• Motivation, intresse och fantasiförmåga
• Möta personen på dess egen nivå och vara lyhörd • Tänka på användbarhet vid inlärning
• Sammanfattande svar
Motivation, intresse och fantasiförmåga
I bakgrunden frågade vi hur man kunde göra kommunikationen meningsfull för en person med autism. Kan bilden underlätta inlärning? Personer med autism har ett begränsat beteende,
begränsade intressen, tankar, känslor och frågor (Peeters, T. 1998). Cesars erfarenhet är att en del personer blir mycket fixerade vid vissa föremål och har mycket speciella intressen. Därför gäller det enligt Lorna Wing att finna utgångspunkten i personens intresse, alltså vad den är motiverad till. Astrids erfarenhet är att hitta det de är intresserade av och bygga vidare på det och på så vis kunna uppleva något gemensamt. Är personen trygg och delaktig skapar det självförtroende och en vilja att vara med (Maltén, 2003). Då finns det möjlighet att få igång nyfikenheten, vilken är kopplad till motivationen och har stark påverkan. Men nyfikenheten bör vara lagom. Det gäller att åstadkomma en balansgång, varken för stor eller för liten påverkan annars avtar nyfikenheten.
”Jag förstår”, är att förstå målen och att målet är riktigt och viktigt för mig. Motivation kan komma genom behov som kan kopplas till både det biologiska och det som inte är biologiskt t.ex. socialt eller kulturellt (Hermansen, M. 2000).
Möta personen på dess egen nivå och vara lyhörd
Hur viktigt är det att förstå vad som händer i ett möte? Möten ska ses som möjligheter till ömsesidig påverkan då det i det äkta mötet sker interaktion (Andersson, C. 2005). Dorotea anser att det är viktigt att börja arbeta i en kontext som personen känner till och utgå från personens identitet och särart som J.-E. Perneman & M. Hermelin (2002) skriver. Det medskapande mötet, som Perneman & Hermelin talar om skapar trygghet och en möjlighet till samspel. Men det är den som initierar mötet som måste se detta tydligt, i och med att det är den som inte har översikt, ordet och makten som är utsatt. Astrids och Berits upplevelse är att man själv som personal får vara lyhörd, genom att respektera personen och själv inte ta för stor plats. Man får lära sig att läsa kroppsspråket. Enligt Perneman & Hermelin kan man genom samspel ge varandra utrymme så att alla känner sig trygga och på så vis undvika osäkerhet och frustration.
Astrids erfarenhet är att man som personal måste hitta sitt egna sätt att mötas. Det kanske inte alltid är precis det man jobbar med. Det kan man göra på mycket olika sätt, få
kroppslig kontakt eller att man gör något tillsammans. Viktigt är att hitta det speciella som gör att just vi får kontakt. Det är så små, små detaljer det handlar om när man får den där speciella kontakten, vilket Dorotea, Astrid och Berit har erfarenhet av. Men det är inget som kommer på en gång utan det tar tid att lära känna en person. Berits erfarenhet är att personen måste ta första steget till kontakt och så att man inte tvingar sig på. Astrid berättar att:
Det är en väldig skillnad beroende på vilka personerna är. Först och främst är det individen man ser till, sedan handikappet. Vilken utvecklingsnivå personen befinner sig på har betydelse, hur svår autismen är och vilka erfarenheter personen har. Sättet att tänka och förstå kan ju ta sig många olika uttryck beroende på vem eleven är.
Astrid och Berit har erfarenheter med bilden som kommunikation men de är medvetna om att inte alla med autism förstår bilder. De talar båda om vikten av att vara på
personens nivå och att nivån kan skifta när personen mår dåligt och man då måste lägga sig på en lägre nivå i kommunikationen genom signaler eller föremål som är lättare och konkretare. Dorotea poängterar vid flera tillfällen att det inte är lika för alla, liksom Cesars erfarenhet är att:
Det går inte att generalisera, en sak som fungerar för en med autism, kan vara helt
annorlunda för nästa. Vi har alla olika stimulusbarriär. Vi har olika känslighet, tröskeln för vad som tåls kan vara hög eller låg. Även inom ett område som musik så kan de vara känsliga för viss typ av musik och reagera med utbrott, medan en annan musik fungerar bra.
En lyckad undervisning enligt Arfwedson (1998) är då läraren har insikt om vikten av att veta vad man kan förvänta sig och välja rätt nivå för undervisningen genom att hämta eleverna där de befinner sig, för att sedan gå vidare därifrån.
Tänka på användbarhet vid inlärning
Genom att använda olika modeller vid inlärning, som Dorotea har erfarenhet av, ökar det möjligheterna till kommunikation. T.ex. som Dorotea uppmärksammat att man får säga fraser som barnet kan ha nytta av. Dessa modeller är viktiga då de är användbara i likvärdiga
situationer och användbara som modeller vid kommunikation. Det gäller att ifrågasätta sitt eget beteende, att veta vad man gör och när man gör det och att man är medveten om varför det görs på ett visst sätt. Tillvägagångssättet man använder sig av bör vara möjligt att använda av de flesta runt personen.
Astrid tar upp vikten av att vara konkret i ord och handling, att inte ha för bråttom och vara medveten om det man gör. Det är även viktigt att använda ett beteende som går att använda i flera situationer. Men även Berit har erfarenhet vid inlärning hur det kan vara: ” Det är viktigt att man följer rutin beroende på att om det är något nytt så kan det ta lite
tid innan hon lär sig det.” När något nytt ska läras in arbetar man, enligt Sylwan (2005)
med sin förförståelse. Det sker hela tiden en systematisering och justering av förståelserna (modellerna), och hela tiden kommer nya till. Mycket tyder på att personer med autism har svårigheter speciellt med förändring av förförståelserna. De tolkar genom hur saker förhåller sig till varandra i omgivningen. Omgivningen relaterar de till stor del ifrån i sin förförståelse. Det innebär en förklaring till varför strukturering har stor betydelse för dem. De använder strukturen och platsen att relatera till, när de ska förstå situationer. För att ändra en persons förförståelse krävs att välja speciella platser och situationer där personen inte är beroende av att förändringen i förförståelsen behöver läras in snabbt. Astrid
beskriver hur inlärning på ett konkret sätt kan gå till:
Inlärning kan gå till så här: om man visar en bild på en aktivitet (t. ex. en bild på köket) och lär eleven att vi jobbar i köket när den bilden visas. Nästa steg kan vara att vi visar en pictogrambild på köket. Ytterligare nästa steg kan vara att vi skriver kök på en lapp.
Beroendet av speciella platser att lära in ny förståelse på, kan enligt Sylwan (2005) beskriva hur vi med våra ögon ser mycket mer än vi själva kan förnimma. Det är förmodligen bara en bråkdel av alla signaler från världen som ögonen sänder in i vår hjärna.
Sammanfattande svar av: Hur kan du ge bästa möjliga förutsättningar för att lyckas kommunicera?
Intresse och motivation och dess begränsningar innebär att förutsättningarna blir olika och annorlunda hos personer med autism. Detta påverkar personen och ställer krav på omgivningen. Viktigt att tänka på kontexten personen befinner sig i. Vi fick svar som vi tolkar att man svarar på signaler och beteende. Signalerna lär man sig att känna igen efter ett tag. Vi kan se att alla intervjupersonerna inser vikten av att möta personer på rätt nivå och att utgå från att ingen är lik den andre. Alla intervjupersonerna talar vid ett flertal tillfällen om förhållningssätt att tänka på vid bemötande av personer med autism och att möta personen på dennes nivå. Utgå från personen, tänk individuellt och kom ihåg att de uttrycker sig på olika sätt. I bemötande och förhållningssätt som
intervjupersonerna talar om kan vi se tydliga likheter med S. Kierkegaards tankar i hans dikt, där det bl.a. står skrivet: ”Om jag vill föra en människa mot ett bestämt mål, måste
Vi har gång på gång stött på hur viktigt det är att möta personen där den befinner sig. Men det kan vara väldigt svårt att hitta den nivå personen befinner sig på. Det finns som sagt individuella skillnader hos personer med autism. Så när man befinner sig bredvid en person med autism, rör det sig hela tiden om att hitta de individuella möjligheterna.