Gemensamt för läroböckerna

När SOS behandlar de traditionella religionerna beskrivs etiken i dessa som något som präglas av mötet med naturen. Naturen blir här ett subjekt som kan möta människan, och som båda kan förändras av, en grundförutsättning för ett relationellt etiskt synsätt. Etiken uppstår i mötet med en Annan. I SOL nämner en samisk man som intervjuas att han saknar just den kontakten med naturen som samerna hade. Även i PRIO poängteras (som vi kan läsa ovan i diskussionen), att människan i industriella samhällen alienerats från naturen och har svårare att ta hand om den därför. I SOS poängteras det att ett kraftverk har byggts på en plats som tidigare setts som helig av samerna, det heliga fallet. Detta innebär att alla böcker betonar det moderna samhällets distansering från naturen. Detta kan lätt ses som en romantiserad bild om tidigare religioner, men det är just vad som också upptäcktes i forskningsöversikten, att det är i regelbunden och långvarig kontakt med naturen som en ansvarstagande attityd kan formas.

De abrahamitiska religionernas natursyn tas upp i samtliga läromedel, i PRIO och Utkik betonas förvaltarskapattityden, i SOL människans överhet, medan SOS menar att de abrahimitiska religionerna ser naturen som gudomlig. Genom att förmedla förvaltarskapsattityden anser jag att böckerna inbjuder indirekt till en tankeställare angående ansvar för miljön hos eleverna. Som vi kunde se i 2.2.4 kan förvaltarskapet också finnas inom hinduismen, men ingen av läroböckerna nämner detta. Om hinduism och buddhism tas upp flera gånger att den troende ska visa respekt för allt liv, men diskussionen utvecklas inte till att omfatta naturen. Detta skulle vara ett sätt för undervisningen att ge möjlighet hos eleverna att fördjupa en tanke kring ansvar och omsorg för naturen.

Det enda gemensamma mönstret för alla böcker är att referenser till de olika perspektiven är vanligare än direkt förmedling av ett synsätt inom dessa texter. Utkik och SOS har ingen direkt förmedling av ett synsätt överhuvudtaget. I PRIO är ett antropocentriskt synsätt förmedlat fyra gånger, men lika många gånger är det också oklart vilket perspektiv en text med direkt tilltal har i diskussioner som handlar om ekologisk hållbarhet, miljöfrågor och natur. Överlag är många textavsnitt korta och svåra att utläsa ett synsätt i. Biocentrism är det synsätt som något oftare refereras till om vi sammanslår böckernas resultat. Antropocentrism blir då också den enda synen (som kan tolkas in i ett perspektiv) som förmedlas direkt. Övriga stannar just vid refererande av någon kulturs eller traditions synsätt. Detta kan ses som att det ger eleverna en möjlighet till att reflektera kring olika sätt att se på naturen och miljöproblem, vilket kan forma deras egen miljöetik. Å andra sidan, genom att enbart referera till andra synsätt medan texter som direkt förmedlar en inställning till naturen alltid är antropocentrisk anser jag att det finns risk att eleverna ändå formas in i ett antropocentriskt synsätt. Visserligen är uttrycket hållbar utveckling i sig antropocentriskt, och det är i kring hållbar utveckling eleverna ska lära sig att föra etiska diskussioner vad gäller miljön enligt kursplanen, men samtidigt efterfrågar läroplanen att de ska utveckla en egen miljöetik. Vad gäller just kursplanens mål kring ekologisk hållbar utveckling fanns det mycket lite material som uttryckligen tog upp detta. Endast PRIO nämner klimatförändringar trots att kommentarmaterialet direkt menar att diskussionerna kring miljö är viktiga just på grund av klimatförändringarna. Enndast PRIO har texter som direkt behandlar ekologisk hållbarhet (två gånger). Miljöfrågor behandlas något oftare, två gånger i SOL, två gånger i Utkik, nio gånger i PRIO, inte någon gång i SOS.

Även i diskussionerna kring djur kan flera etiska perspektiv urskiljas, i samtliga böckers beskrivning av tidigare kulturer beskrivs djuren som hjälpredor för människan (vilket även gör sig gällande för naturen), utan någon efterföljande reflektion eller diskussion till detta. I PRIO diskuteras skillnader och framförallt likheter mellan människa och djur, djurens rättigheter och även religioners djursyn- och vad dessa olika djursyner kan leda till för djuren.

Referenser

Tryckta källor

Berg, Leif & Rundblom, Gunilla. Religion och Liv Sol4000, Stockholm: Natur & Kultur, 2011.

Berlin, Ingrid & Ring, Börge SOS Religion Ämnesboken, 3 uppl. Stockholm: Liber AB, 2012.

Björklund Maria, Holmgren Cecilia, Johansson Eleonore Hur används läromedel i

lärarens arbete? – En kvantitativ studie med kvalitativa inslag med fokus på läroböcker, Örebro: Örebro Universitet, 2006

Blomqvist, Maria (red.) Från teknik till etik- miljöförståelse i unierstitetsperspektiv, Åbo: Åbo Akedemis förlag, 2001

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys, Stockholm: Liber AB, 2015, 2 uppl.

Hellspong, Lennart Metoder för brukstextanalys, Stockholm: Studentlitteratur, 2001 Helmfrid, Hillevi, Natursyn och hållbarhet, Klippan: Ljungbergs tryckeri, 2006

Högberg Mats, Isaksson David & Sundqyist Mats PRIO Religion Stadiebok, Stockholm: Sanoma Utbildning AB, 2014

Kronlid O. David & Svennbeck, Margareta Conditions for environmental ethical reflection in the subject of Religion. I Values and Democracy in Education for

Sustainable Development- contribution from Swedish Research, Öhman, Johan (red.)

Lange, Sven & Melin, Lars Att analysera texter- stilanalys med exempel 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2000

Lovelock, James Gaia: a New Look on Life on Earth, Oxford: Oxford University, 2000 Magnusson, Ulrika Miljöundervisningen i år 7-9 – från styrdokument till lärare, Examensarbete Grundskola, Linköping: Linköpings universitet, 2012

Manussos Marangudakis Harmony and Tension in Early Human Ecology: From

Prosopocentrism to Early Theocentrism, I Human Ecology Review, Vol. 11, No. 2, 2004. 133-152

Olofsson, Hans & Uppström, Rolf. Utkik Religion 7-9, Malmö: Gleerups, 2014 Palmberg, Irmeli. Miljöpedagogik- strävan till miljömedvetenhet i undervisning,

forskning och livsstil. I Etik till teknik-miljöförståelse i universitetsperspektiv, Ea Maria Blomqvist (red.), 251-260. Åbo: Åbo Akademis förlag, 2001

Praetorius, Peter ; Waddell, Craig (handledare),The function of rhetorical attractors in

environmental arguments, Michigan: Michigan Technological University, 2000.

Religion & Livsfrågor, nr1, 2016

Singer, Peter Animal Liberation New York: Ecco, 2002, 3 uppl.

Skolverket, Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap, Västerås: Edita, 2011

Stenmark, Mikael Miljöetik och miljövård Lund: Studentlitteratur, 2000

Svedin, Uno & Thunberg, Anne-Marie (red) Miljöetik - för ett samhälle på människans

Kronlid Olsson, David, Religionskunskap för Hållbar Utveckling, i Religion och Livsfrågor, vol 3, 2009

Svennbeck, Margareta Omsorg om naturen: om NO-utildningens selektiva traditioner

med fokus på miljöfostran och genus Uppsala: Uppsala Universitet, 2013

Thunberg, Anne-Marie. Miljöetik och den internationella miljödebatten. I Miljöetik- för

ett samhälle på människans och naturens villkor Svedin, Uno & Thunberg Anne-Marie

(red.) Uppsala: Ord & form, 1994, s 10-18

Jenkins, Willis Sustainability. I Bauman, Bohannan II, O’brien (red.) Grounding

Religion- a field guide to the study of religion and ecology, Routledge bingdon: 2011

SIDOR

Öhman&Sundell, Naturmötets betydelse för hållbar utveckling. I Naturmötespraktiker

och miljömoraliskt lärande Östman, Leif (red). Uppsala: Uppsala universitet, 2015

SIDOR

Öhman & Östman, Undervisning och lärande i naturmöten. I Naturmötespraktiker och

miljömoraliskt lärande. Östman, Leif (red.) Uppsala: Uppsala universitet, 2015. SIDOR

Kronlid Olsson, David, Religionskunskap för Hållbar Utveckling, i Religion och Livsfrågor, vol 3, 2009

Pedersen, Helen, Imago Dei- djuren, och ”nyttans tyranni” i Religion och Livsfrågor, nr3 2009

Elektroniska källor

KTH: https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar- utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveckling-1.350579 (hämtad 2016-10-15)

Skolverket, kursplan religionskunskap: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap (hämtad 2016-05-11)

Skolverket, läroplan:

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan#anchor_1 (hämtad 2016-05-11) SVT: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/2015-varmaste-aret-i-jordens-moderna-historia , (hämtad 2016-11-23)

UN documents: http://www.un-documents.net/our-common-future (hämtad 2016.10.15)

Tabellöversikt