Styrkan i ett våtkomposteringssystem är förmågan att recirkulera näringsämnen på ett hygieniskt säkert sätt. Utvärderingsprojektet är ypperligt exempel på hur det är möjligt att från klosettvatten och latrin faktiskt återföra stora mängder närings- ämnen till produktiv åkermark i praktiken. Nyckeln till framgång är ett material som genom källsortering och högt näringsinnehåll, via en hygienisering, kan vinna förtroende hos såväl lantbrukare som livsmedelsindustri och konsumenter. En speciellt intressant iakttagelse är att den svinflytgödsel från gödsvinsuppfödning som inledningsvis användes som komplementmaterial, hade ett så högt zinkinne- håll att det äventyrade möjligheten att återföra det våtkomposterade materialet. Detta beror på att jordbruksanvändning av klosettavloppsvatten regleras av slam- regelverket (Naturvårdsverket, 1994 samt SFS, 1998) oavsett vilket komplette- rande material det sambehandlats med. Det är anmärkningsvärt att stallgödsel- produkter, som inte kräver någon kontroll innan spridning, visar sig innehålla tungmetallhalter som överstiger de gränsvärden som gäller för avloppsprodukter. Kvaliteten har i övrigt varit god på det komposterade materialet och utvärderings- projektet har kunnat visa att hygieniseringen av materialet är tillförlitlig.
En iakttagelse från utvärderingsprojektet är att rutiner för representativ provtag- ning av behandlat material behöver utarbetas. För att undvika både energikrävande och ekonomiskt kostsamma metoder för provtagning av det inhomogena gödsel- medlet i slutlagret behöver teknik, som medger representativ provtagning, utveck- las ytterligare.
Lokalisering
En våtkompostanläggning bör lokaliseras utifrån flera faktorer. Ofta går det inte att tillgodose alla faktorer fullt ut då vissa väger tyngre än andra. Några centrala tek- niska faktorer diskuteras nedan. Observera att vid en tillståndsprövning enligt miljöbalken krävs att även andra faktorer beaktas än dessa tekniskt inriktade.
ning för spridning av flytgödsel. Dessa transporter är som regel mindre rationella (både miljömässigt och ekonomiskt) än transporterna för mate- rialet in till anläggningen.
● Skyddsavstånd till bebyggelse. Detta gäller framför allt av två skäl –
transporterna av material in till anläggningen är störande (buller och olycksrisker) samt risk för luktstörningar vid driftproblem. Vid behandling av latrin har det förekommit luktproblem från anläggningen. Orsakerna till detta är under utredning och flera tänkbara orsaker har diskuterats tidigare i rapporten. Oavsett orsakerna till luktstörningarna visar detta på att ett tillräckligt skyddsavstånd och förhärskande vindriktning till bebyggelse bör beaktas.
● Närhet till den bebyggelse varifrån huvuddelen av materialet samlas in.
Förutom avståndet bör lokaliseringen diskuteras med de entreprenörer som sköter insamlingen för att förstå hur hämtningsrutter kan läggs upp i för- hållande till behandlingsanläggningen. Observera att det kan krävas nya eller omförhandlade avtal med entreprenörerna för att få rådighet och jämn tillförsel av material till anläggningen.
Sammanfattningsvis är utvärderingsprojektets erfarenheter att våtkompostering i en semikontinuerlig anläggning tekniskt fungerar bra, förutsatt att energiinnehållet är tillräckligt och temperaturen på materialet inte är för låg. Toalettlösningarna i fastigheterna behöver utvecklas ytterligare för att bli betydligt vattensnålare sam- tidigt som rengöringsförmågan behöver höjas. Latrin lämpar sig väl att behandlas i en våtkompostanläggning. Via insamling och hygienisering av klosettvatten och latrin erhålls ett bra gödselmedel med hög acceptans.
Referenser
Andersson Chan A. (2006). Biofiltration of Odorous Gas Emissions. Doctoral Thesis, Luleå University of technology, Luleå.
af Petersens E., Johansson M. & Andersson J. (2001). Marknadsöversikt - extremt snålspolande toaletter samt urinsorterande toaletter & urinaler, för avskiljning av klosettvatten. SwedEnviro-Rapport 2001:1. WRS, Uppsala.
EU, 2002. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel, (EG 1774/2002). Bryssel.
Jordbruksverket (2004). Statens jordbruksverks föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, SJVF S2004:62. Jönköping.
Juteau P. (2006). Review of the use of aerobic thermophilic bioprocesses for the treatment of swine waste. Livestock Science. Vol. 102, sid. 187-196.
Jönsson H., Baky A., Jeppson U., Hellström D. & Kärrman E. (2005). Composition of urine, faeces, greywater and biowaste for utilisation in the URWARE model. Report 2005:6. Chalmers university of technology, Göteborg. Malmén L. (1999). Kretsloppsanpassning av hushållens avlopp och organiska köksavfall på Vätö. JTI-rapport, kretslopp & Avfall 20. JTI, Uppsala.
Malmén L. & Palm O. (2003). Uppsamling, våtkompostering och användning av klosettavloppsvatten och organiskt avfall i Sunds kommun, Åland. JTI-rapport, kretslopp & Avfall 27. JTI, Uppsala.
Norrtälje Kommun (2007). Enskilda avlopp i Norrtälje Kommun- inventering och åtgärder med kretsloppsinriktning. Norrtälje kommun.
Naturvårdsverket (1997). Kretsloppsanpassade avloppssystem i befintlig bebyggelse. Rapport 4847. Stockholm.
Naturvårdsverket (2004). Kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 2004:2. Stockholm. Naturvårdsverket (2003). Naturvårdsverkets allmänna råd till 2 kap. 3 §
miljöbalken (1998:808) om metoder för yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall. NFS 2003: 15. Stockholm.
Naturvårdsverket, 1999. Stallgödselns innehåll av växtnäring och spårelement. Naturvårdsverket, Rapport 4974. Stockholm.
Norin E. (2002). Våtkompostering i Karby tillståndsansökan enligt miljöbalken 9 kap. SWECO VBB VIAK. Sundsvall.
Norin E. (1996). Våtkompostering som stabiliserings- och behandlingsmetod för organiskt avfall. JTI-Rapport Kretslopp & Avfall 3. JTI, Uppsala.
Tidåker P., Sjöberg C., Jönsson, H (2007). Local recycling of plant nutrients from small-scale wastewater systems to farmland—A Swedish scenario study.
Bilagor
Bilaga A – Beräkningsgrunder för transportarbete.
Bilaga B – Bakgrund till teoretisk modell för processbeskrivning av Karby Våtkompostanläggning
Bilaga C – Svårigheter vid verifiering av modell för semikontinuerlig våtkomposteringsanläggning