● Bildning av könsceller A: 645-657, U: 15-22, E: modul 3
Bildning av könsceller sker genom mitos då en diploid cell delar sig till fyra haploida celler. Hos en man bildas fyra spermier och hos en kvinna ett ägg och tre polkroppar. En spermie bildas på ca 64 dagar.
När ett ägg mognar slutförs första delningen i meiosen och andra delningen sker vid befruktning. Vid femte fostermånaden finns ca 7 miljoner oocyter. Vid puberteten finns ca 400 000 kvar. Under livets fertila fas används ca 400-500 oocyter.
● Meios och dess olika faser
1. Interfas: DNA replikeras och en diploid cell bildas
2. Profas 1: Överkorsning mellan kromosomer (ökar genvariation) 3. Metafas 1: Kärnmembranet är upplöst, kromosomerna radas upp
4. Anafas 1: Kromosomparen delas och kromosomerna dras mot olika poler 5. Telofas 1: Två diploida celler har bildats
Stegen från profas till telofas upprepas för en andra delning med fyra haploida celler som resultat.
● Diploidi och haploidi
En haploid cell har en enkek uppsättning kromosomer, n. En diploid celler har dubbel uppsättning, 2n.
● Tidsskalan i bildning av könsceller
Se lärandemål om bildning av könssceller.
● Likheter och olikheter i gametogenes mellan män och kvinnor
Huvudsakliga skillnader:
● Antal gameter som bildas efter meios (män:4 kvinnor:1)
● Hur länge de lever
● Befruktningens molekylära mekanismer A: 657, U:22-24, E:modul 4
Vid ejakulation sprids ca 300 miljoner spermier. Spermien binder till ZP3-receptorer på zona pellucida och startar akrosomreaktionen som gör att spermien tränger in i ägget. Zona pellucidas struktur förändras då vilket ska hindra polyspermi. Kromosomerna i spermien startar sedan oocytens andra meiosdelning som i sin tur bildar en osteoblast.
● Polyspermi Se föregående lärandemål
Första fosterveckan
Det tidiga embryots celldelningar och vandring från äggledare till livmoder behandlas. Viktiga stadier under denna utveckling är morula- och blastocyst-stadierna. Blastocystens
implantation i livmoderväggen beskrivs, liksom problem vid ektopisk graviditet.
● Embryots vandring från äggledare till livmoder (morulastadium;;
blastocyststadium) U: 25-26, E: modul 4
Dag 1-3 sker celldelning genom klyvning vilket gör dottercellerna hälften så stora som modercellerna. Detta stadie kallas klyvningsembryo och utmärks av liten syntes av RNA och protein. Zona pellucida omger fortfarande embryot. Vid 4:e delningen uppstår morulastadiet, ca dag 4.
Vid dag 5 sker en celldifferentiering från totipotenta celler till pluripotenta celler. Det bildas embryoblast (inre cellmassa) och trofoblast (yttre cellmassa). Stadiet kallas blastocyst och det är här det första hålrummet bildas, blastocysthålan.
● Blastocystens implantation i livmoderväggen U: 26-28, E: modul 5 och 6
Ungefär vid dag 6 bryts zona pellucida ner enzymatiskt och embryot implanteras i uterus. Trofoblastceller invaderar uterus och bildar syncytiotrofoblasten. Cytotrofoblastceller
kvarhåller blastocysthålan och skyddar embryoblasten. Graviditen upprätthålls i detta stadie genom att syncytiotrofoblasten tillverkar humant koriongonadotropin (hCG) som i sin tur får äggledarna att tillverka progesteron.
● Det tidiga embryots olika celltyper: inre cellmassa, cytotrofoblaster och
syncytiotrofoblaster U: 28-31, E: modul 7
Vid början av andra fosterveckan finns tre olika celltyper. För cytotrofoblast och syncytiotrofoblast, se föregående lärandemål. Embryoblasten delas tidigt i veckan in i epiblast och hypoblast. Hypoblasten bildar, och innesluts av, heusers membran. Denna bilaminering kvarstår till tredje veckan. I samband med bilamineringen bildas även aminonhålan.
● Bildandet av lakuner och den tidiga blodcirkulationen U: 30-31 (bilderna), E:
modul 7
Vid ungefär dag 9 har implanteringen genomförts och lakuner har börjat bildas. Vid cirka dag 10 fuserar lakunerna med moderns blodomlopp och utbyte kan ske mellan modern och barnet. Systemet färdigbildas vecka tre och ser då ut enligt nedanstående bild:
● Bildandet av två groddblad (epiblaster och hypoblaster) U: 28-31, E: modul 7
Se lärandemål om det tidiga embryots olika celltyper. Epiblasten kommer sedan att ge upphov till endoderm, mesoderm och ektoderm.
● Bildandet av kroppshålor (amnion, primär och sekundär gulesäck, chorion) U:
28-31
Aminon bildas ca dag 8 och delar upp blastocysthålan i två. Extraembryonalt mesoderm bildas utanför heusers membran och bildar till slut den primära gulesäcken ca dag 11. Ca dag 12 bildas den sista håligheten, korinionhålan. Kort därefter avsnörps en del av den primära gulesäcken och den sekundära (definitiva) gulesäcken bildas.
Tredje fosterveckan
Denna föreläsning behandlar den tredje veckan i embryots liv. Embryot utvecklas nu från att ha två groddskikt till att få tre olika groddskikt genom en process som kallas gastrulering. De tre groddskikten kallas ektoderm, mesoderm och endoderm och ger upphov till de olika organen och vävnaderna i den vuxna individen.
● Gastrulering;; celler vandrar ned genom primitivstrimman U: 32-38, E: modul 7
Ca dag 15 bildas strukturer på aminonhålans yta. De strukturer som bildas är primitivstrimman, primitivknottran och kloak/buccfaryngealmembranet.
Vid gastruleringen sker en omvandling från pluripotenta stamceller till multipotenta
stamceller. Epiblastens celler vandrar ner genom primitivknottran och primitivstrimman vilket gör att hypoblasten trängs undan och endoderm/mesoderm bildas. Epiblasten byter namn till ektoderm.
● Bildandet av de tre groddbladen (endoderm, mesoderm, ektoderm) U: 32-38, E:
modul 7
Se föregående lärandemål. Benämningen av de tre groddbladen är gastrulan. De tre groddbladen utvecklas enligt nedanstående diagram:
● Primitivknottran och bildandet av notokord, embryots mittaxel U: 32-38, E:
modul 7
De celler som vandrar ner genom primitivknottran ger upphov till endodermet och
notokorden. Det är den sistnämnda strukturen som definierar embryots mittaxel och därifrån utsöndras bland annat tillväxtfaktorn sonic hedgehog (Shh). Notokorden bildar sedan
centrala nervsystemet.
● Olika typer av mesoderm: paraxialt, intermediärt, lateralt U: 35, E: modul 7
Se lärandemål om bildandet av de tre groddbladen.
● Bildandet av somiter ur paraxialt mesoderm. Somiternas utveckling till
sklerotom, myotom, dermatom U:35
Ur det paraxiala mesodermet bildas somiter och somitomerer. Dessa ger i sin tur upphov till en mängd strukturer genom att dela in kroppen i 40-42 segment. Somiterna ger upphov till myotom (muskler), dermatom (underhud) och sklerotom (ryggrad, revben, bröstben).