Eftersom vi inte får någon hjälp från någon av bankerna och det heller inte finns någon teknisk lösning för att tillhandahålla två Internetkonton till samtliga av våra användare, kommer vi att låna ut våra egna privata konton. För att det skall bli lika för alla kommer endast dessa konton att användas. Mellan sessionerna kommer vi att ta bort information som tidigare användare lagt in. Vi kommer även att använda en av våra egna räkningar i testet. Enligt Ottersten och Berndtsson bör man själv ha god kunskap om produkten man
testar. Vi har en av bankerna var och använder dem regelbundet. 140
Vi kommer att närvara vid testerna båda två och vi kommer att ha samma roll genom att båda kommer att ställa frågor och anteckna under och efter testet eftersom det är troligt att en av oss kanske ser eller reflekterar över något som den andre inte gör. På så sätt minskar vi risken att vi missar information. Vi genomför även en mindre intervju med testdeltagarna efter att själva testet är genomfört för att reda ut eventuella oklarheter och ställa följdfrågor. Våra anteckningar tillsammans med videomaterialet blir det material som vi sedan sammanställer och analyserar.
När vi utformade vårt test hade vi Nielsens fem användbarhetspunkter: lärbarhet, effektivitet, lätt att komma ihåg, felhantering samt tillfredställande i åtanke. När vi utformade de uppgifter som testpersonerna genomförde baserade vi dem på vad vi ansåg vara tänkbara uppgifter som en användare utför på Internetbanken. De är följande:
1. Betala en räkning
Registrera den räkning du fått så den betalas den 29 december 2003. Registrera mottagaren om denne inte är inlagd sedan tidigare.
2. Registrera/skapa en privatperson som ny mottagare
Lägg till kontonumret till Lena Falk se separat lapp.
Överför nu 100 kr till den nya mottagaren du lagt till. Överföringen skall göras idag.
3. Hitta e-post-sida
Leta efter sidan där du kan e-posta frågor till bankens Internettjänst. Skicka dock inget meddelande.
4. Ta reda på saldo och kontonummer
138 Rubin, 1994: 214-215
139 Rubin, 1994: 216f
Bild 1. Labbet med videokamera där användbarhetstesterna
Ta reda på hur mycket pengar du har tillgängligt på dina konton. Samt kontonummer.
5. Ta reda på hur många kommande räkningar som har registrerats totalt
Ange hur många räkningar som är inmatade men inte ännu betalade samt ta bort dessa.
6. Hitta sidan där det finns information om bankkort
Du vill ha allmän information om bankkort (ex. VISA).
Efter själva testet var avklarat så får testpersonerna besvara och betygsätta följande frågor utifrån givna svarsalternativ med chans till motivering.
A) Vad var bäst på sidan? B) Vad var sämst på sidan?
C) Hur tycker du att terminologin/språket var? D) Hur lätt är det att orientera sig i menysystemet? E) Typografi/färg; var texten enkel att läsa? F) Hur svårt var det att utföra uppgifterna i testet? Svarsalternativen översätts till följande värden:
1 Mycket svårt/otydligt, 2 Svårt/otydligt, 3 Varken enkelt/tydligt eller svårt/otydlig, 4 Enkelt/tydligt, 5 Mycket enkelt/tydligt.
Enligt Ottersten och Berndtsson är det viktigt att innan testet tala om för användarna varför testet görs. I vårt fall skall vi därför berätta att det skall användas i en c-uppsats. Man bör också tala om hur upplägget av användartestet ser ut. Vi kommer att göra ett think aloud-test med efterföljande intervju. Man bör vara noga med att poängtera att det är produkten som testas och inte användarna: alltså behöver de inte känna sig dumma om de inte klarar alla uppgifter eller tar lång tid på sig. För att undvika att de känna sig obekväma i rollen då de tänker högt, kan man först själv visa hur det går till. De kommer av samma anledning att förbli anonyma i vår undersökning. Vidare skall vi tala om att testet inte görs med någon tidsbegränsning eller tidsaspekt. Vi får inte hjälpa dem med själva uppgiften men däremot förklara vad vi menar med uppgifterna. Uppgifterna skall göras i ordnings-
följd och moment som kan störa, till exempel mobiltelefoner, får inte vara igång. 141
141 Ottersten & Berndtsson, 2002: 103f
5.4.1 Urval
När man väljer sina testpersoner måste man tänka på att man får ett representativt urval, samt att man har tillräckligt många försökspersoner. Det gäller i synnerhet kvantitativa tester. När vi valde ut våra användare ville vi ha spridning både vad gäller kön, ålder och dessutom satte vi som krav att hälften hade använt Skandiabankens Internetbank i minst tre månader och den andra hälften Föreningssparbankens Internetbank under lika lång tid. Med alla dessa premisser är det förståligt att vi varken har möjlighet eller nytta av att göra något statistiskt urval, utan måste ta de användare som finns att tillgå. För att välja ut testpersoner har vi därför använt oss av snöbollsmetoden. Snöbollsmetoden innebär att vi utgår från personer i vår bekantskapskrets och låta dem fråga vidare bland sin
bekantskapskrets. 142
Vår önskan var från början att få tag i personer med spridd datorvana. Men eftersom det krävs en god datorvana för att kunna använda en Internetbank var det svårt att hitta användare med sämre datorvana som samtidigt använde sig av en Internetbank. Vi hittade dock en person som vi utförde ett test på. Vi insåg dock efter att vi testat denna person på sin egen bank, att det inte fungerade, då hon hade alldeles för stora brister i sin kunskap om datorer, Internet och banker i allmänhet. Hon hade till exempel stora problem med en så grundläggande sak som att använda datormusen. Många av alla de problem som dök upp, berodde därför inte på fel i Internetbankernas användargränssnitt, utan på testpersonens bristande datorkunskaper. Därför beslutade vi oss för att inte ta med denna person i vårt test. a
Vi har inte på förhand bestämt exakt antal testpersoner vi skulle ha, eftersom inte ens experterna är ense om hur många som behövs för att hitta de flesta allvarliga användbarhetsproblemen på en webbsida. Tidigare ansåg man att det räckte med åtta användare. Nu visar flera studier emellertid att det inte går att dra alla webbsidor över en
kant utan det beror på sidans komplexitet 143. Usability partners, som gör
användbarhetstester åt Föreningssparbanken, använder mellan 6-20 testpersoner i sina
studier 144. Vi siktade någonstans mellan 6-8 användare. Den undre gränsen är bestämd av
det faktum att de som arbetar professionellt har minst sex personer och den övre är bestämd av den tidsbegränsning vi har. Resultatet blev att vi använde oss av 6 personer. Vi ansåg att det inte tillkom så mycket nytt material så att det var värt att göra ytterligare tester.
Testpersonernas åldrar blev följande: 23, 24, 29, 36, 45 och 53. Åldrarna kommer inte att anges i samband med resultatredovisningen på grund av integritetsskäl, då personer i vår närhet då skulle kunna räkna ut vilka personer det rör sig om.