Generalfullmakter och Lagerbolag

Brottslingarna kan skaffa sig sina brottsverktyg (aktiebolag) genom s.k. lagerbolagsbildare. Vår undersökning visar att de oseriösa bolagen bildats genom s.k. lagerbolag och börjats drivas direkt genom en s.k. generalfullmakt. Styrelsen hade de redan hittat så de hade ingen stämma eller liknande utan hade redan mejlat uppgifterna till säljaren som kom med färdiga mallar som underskrevs vid köpet. Då får man en generalfullmakt, ett organisationsnummer, ett momsregistreringsnummer och en bankdosa och är igång inom ett par minuter. Säljaren tar senare hand om överlåtelseprocessen hos Bolagsverket. Undersökningen visar att oftast köper man bolag av en som rekommenderats av andra och därför finns det ett förtroende för säljaren som också är rädd om sitt rykte inför de framtida affärerna. Undersökningen visar också att de s.k. färdiga bolag är normalt förekommande vid start av oseriösa verksamheter där man hittar målvakter och vill snabbt vara igång. Att färdiga bolag med f-skatt och bankkonto i större utsträckning används av oseriösa företagare beror enligt vår undersökning på att de är relativt dyra och oftast planerar man en seriös verksamhet en längre tid så att behovet av ett färdigt bolag inte blir så akut. Enligt vår undersökning kan ett färdigt bolag med F-skatt, momsregistrering och bankkonto kosta från 20,000 och upp till 50,000 kr.

Vid undersökning framkommer dock även seriösa kunder, dock i en liten omfattning som köper färdiga lagerbolag med F-skatt. Anledningen kan t.ex. vara att bilda dotterbolag i slutet av året för att utnyttja vissa skatteregler, bolaget kan ha fått man en betalningsanmärkning, begärts i konkurs etc. och byter snabbt bolag för att kunna fakturera igen. Företagsledaren kanske inte kan få F-skatt t.ex. p.g.a. skatteskulder och samkörningen mellan Skatteverket och Bolagsverket och processen innan F-skattesedeln kan återkallas kan ta lång tid.

4.4 Penningtvätt

Ekonomisk brottslighet förekommer, om inte i alla, så i majoriteten av de oseriösa bolagen enligt vår undersökning. Vanligast sker ekonomisk brottslighet genom svarta löner som döljes av s.k. luftfakturor. Bolaget faktureras för konsultarvode, personaluthyrning, telefonpassning, städning etc. av ett annat bolag. Fakturan betalas från företagskontot. Det fakturerande bolaget företräds av målvakter som överför pengarna till växlingskontor och tar ut kontanter som efter avdrag för arvode utbetalas till det betalande bolaget. Enligt undersökningen är målvakterna

181

36 missbrukare, fotbollshuliganer, svaga med usel ekonomi som lovas gå under jord i Thailand vid problem samt ekonomiskt stöd om de åker fast. Har man inget, riskerar man inget säger en annan respondent.

Enligt Rikskriminalpolisen årsrapport 2008¹⁸² inkommer extremt få anmälningar angående misstänkt penningtvätt från revisorer och enligt vår undersökning så är det bokförarna som har bättre kännedom om verksamheten, eventuella brott och huvudmännen. Den slopade revisionsplikten kommer inte att påverka penningtvätt i större omfattning tror vi men däremot annan ekonomisk brottslighet kan öka, inte minst enligt EBM. Enligt vår undersökning fungerar anmälningsskyldigheten anmärkningsvärt och lagen efterlevs inte av aktörerna. Att tvätta pengar handlar enligt vår undersökning hos bl.a. skatterådgivarna och bokförarna om pengar och kontakter. Mot betalning och genom kontakter verkar penningtvätt simpelt i verkligheten, även om samtliga intervjuade utrycker att det har blivit betydligt dyrare och svårare.

4.5 Brottsförebyggande och brottsbekämpning

Enligt vår undersökning går oseriös verksamhet och penningtvätt hand i hand. Pengarna måste tvättas för att kunna användas, en process som blivit både dyrare och svårare och sköts numera av större förmögna aktörer med kontakter, kunskaper och inflytande. En tjänst oseriösa företag oftast köper genom kontakter. Detta framkommer vid intervjuerna. Vid luftfakturering betalas enligt undersökningarna den fakturerade momsen inte in, vissa saknar t.o.m. F-skattesedel kommer det fram under intervjun. Detta har förekommit i en stor omfattning tidigare med hjälp av kontantfakturor tidigare men har avancerats på senare år på grund av myndigheternas hårdare kontroller. De oseriösa bolagen känner av myndigheternas insatser och blivit mer avancerade. Det framgår av vår undersökning att de intervjuade tror att insatserna skrämt många som ger upp och de som är kvar är mer professionella idag.

4.6 Myndigheter och Samverkan

Lagstiftningen har förstärkts samt antalet tillsynsorgan utökats för att förebygga, försvåra och bekämpa penningtvätt.¹⁸³ Detta kan konstateras genom t.ex. uppdrag av som EBM, den 12 november 2009 fick av regeringen för att i samverkan med bilda en myndighetsgemensam nationell specialistfunktion för brottsutbytesfrågor bestående av experter från de berörda myndigheterna. Samverkansrådet som inrättats av Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndighetens och Säkerhetspolisen samt stärkt lagstiftning som t.ex. det s.k. utvidgat förverkande som infördes den 1 juli 2008.¹⁸⁴ Av Finanspolisen årsrapport framgår också att under 2009 inkom 9.137 rapporter om misstänkt penningtvätt eller terrorismfinansiering till Finanspolisen och penningtvättsrapporteringen är geografiskt begränsad till främst de tre stora regionerna. I Sverige föll under 2009 cirka 15,000 företag under penningtvättslagens reglering och under samma period inkom 1 % av företagen med rapporter och kvalitén på rapporterna varierar stort. Man kan med hjälp av rapporten dra analysen att antalet rapporter om misstänkt penningtvätt minskade under 2009 jämfört med 2008 även om antalet rapportörer ökade. Möjlighet att alla transaktioner sker ”svart” t.ex. i byggsektorn finns genom att. de kriminella kontrollerar bolagen i hela kedjan av sin

182

RKP(2009), Årsrapport 2008, (2009:4)

183 Polisen (2010) Finanspolisens årsrapport 2009

184 Ekobrottsmyndigheten (2010).”En nationell specialistfunktion för brottsutbytesfrågor vid Ekobrottsmyndigheten” Rapport Maj 2010, s. 1

37 verksamhet. Få kontantinsättningar rapporteras, vilket Finanspolisen tycker ska prioriteras för att förhindra att brottsutbyten kommer in i det finansiella systemet.Antalet inkomna rapporter med postväxlar har minskat. Antalet yrkesutövare som slutat ta emot överlåtna postväxlar ökat, vilket troligen leder till att andra metoder istället används för att omsätta brottsutbyte.¹⁸⁵

4.7 Nytt sätt att bekämpa ekonomisk brottslighet

Medverkan i brottsutredningar är en funktion som utförs av skattebrottsenheterna. Vid SKV finns det ett antal SBE eller ”Skattebrottenheter” vars uppgifter är att utreda och förebygga framför allt skattebrott.¹⁸⁶ Brottsutredningarna vid dessa enheter leds av en åklagare som i storstäderna och vissa län jobbar hos EBM och i övriga län delar av en åklagare vid Åklagarmyndigheten.¹⁸⁷ Enligt en undersökning som gjordes 2008 visade att dessa utredningar ger åklagarna ett bra stöd. Åklagarna var i stort nöjda med skattebrottsenheternas arbete och att förundersökningarna gav ett bra stöd för beslut i åtalsfrågan.¹⁸⁸ Samma år avslutades drygt 2 200 förundersökningar och de förundersökningar som avslutas med förundersökningsprotokoll leder till olika påföljder.¹⁸⁹ Enligt SKV:s kännedom som framgår av årsredovisningen år 2009 så har drygt 500 ärenden avgjorts i domstol och av dessa har drygt 110 lett till fängelsedomar, drygt 280 till böter och knappt 90 till samhällstjänst.¹⁹⁰ Förutom dessa har även drygt 80 domar om näringsförbud har meddelats. Men det egentliga antalet påföljder kan vara högre eftersom varje förundersökning kan innehålla flera misstänkta som lagförs.¹⁹¹ Skattebrottsenheterna hos SKV som redan nämnts har inom underrättelseområdet fortsatt att utveckla och fördjupa samarbetet med andra brottsbekämpande myndigheter och ägnade i genomsnitt tio procent av resurserna åt underrättelseverksamhet. Man har ett underrättelseregister med drygt 930 ärenden registrerade år 2009 som stöd för underrättelseverksamheten där kunskapen som genereras stödjer det operativa arbetet inom andra delar av SKV eller samverkande myndigheter genom att rapporter delges.¹⁹²

4.8 Regelförenklingar

EBM är som sagt kritisk mot slopad revisionsplikt som kan bidra till ökad brottslighet. EBM anser att en sänkning av aktiekapitalet för privata aktiebolag är en förändringen gör det billigare och därmed enklare för brottslingar att registrera ett aktiebolag som kan användas som brottsverktyg. Vad gäller andra förslag som lagts fram anser EBM att de ger sämre möjlighet till insyn kring ägandet av aktiebolaget.¹⁹³ Vidare framgår det av EBM:s rapport att det har det diskuterats andra förenklingar vilket också framgår av regeringens hemsida.¹⁹⁴ Några som kan nämnas här är ett avskaffande av kravet på att minst halva antalet företrädare måste vara bosatta inom EES-området, kravet på att bolagsstämmoprotokoll ska ges in till Bolagsverket för att styrka val av ny styrelse och revisor. Inom redovisningen har det också

185 Polisen (2010) Finanspolisens årsrapport 2009 186

Skatteverket (2010). Årsredovisning för Skatteverket 2009 187

Skatteverket (2010). Årsredovisning för Skatteverket 2009 188 Skatteverket (2010). Årsredovisning för Skatteverket 2009 189

Skatteverket (2010). Årsredovisning för Skatteverket 2009 190

Skatteverket (2010). Årsredovisning för Skatteverket 2009 191 Skatteverket (2010). Årsredovisning för Skatteverket 2009 192

Skatteverket (2010). Årsredovisning för Skatteverket 2009 193

Ekobrottsmyndigheten (2010). Rapport om den ekonomiska brottsligheten. (2010:1), s. 10

194 Regeringen(2010) Enklare att starta och driva företag samt Ekobrottsmyndigheten (2010). Rapport om den ekonomiska brottsligheten. (2010:1), s. 10

38 föreslagits slopa vanliga årsbokslut och att alla företag som inte behöver upprätta en årsredovisning får upprätta ett s.k. förenklat årsbokslut. Mindre företag behöver inte heller upprätta förvaltningsberättelse.¹⁹⁵ SKV har som främsta mål att halvera skattefelet som beräknas uppgå till 133 miljarder kronor per år pga. fusk, fel eller misstag. Summan motsvarar fem procent av bruttonationalprodukten eller tio procent av den fastställda skatten och de har i sitt remissvar varit kritiskt till frivillig revisionsplikt. Anders Klaar, verksamhetsutvecklare på Skatteverkets huvudkontor menar att verkets erfarenhet är att då många mindre företag har ont om tid för sin administration, uppstår det lätt oavsiktliga fel. Det kan därför ofta löna sig att anlita någon som både har tid och sakkunskap för att redovisningen ska bli rätt från början. SKV menar att om ett företag avstår från revision kan risken öka för fel, men det innebär inte automatiskt en hårdare kontroll från verket utan avsaknaden av revision är bara en av många riskfaktorer. Verkets fokus är att hjälpa till och förebygga fel och ett av verkets mål inför 2011 är att kontakta minst 25 procent av alla nya företag.¹⁹⁶ Vår undersökning visar att samtliga bokförare och företagare är positiva till de regelförenklingar som skett. Ledare för de oseriösa bolagen är alla överens om att slopad revisionsplikt påverkar den ekonomiska brottsligheten i negativ riktning. De är alla också överens om att antal brott och oseriösa bolag kommer att öka med slopad revisionsplikt och sänkt aktiekapital.

4.9 Revision, revisorer och den slopade revisionsplikten

Svensk lagstiftning stadgar revisionsplikten i aktiebolag i aktiebolagslagen. Enligt 9:1 ABL ska ett aktiebolag ha minst en revisor och denne ska enligt 9:12 vara auktoriserad eller godkänd. Kravet på revisionsplikt i alla aktiebolag infördes 1983 och motivet var att förebygga ekonomisk brottslighet. Sedan 1 november 2010 gäller de nya reglerna (prop. 2009/10:204, SFS 2010:834–852) där små aktiebolag får välja om de ska ha en revisor eller inte med syftet att aktiebolagen så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster de behöver för sin verksamhet.¹⁹⁷ Ett argument som använts för ett slopande av revisionsplikten för små företag är kostnaden för revisionen, som kan vara en stor del av ett litet företags totala kostnader. Thorell och Norberg har i sin rapport gjort en bedömning att revisionskostnaden i ett litet företag uppgår till i genomsnitt 10 000 SEK per år.¹⁹⁸ EBM befarar att den slopade revisionsplikten kan påverka den ekonomiska brottsligheten. En majoritet av företagen kommer att sakna en revisor som granskar företaget och anmäler misstänkta brott och eventuellt missbruk och brottslighet är då lättare att dölja. ¹⁹⁹ Enligt vår undersökning så är det bokförarna som träffar huvudmännen och känner till de flesta förhållanden i bolagen, till skillnad från revisorerna som oftast är i ovetskap om målvakter och bulvaner. Man byter eller säljer bolag innan bokslut ibland just av rädslan för revisor och dennes anmälningsplikt och samarbete med myndigheterna. Den slopade revisionsplikten är bokförarna positiva till men är alla överens om att påverkar den ekonomiska brottsligheten i negativ riktning. De är alla också överens om att antal brott och oseriösa bolag kommer att öka med slopad revisionsplikt och sänkt aktiekapital. Vår undersökning hos småföretag som omfattas av reglerna visar att revisor, bokförare, redovisningskonsult kan alla kallas för revisor av företagarna. När frågan om revisorn ställs förväxlas revisorn oftast med bokföraren och de pratar om bokföraren som de har en väldigt nära relation till jämfört med revisorn som de sällan träffar. Revisorn har

195 Ekobrottsmyndigheten (2010). Rapport om den ekonomiska brottsligheten. (2010:1), s.10 196

Skatteverket (2010) Frivillig revision för de minsta bolagen, Pressmeddelande 2010-11-01 197

SKL (2010) Viktiga förändringar inför årsskiftet

198 Thorell, P. Norberg, C.(2005) Revisionsplikten i små aktiebolag, s. 38 199

39 samtliga företagare inte så mycket att göra med utan det oftast är redovisningskonsulten/bokföraren som de har en bra relation till och som i sin tur har kontakt med revisor. Samtliga respondenter inser värdet av revisor i sitt bolag men tycker att kostnaden är hög i proposition till nyttan och insatsen. Samtliga respondenter har också en bättre relation och större förtroende för sin bokförare jämfört med revisorn, även förtroendet för revisorn är relativt högt. Tillförlitligheten och kvalitetsstämpel gentemot banker, leverantörer samt Skatteverket är faktorer som talar mot att dessa två bolag kommer att ta bort revisorn trots allt. Revisorskostnader ifrågasätts av många till skillnad från bokföringskostnader som anses vara skäliga. Företagare utrycker även en större nytta av bokföraren än revisor. Samtliga företagare i studien är positiva till frivillig revisionsplikt med hopp om förändringar av revisors verksamhet. Med frivillig revision finns det större risk för oavsiktliga fel enligt samtliga som minst en gång blivit rättade av revisorn. Tillförlitligheten för årsredovisningen sjunker kraftigt också enligt samliga men två anser att bokförare kan göra minst lika bra jobb men saknar samma auktoritet som den frivilliga revisionen kan ge dem.

4.10 Länsstyrelsernas ansvar

Det som fått tillsynsansvaret mot penningtvätt är tre utav landets länsstyrelser. Enligt undersökningen fungerar inte tillsynen tillfredsställande. Regelverket efterlevs inte och kontrollen är dålig. Många deltagare i vår undersökning medger att de brutit mot regler om penningtvätt t.ex. vid försäljning av lagerbolag som Länsstyrelsen ska bevaka. Bolagsbildare är inte registrerade och har stora brister i sina verksamheter. Länsstyrelse men också Finansinspektionen och Bolagsverket får allvarliga anmärkningar i sin tillsyn enligt vår undersökning.

40

5. Avslutande diskussion

I följande kapitel sammanställer vi resultatet av vår studie och ger våra egna reflektioner.

Effekten av lagändringarna ser i teorin ut att ha gjort viss effekt med tanke på hur mycket kontroll, granskning, utbildning och information som företagare måste ha gällande penningtvätt. Vissa lagar har dock inte varit i kraft länge och resultatet bör mätas med viss försiktighet. I vår undersökning har dock intervjuer med berörda företagare pekat på att de endast märkt av lagstiftning på det sätt att den existerar och inte att den verkligen måste följas. Tillsynen av lagens efterlevnad av berörda företag fungerar dåligt hos tillsynsmyndigheterna. Även om en företagare skulle upptäckas att inte följa lagen anser de att sanktionerna är överkomliga. Företagarnas rykten och förtroenden är viktigare att upprätthålla än lagen. Ett dåligt ryckte och förtroende drabbar företagen hårdare än tillsynsmyndigheternas sanktioner. Samverkan mellan myndigheterna har under de senaste åren organiserats bättre. Detta har lett till att fler företag faller under penningtvättslagen och är skyldiga är lämna in rapporter om misstänkt penningtvätt. Trots ett ökat antal rapportörer har antalet rapporter minskat.

De brottsförebyggande myndigheternas arbetssätt har på senare år effektiviserats genom att, nya metoder har utvecklats, lagstiftningen har förstärkts samt att antalet tillsynsorgan har utökats. Det har även skett en större samverkan med Skatteverket på sistone där de bistår åklagare med utredningar vilket leder till att fler förundersökningar kan avslutas snabbare. Skatteverket använder sig av möjligheterna i lag om Skatteverkets medverkan i brottsutredningar, tvångsåtgärdslagen och lag om betalningssäkring av skatter och avgifter på ett tillfredsställande sätt i och med det utökade samarbetet. Alla dessa åtgärder från de brottsbekämpande myndigheterna har haft en avskräckande effekt och fler blivit medvetna om riskerna och gett upp eller agerar försiktigare och kortsiktigt. Den organiserade brottsligheten har däremot med anledning av åtgärderna blivit mer professionell. Myndigheternas skärpta kontroller och samverkan har lett till att brottslingarna oftare än tidigare byter bolag och styrelse vilket i sin tur har lett till en större omsättning i lagerbolagsbranschen.

Enligt de undersökningarna som gjordes innan regelförenklingarna infördes skulle de inte påverka ekobrotten i någon utsträckning alls. I och med våra intervjuer och material från EBM så ser vi annorlunda på denna fråga. Slopandet av revisorsplikten medför mindre kontroll hos företagen och ekobrott blir därmed svårare att upptäcka, inte mist risken för oavsiktliga fel ökar. Att aktiekapitalet har sänkts medför lättare tillgång till aktiebolag vilket i sin tur leder till att fler brottslingar kan använda sig av ett bolag i sin brottslighet. Borgenärernas säkerhet har även med anledning av sänkt aktiekapital minskat. Även de andra regelförenklingar som gjorts kan leda till att det blir lättare för brottslingar att använda sig av målvakter och bulvaner för att ta sig runt lagarna. Regelförenklingarna har försvårat den insynen som behövs kring ägandet av aktiebolag och kännedom om styrelseledamöter och därmed kommer risken för den ekonomiska brottsligheten som begås med hjälp av aktiebolag att öka.

Få anmälningar angående misstänkt penningtvätt inkommer från revisorer och enligt vår undersökning är det redovisningskonsulterna som har bättre kännedom om verksamheten, eventuella brott och huvudmännen. Den slopade revisionsplikten kommer därför inte att påverka penningtvätt i större omfattning. Skatteverkets strävan att öppna en marknad för

41 certifierade redovisningskonsulter som kan ersätta revisorerna och omfattas av penningtvättslagen minskar även risken för att kontrollen urholkas.

Det skulle behövas en effektivare tillsyn av verksamheter som faller under penningtvättslagens bestämmelser för att kunna minska problemet med penningtvätt. Att en strängare lagstiftning skulle minska problemet tror vi inte riktigt på. Den grundsyn om återhållsamhet med metoden att kriminalisera gärningar för att hindra överträdelser av olika normer är dessutom en allmän princip för svensk lagstiftning som sedan länge gäller där man menar att lagstiftningens normerande och informerande syfte bör i många fall kunna tillgodoses även utan kriminalisering. Rikspolisstyrelsens har i tidigare kartläggning ansett att dagens regler för informationsutbyte det gör svårt för myndigheterna att samverka på ett effektivt sätt. Vi hoppas på en förändring i denna fråga och ett bättre samarbete mellan myndigheter vilket också regeringen efterlyser. Kammarrättslagmannen Sten Wahlqvist ska på regeringens uppdrag se över reglerna om sekretess och informationsutbyte mellan myndigheter som arbetar mot den grova organiserade brottsligheten.²⁰⁰

För att öka tillsynen av bolagsbildare skulle ansvaret kunna flyttas från Länsstyrelserna. Istället skulle det kunna bildas en nämnd som bygger på en uppföljning av Fastighetsmäklarnämnden, som blivit mer effektiv efter att ansvaret flyttats från Länsstyrelsen till en nämnd direkt under regeringen. Nämnden skulle lämpligtvis placeras under Bolagsverket eftersom de berörs mest av bolagsbildares verksamhet. Ett effektivare informationsutbyte mellan Skatteverket och Bolagsverket behövs. Även om det finns ett fungerande informationsutbyte så dröjer det ofta innan Skatteverket agerar. Bolag med styrelsemedlemmar som inte lämna in deklarationer eller har skatteskulder nekas F-skattesedel även med de förenklade reglerna. Dessa kan enkelt komma runt detta genom att köpa ett lagerbolag med F-skatt och konto på Blocket och vara verksamma tills Skatteverket upptäcker detta och återkallar F-skattesedeln. Att kontrollera styrelsemedlemmar hos Skatteverket innan handläggning hos Bolagsverket vore lämpligt.

Att bevaka denna bransch är inte en tillräcklig åtgärd för att få bukt med ekobrotten men det är ett steg i rätt riktning. Även ett effektivare samarbete mellan polisen, finanspolisen, SKV, EBM, Bolagsverket med branschorganisationerna som Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Frisörföretagarna etcetera skulle förbättra bekämpningen av ekobrott. Svensk Handel är enligt vår undersökning de som oftast upp upptäcker de oseriösa bolagen som agerar mot detaljhandel i ett tidigare skede och därför en viktig grundsten i brottsbekämpningen.