49 ge ett tillfredsställande svar på. Därför tycker vi att det är av vikt att det forskas vidare på det här

ämnet och den här gruppen ungdomar. Det är mycket viktigt att säkerställa huruvida den här gruppen får den hjälp en behöver eller inte, inom ramen för den offentliga

problembeskrivningen. Inte minst för att forskningen som finns både internationellt och nationellt visar på att denna grupp ungdomar är mycket utsatta och både har haft, har och har framför sig enorma svårigheter och utsätter sig för stora risker.

Ämnet hemlösa ungdomar är ett i högsta grad allvarligt ämne som väcker många känslor och tankar när man läser om det. Inte minst när man tar del av den allt annat än positiva läsning som den tidigare forskningen bidrar med angående dessa ungas livsvillkor både bakåt och framåt i tiden. Men för att inte nedslås alltför mycket vill vi avsluta denna uppsats med att dela med oss av några ord av Rose (1999): ”Om historien om vår nutid är mer tillfällig än vi vill tro, så är vår framtid också mer öppen än den ibland verkar”. Dessa ord fyller oss med tillförsikt och hoppas att de gör detsamma för Dig!

50

Referenser

Adams, G., Godfrey, W., Matthews, B., & Young, R. (1983) Runaways: A review of negative consequences. Family relations. Vol 32, pp. 275-281.

Andersson, G. (2002). Barnen i socialt arbete – en maktlös grupp? I A. Meeuwisse, S. Sunesson & H. Swärd. (Red.). Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och Kultur.

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Berman, H., Forchuk, C., & Haldenby A. (2007) Homelessness and health in adolescents.

Qualitative Health Research. Vol 17(9), pp. 1232-1244.

Bildtgård. T. (2002). Hur maten blev en risk: Medicinens bidrag till regleringen av det sveska

ätandet. Uppsala: Uppsala Universitet.

Brinkmann, S & Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Burr, V. (1995). Social constructionism. London: Routledge.

Caputo, T., & Kelly, K. (2007). Health and street/homeless youth. Journal of Health Psychology. Vol 12(5), pp. 726-736.

Cause, A., Embry, L., & MacLean, M. (1999). Homeless adolescents path to separation from family: Comparison of family characteristics, psychological adjustment and victimization.

Journal of community psychology. Vol 27, 2, pp.179-187.

Cause, A., Tyler, K & Whitbeck, L. (2004). Family risk factors and prevalenceof dissociative symptoms among homeless and runaway youth. Child abuse and neglect: The international

journal. Vol 28, nr 3, pp. 355-366.

51

studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Grønmo, S. (2006). Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber.

Högdin, S., & Sjöblom, Y. (2009). Tillfälligt uppbrott. Om undomar som rymmer och kastas ut

hemifrån. Stockholm: Rädda Barnen.

Johnson, R., Kouzkanani, K., & Rew, L (2006). Gender differences in victimized homeless adolescents. Adolescence. Vol 42 (161), pp. 38-53.

Kitsuse, J., & Spector, M. (1973a). Toward a sociology of social problems: social conditions, value-judgments, and social problems. Social problems. No 20, pp. 407-419.

Kitsuse, J., & Spector, M. (1973b). Social problems: a re-formulation. Social problems. No 21, pp. 145-159.

Kitsuse, J., & Spector, M. (1977). Constructing social problems (New ed.). New Brunswick: Transaction Publishers.

Lindgren, S-Å. (1993). Den hotfulla njutningen: att etablera drogbruk som samhällsproblem

1890-1970. (avhandling) Göteborgs Universitet

Majlöf, P. & Persson, H. (2008). ”När farsan sa att han inte ville ha mig och pekade på dörren

gick jag bara ut” Ungdomars upplevelser och erfarenheter av att rymma eller kastas ut hemifrån. C-uppsats. Stockholms universitet.

Meeuwisse, A., & Swärd, H. (2006). Vad är ett socialt problem? I A. Meeuwisse & H. Swärd (Reds.), Perspektiv på sociala problem (pp. 23-54). Stockholm: Natur och Kultur.

Meeuwisse, A & Swärd, H. (2008). Perspektiv på sociala problem – några positioner. I A. Meeuwisse & H. Swärd (Red.), Perspektiv på sociala problem (pp. 97-109). Stockholm: Natur och kultur.

52

Studentlitteratur.

Rose, N. (1999). Governing the soul: the shaping of the private self. London: Free Association Books.

Rubington, E & Weinberg, M. (2003). Social constructionism. In E. Rubington & M. Weinberg (Eds.), The study of social problems – seven perspectives (6^th ed.) (pp. 279-284). New York: Oxford University Press.

Ruth, J-E. (1991). Reliabilitets- och validitetsfrågan i kvantitativ respektive kvalitativ forskningstradition, Gerontologia. Vol 5(4), pp. 277-290.

Sahlin, I. (2006). Sociala problem som verklighetskonstruktioner. I A. Meeuwisse & H. Swärd (Reds.), Perspektiv på sociala problem (pp. 109-130). Stockholm: Natur och Kultur.

Simons, R., & Whitbeck, L. (1991). Running Away during Adolescence as a Precursor to Adult Homelessness. Social Service Review. Vol 65, no.2, pp. 224-247.

Sjöblom, Y. (1995). När banden brister. Varför rymmer ungdomar hemifrån? (FoU rapport 1995:8). Stockholms socialtjänst.

Sjöblom, Y. (2002). Påväg ut. När ungdomar rymmer och kastas ut hemifrån – ur socialtjänstens perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Sjögren, M. (1992). Utsatta barn i Sverige. Stockholm: Rädda Barnen.

Slesnick, N. (2004). Our runaway and homeless youth. A guide to understanding. London: Praeger.

Sidenbladh, E. (2007, januari, 5). De unga hemlösa räknas inte. Svenska Dagbladet.

Simons, R., & Whitbeck, L. (1991). Running Away during Adolescence as a Precursor to Adult Homelessness. Social Service Review. Vol 65, no.2, pp. 224-247.

53

Social rapport. 2006. (2006). Stockholm: Socialstyrelsen

Sow, A. (2007). Uppbrott från hemmet – en kvantitativ studie av ungdomar som rymmer eller

kastas ut hemifrån. C-uppsats. Stockholms universitet.

Stein, M. (1999) Still Running. The Childrens society, London.

Sundell, K. (1993). Ung och övergiven. En undersökning av ”gatubarn” i Stockholms city. (FoU- rapport 1993:7). Stockholms socialtjänst.

Swärd, H. (1999). Homelessness in Sweden – discussion, patterns and causes. European Journal

of Social Work. Vol 2, No 3, pp. 289-303.

Wenneberg, S-B. (2001). Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi

Wiklund, S. (2008). Individ- och familjeomsorgens barnavårdsarbete. I R. Minas, S. Wiklund, T. Lundström & Å. Bergmark (Red.), Socialtjänsten i blickfånget. Organistion, resurser och

54

Intervjuguide

Inledning av intervjun

(Hemlösa ungdomar är ett fenomen som har diskuterats i media på sistone. Förutom hemlösa ungdomar har begrepp såsom t.ex. gatubarn använts. Utanför media är dock detta begrepp som sällan används, och kunskapen om gruppen tycks liten. Utomlands däremot forskas det mer på gruppen och begreppet används annorlunda. Det verkar finnas en enhetlig begreppsanvändning och problembeskrivningen av gruppen utomlands, vilket saknas i Sverige)

Får du några spontana tankar kring det vi just sagt?

Förklaringar

Finns det hemlösa ungdomar i Sverige?

Vilka begrepp bör användas för gruppen och varför? Vad är orsakerna till gruppens situation?

Problematiseringar

Finns det olika undergrupper till det som aktören beskriver? Vad skiljer dom åt? Är denna grupp ett problem? Varför? Hur?

Vad har gruppen för problem på individnivå?

Auktoriteter

Vem bär ansvaret för att hjälpa gruppen? Har någon aktör större kunskap om gruppen?

Finns det några rivaliteter mellan olika aktörer när det gäller denna grupp?

Apparater & Tekniker

Hur kan gruppen hjälpas?

Får gruppen tillräcklig hjälp av samhället? Finns tillräckliga resurser

Övrigt

Berätta om din verksamhet, vad den gör, vem du är osv.