Bonniers/Nationalutgåvan, Stockholm 1995.
Teresa av Avila. Boken om mitt liv, Karmelitklostret, Helsingborg 1980.
Thylander, Hilding. Den grekiska världen, Svenska Humanistiska Förbundet, Stockholm 1985. Teilhard de Chardin, Pierre. The Heart of Matter, Collins, London 1991,
Toman, Rolf (red). Barock, Hf Ullman, Köln 2007.
Watkins, Basil. The Book of Saints: A Dictionary of Servants of God, Continuum, New York 2002. Webb, Heather. The Medieval Heart, Yale University Press, New Haven 2010.
Webster, Maud. Döden i Rom, Santérus, Stockholm 2006.
Webster, Maud, Sicilien – mellan synd och salighet, Santérus, Stockholm 2009.
Westergren, Göran. Hjärtat - Symbol och verklighet i antikens Grekland. Göteborgs Universitet, Antikens kultur och samhällsliv. 2009 (C-uppsats).
Westergren, Göran. Hjärtat - Idé och verklighet i romersk lyrik under guldåldern. Göteborgs Universitet, Antikens kultur och samhällsliv. 2011(Magisteruppsats).
Wölfllin, Heinrich. Konsthistoriska grundbegrepp, Norstedts, Stockholm 1957. Young, Louisa. The Book of the Heart, Flamingo, London 2002.
Zetterman, Eva. Frida Kahlos bildspråk, Acta Gotheburgensis (diss), Göteborg 2003. Zilliacus, Emil. Grekisk Lyrik, Geber, Stockholm 1945.
Internetbaserade källor.
Catholic Encyklopedia: http://www.newadvent.org/cathen/14151b.htm. (2012 09 12)
Paris, Bibliothèque Natianale, Ms Rotschild, 2973 http://www.omifacsimiles.com/brochures/montchen.html ) (2012 09 12)
Heliga Birgittas läsning. http://www.prophecyfilm.com/swedish/hb/band4anglov/b4_anglov_onsdag1.htm (2012 09 12)
Bildförteckning.
Samtliga bilder/skulpturer är framställda inom det århundrade inom där de beskrivs. I de fall, när det varit möjligt utifrån de använda källorna, att ange exakt framställningsår och placering, har det angivits i texten
Omslagsbild. Apotekets råd om sjukdomar/Hjärta och kärl. Apoteksbolaget 1997.nr 4. Figur 1. Ani Papyrus. Nager 1993, 46.
Figur 2. Homeros.http://sv.wikipedia.org/wiki/Homeros ( 2012 05 31). Figur 3. Galenos..http://sv.wikipedia.org/wiki/Galenos (2012 05 31) Figur 4. Galenos fysiologiska teori. Ambjörnsson 1997,188.
Figur 5. Avicenna. http://songosmeltingpot.blogspot.se/2011/11/was-avicenna-ystic.html#!/2011/11/was- avicenna-mystic.htmlcenna. ( 2012 05 31)
Figur 6. Leonardo da Vinci. http://sv.wikipedia.org/wiki/Leonardo_da_Vinci (2012 05 31). Figur 7. William Harvey. http://sv.wikipedia.org/wiki/William_Harvey (2012 05 31).
Figur 8. William Heberden. http://rheumatology.oxfordjournals.org/content/43/5/664.full ( 2012 05 31). Figur 9. Dominique Jean Larrey. http://en.wikipedia.org/wiki/Dominique_Jean_Larrey ( 2012 05 31) Figur 10. Christiaan Barnard. http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Dr_C_Barnard.JPG (2012 05 31). Figur 11. Peter Laurence O'Toole. http://en.wikipedia.org/wiki/Lorc%C3%A1n_Ua_Tuathail
Figur 12. Norsk trärelief. Oslo Universitets Oldsakssamling.
Figur 13 Luxaria. Palmer, Torsten. Måleri. Från istiden till våra dagar. Stockholm: GLA. 1964, 22. Figur 14. "Artär- och Venmannen". Young 2002, 28f.
Figur 15. Augustinus. Young 2002, 295. The British Library. Harley Collection nr 3087. Figur 16. Hildegard av Bingen. Nager 1993, 58. Illustration från Cod.lat, Lucca,p.XIII.
Figur 17. Nunna och stege. Young 2002, 269. Staatsbibliotek zu Berlin - Preussischer Kulturbesitz, Handschriftenabteilung 417.
Figur 18. Stefan Lochner. Helgon. Nager 1993, 102. Wallraff-Richartz-Museum,Köln. Rheinisches Bildarchiv, Köln.
Figur 19 a-b. Manessemanuskriptet. Nager 1993, 146. Codex Manesse. Heidelberg Universitetsbibliothek. Figur 20. Madonnan med guldhjärtat av Meister Erhardt. Nager 1993,113.
Figur 21. Caritas/Giotto. Young 2002, 242. ; http://www.kunst-fuer-alle.de/english/art/artist/image/giotto- di-bondone/15916/218/122544/giotto,-caritas/index.htm ( 2012 09 12).
Figur 22 Sankta Katarina från Siena./Giovanni di Paolo. Metropolitan Museum New York. Figur 23. Fyra helgon i bön/Lucas Cranach d.ä. Nager 1993, 86.
Figur 24. Ängel med duk.http://www.metmuseum.org/collections/search-the-collections/90004798 (Metropolitan Museum of Art)
Figur 25. Ung man med hjärtformad skrift./Gudulemästaren. Young 2002, 301.National Gallery London. Figur 26. Bokband av Caspar David Meuser. Young 2002, s.290.
Figur 27 a-b. Chansonnier cordiform. Bibliothèque Nationale de France. Ms Occ Rotschild 2973. Figur 28. Kung Renés bok om kärlek. Nager 1993, 154.
Figur 29. Venus. London. Wellcome Library.
Figur 30. Altarstycke S:t Barnaba./Botticelli.Young 2002,183. Galleria degli Uffizi, Florens.
Figur 31. Hjärta. Leonardo da Vinci.http://www.bbc.co.uk/science/leonardo/gallery/heart.shtml (2012 05 31)
Figur 32. Böhmes filosofiska sfär. . http://en.wikipedia.org/wiki/Jakob_B%C3%B6hme ( 2012 05 31) Figur 33. Alkemist. Nager 1993, 56.
Figur 34. Herzenspiegel. Nager 1993, 111. Figur 35. Emblemata sacra. Nager 1993, 108.
Figur 36. Den helige Antonius och fyndet av girigbukens hjärta/Allesandr Tiarni. NMH 268/186
Figur 37. Augustinus.http://www.christies.com/lotfinder/lot/bartolome-esteban-murillo-saint-augustinein-
ecstasy-4507922-details.aspx?pos=1&intObjectID=4507922&sid=&page=6. ( 2012 05 31) Figur 38. S:t Sebastian. Toman, 2007, 277.
Figur 39. S:ta Maria Magdalena från Pazzi. Fresk, San Frediano i Cestello Florens.
Figur 40. Ludovicia Albertoni. http://www.friendsofart.net/en/art/gian-lorenzo-bernini/beata-ludovica- Albertoni. ( 2012 05 31)
Figur 41. Teresa av Avila. http://www.artchive.com/viewer/z.html. ( 2012 05 31). Figur 42. Predikstol. http://www.kyrkokartan.se/057663/images
Figur 43. Dalenius. Broberg 1991, s.605 Figur 44 Predikstol. Alm 1997, 25. Figur 45 a-b. Grisaille. Alm 1997, 434.
Figur 46. Jesu Heliga Hjärta.Young 2002, 212. Figur 47. Jesu flammande hjärta. Young 2002, 192.
Figur 48. Virgin of Seven Sorrows. Boyjadian 1980, 12. Musées d'Art et d'Histoire, Bryssel. Figur 49. Kappucinergruft. http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Datei:Franz_Joseph,
_Sissi_und_Rudolph. JPG&filetimestamp=20090411081502. ( 2012 05 31)
Figur 50. Herzgruft.http://english.habsburger.net/module-en/das-habsburgische-hofkloster-2013-st.- augustin/das-augustinerkloster/MB-ST_R10-MOD7-04.jpg/?size=preview&plus=1 ( 2012 05 31).
Figur 51. Herzogsgruft.http://en.wikipedia.org/wiki/File:StephansdomNewGruftStich1758.png. (2012 05 31).
Figur 52. Shellys grav.http://glistranieri.wordpress.com/2012/03/08/cemetery-of-strangers/shelleys-grave/ ( 2012 05 31).
Figur 53. Claudio och Isabella.Tate Gallery, London.
Figur 54. Gås-Lisa.http://www.waldemarsudde.se/konstsamlingen/saml_josephson_gaslisa.html. ( 2012 05 31).
Figur 55. Jesu heliga hjärta. http://en.wikipedia.org/wiki/File:Sacred-heart-of-jesus-ibarraran.jpg. ( 2012 05 31).
Figur 56. Jesu Heliga hjärta. Young 2002, 164.The Art Archive/Pinacoteca Virreinel, Mexiko City. Figur 57. Edvard Munch.http://www.edvard-munch.com/gallery/love/separation.htm ( 2012 05 31) Figur 58. Garibaldi. Young 2002, 255.
Figur 59. Fänrikshjärta. http://tradgard.ifokus.se/articles/4d71701fb9cb462221080f02-fanrikshjartat- langblommande-perenn. ( 2012 05 31)
Figur 60. Löjtnanshjärta. http://www.alltomtradgard.se/artiklar/2009/en-vaxt-lojtnantshjarta/index.xml ( 2012 05 31)
Figur 61. Valentines day card. http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/37/BigPinkHeart.jpg Figur 62 Valentines day card. http://en.wikipedia.org/wiki/File:Antique_Valentine_1909_01.jpg Figur 63. Valentines day card. http://en.wikipedia.org/wiki/File:Valentine_child.jpg
Figur 64. Henri Matisse. Nager 1993, 145. Figur 65. Henri Matisse.. Nager 1993, 38. Figur 66. Jean Miro. Nager 1993, 29. Figur 67. Jean Miro. Nager 1993, 28. Figur 68. Georg Grosz. Nager1993, 190. Figur.69. Jim Dine. Nager 1992, 32. Figur 70. Jim Dine. Nager 1993, 30.
Figur 71. Frida Kahlo. Young 2002, 200.(Dolores Olmedo Pationi Museum. Mexico City).
Figur 72. Frida Kahlo. Young 2002, 259. ( Banco de México. Fiego Rivera & Frida Kahlo Museums Trust).
Figur 73. Paul Klee.http://www.akgondemand.com/image/455769/irma-rossa. ( 2012 05 31).