Generatestadiet

Analysen av Generatestadiet innehåller forskningsgruppens analys av de moment där idégenereringen inför temadagen skedde. Under Generatestadiet lades stor vikt vid att inkludera så många elever som möjligt i innovationsprocessen samt ta fram många idéer som grund för temadagen.

5.2.1 Det första kreativa momentet

Vid det första kreativa momentet så fick eleverna dela in sig i grupper själva utifrån Lantz (2011) teori om att detta ska leda till ökad trygghet med högre kreativitet hos eleverna. Vid momentet delade eleverna själva in i två grupper baserat på vilken klass de gick i, eleverna hamnade därmed i en grupp med sina klasskamrater. Forskningsgruppen upplevde att Lantz (2011) teori fungerade bra i utförandet av det kreativa momentet med eleverna. Forskningsgruppen upplevde att det skapades en ökad trygghet bland eleverna då de samarbetade med sina klasskamrater. Detta ledde till att de kände sig mer bekväma i att våga generera såväl logiska som galna idéer.

53

Forskningsgruppen valde medvetet att låta eleverna dela in sig i grupperna själva enligt Lantz (2011) teori. Ett annat alternativ hade varit att ledaren för det kreativa momentet delat in eleverna i grupper. Detta kunde ha ökat möjligheten för att skärningspunkter skulle ha skapats, vilket kunde ha medfört att fler innovativa idéer genererats (Johansson, 2007). Då eleverna inte hade någon större tidigare erfarenhet av att utföra kreativa övningar valde forskningsgruppen att arbeta efter Lantz (2011) teori. De ville skapa en trygghet hos eleverna vilket de önskade skulle skapa en positiv upplevelse.

Eleverna deltog aktivt under hela momentet trots att de inte hade tidigare erfarenheter av liknande övningar. Forskningsgruppen anser att det är på grund av att ledaren redogjorde tydligt för övningarna och dess syfte. Då eleverna förstod följden av vad de gjorde så ökade det deras deltagande. Övningarna öppnade upp för skratt och diskussioner eleverna emellan.

Forskningsgruppen såg att stämningen bland de äldre eleverna var mer uppsluppen än bland de yngre. De äldre eleverna tycktes säkrare under hela momentet och det var också hos dem som de galnare idéerna började genereras. Också under inkubationstiden, när eleverna bjöds på fika, såg forskningsgruppen en skillnad bland eleverna. De äldre eleverna förde diskussion med varandra medan stämningen bland de yngre var mer dämpad. Detta kan bero på att gruppmedlemmarna hade olika ålder, men även att grupperna var i olika faser för sin utveckling (Nilsson, 2005)

När ledaren i den senare övningen bytte bord på de A4-papper som eleverna genererat sina idéer på så observerade forskningsgruppen att stämningen grupperna emellan blev mer lättsam. Forskningsgruppen såg också att detta ledde till att de yngre eleverna började generera mer galna idéer som de äldre. De tycktes skapa en större säkerhet hos dem.

Då ledaren avslutningsvis förde diskussion med eleverna där de fick svara på hur de upplevt momentet så svarade samtliga elever att de upplevt den som positiv. Eleverna delgav att övningarna var nya för dem, men att de upplevde att de öppnade upp för idéer som de annars inte skulle ha kommit på. Forskningsgruppen anser att detta berodde på att ledaren lade stor vikt vid att eleverna skulle förstå de kreativa övningarnas syfte. Forskningsgruppen hade medvetet valt att styra övningarna, samtidigt som de klargjorde för eleverna att de önskade såväl logiska som galna idéer. Forskningsgruppen anser att detta var nödvändigt på grund av deltagarnas icke-erfarenhet av kreativa övningar. Eleverna hamnade på nivå 50/50 enligt forskningsgruppens egen MYR-modell i detta moment. Forskningsgruppen anser att denna nivå var den optimala för eleverna vid detta idégenereringstillfälle, grundat på ovanstående analys.

5.2.2 Det andra kreativa momentet

De deltagare som förväntats närvara på momentet kom. Forskningsgruppen använde sig av andra medel för att ta kontakt med projektgruppen än de gjorde med de andra eleverna, denna gång via sms. Detta på grund av bortfallet vid det tidigare kreativa momentet. Forskningsgruppen anser att detta var en bättre kanal för information.

Då antalet deltagare var få delades inte projektgruppen upp i mindre grupper. Forskningsgruppen hade förväntningar på att projektgruppens grupputveckling var högre än eleverna som deltog i det tidigare kreativa momentet. (Nilsson, 2007)

54

Projektgruppen var en redan existerade grupp elever och därför ansåg gruppen att de hade kommit längre i sin gruppdynamik. Dock observerade forskningsgruppen att deltagarna inte var helt trygga med varandra och att gruppen kanske inte nått så långt i sin utveckling som förväntat.

Vid detta moment använde forskningsgruppen sig av en annan ledare. Projektgruppen fick inte tillräcklig information under momentet och på grund av detta samt den inte helt fungerande gruppdynamiken fungerade inte momentet så väl som forskningsgruppen önskat. Gruppen genererade många idéer, men det Flow och Autonomi (forskningsgruppens egen MYR-modell) som forskningsgruppen strävade efter att skapa hos projektgruppen infann sig aldrig riktigt. Ledaren av det kreativa momentet var den mest kreativa i forskningsgruppen. Enligt Michanek, J. & Breiler, A (2007) kan de ofta vara den mest kreativa personen som är den minst lämpade att leda kreativa moment. Detta anser forskningsgruppen stämde. De anser att detta kan bero på att ledaren som är mer kreativ anser saker som öppet sinne och att kasta sig in i moment utan större ramar är en självklarhet. Ledaren för det kreativa momentet lade projektgruppens medlemmar vid medverkansgraden Stöd nivån enligt forskningsgruppens egen MYR-modell. I detta moment anser forskningsgruppen att projektgruppen krävt mer, som nivå 50/50 enligt forskningsgruppens egen MYR-modell, eller ännu lägre på skalan, för att nå Flow och Autonomi.

5.2.3 Lärarna

När den kreativa övningen genomfördes med eleverna passerade ett antal lärare klassrummet där övningen hölls. Forskningsgruppen hade gjort ett medvetet val att inte involvera lärarna i detta moment då syftet var att eleverna skulle ligga i fokus för innovationsprocessen. Det skapade en nyfikenhet hos de förbipasserande lärarna, troligen på grund av att de vanligtvis har större insyn samt påverkningsmöjlighet i elevernas skolarbete. Här skapades till viss del engagemang hos lärarna då de inte tilldelades möjligheten att vara med under denna del av innovationsprocessen, vilket är motsatsen till vad Lantz (2011) teori säger.

Vid lärarmötet där forskningsgruppen deltog uppfattade de rektorns närvaro vid mötet som positiv, då det skapade en ökad trygghet hos forskningsgruppen. Ledningens stöd, i det här fallet rektorns, är nödvändig för att förändringar ska kunna ske (Csikszentmihalyi, 2004). Genom detta stöd skapades bättre förutsättningar för forskningsgruppen att presentera projektet inför lärarna.

Under mötet var lärarna överlag tysta och det kom ingen större mängd med frågor eller synpunkter. Detta kan bero på storleken på gruppen, tjugo stycken lärare deltog under mötet, då en större grupp ofta medför en tystare stämning (Nilsson, 2005). En annan aspekt var rektorns närvaro. Om han inte närvarat finns möjligheten att de frågor och synpunkter forskningsgruppen fått hade varit annorlunda (Nilsson, 2005). Dock var det centrala för forskningsgruppen att informera och involvera lärarna i processen för att minska osäkerheten samt höja engagemanget hos dem (Lantz, 2011). Genom att lärarna fick större insikt i processen uppfattade forskningsgruppen att engagemanget höjdes. Vid detta moment anser forskningsgruppen att lärarna låg vid nivå PÅ, påverka, enligt forskningsgruppens egen MYR-modell.

55