Generation-Z

3.6 Generation-Z

Det har blivit allt viktigare att vara annorlunda och erbjuda en nytänkande mångfald för att attrahera den nya generationen. Den nya generationen, vilka innefattas av ungdomar som är födda runt milleniumskiftet benämns som generation-Z. Resonemang kring nya utmaningar och

25 generation-Z blir allt mer tydligt, likaså den nya generationens erfarenheter. Studier visar att dagens ungdomars vardag mer och mer kretsar kring så kallade smarta telefoner (Csobanka, 2016). Ungdomars förändrande beteende påverkar samhället och den digitaliserade utvecklingen.

Csobanka (2016) menar att generation-Z känner och upplever tiden på ett visst sätt och spenderar sin fritid på olika sätt samt att dessa ungdomar även har olika uppfattningar kring relationer, samtal och lärande angående olika intressen. Generation-Z är utmärkande i samhället då de inte har lärt känna världen utan internet, de är med andra ord uppvuxna i en värld som är formad av internetanvändning och sociala nätverk. Generation-Z är även vana vid tillgången till globala förbindelser och är därför flexibla och toleranta vid möten av exempelvis andra kulturer.

De människor som innefattas av generation-Z är de första som aldrig har levt sitt liv utan teknik, de är således uppvuxna med att snabbmeddelanden och socialt nätverkande är en del av det vardagliga livet. Den nya generationen beskrivs även ha mindre problem vid att dela med sig av sitt privatliv till virtuella främlingar. Generation-Z:as bekvämlighet till teknik innebär att de kan fokusera på flera olika kanaler samtidigt, de kan till exempel skriva ett meddelande samtidigt som de läser, tittar på tv, pratar med någon och äter. Det som ofta kallas för ”multitasking” är således en central aspekt för generation-Z (Bartold, 2015). Generation-Z kännetecknas av att använda sociala nätverk som huvudplattform för kommunikation, de besitter tusentals onlinekontakter och är snabba på att fatta beslut. De lär sig även att skaffa vänner och underhålla sig själva genom onlineplattformar på annorlunda sätt än tidigare generationer har gjort (Csobanka, 2016).

3.6.1 Marknadsföring till olika åldrar

Parment (2015) påvisar att en målgrupps ålder är av vikt vid marknadsföring och menar att människors generationstillhörighet kan påverka köpbeteendet. Det innebär i sin tur att

marknadsföringen bör riktas på ett särskilt sätt till de olika generationerna i syfte att nå det bästa resultatet av marknadsföringen. Parment (2015) beskriver att den mest effektiva

marknadsföringen är den som målgruppen på något sätt kan relatera till. Marknadsföring i form av reklam får många gånger större effekt om företaget känner målgruppen väl. Det vill säga att informationen och marknadsföringen anpassas efter vad som lockar målgruppen (Dahlkwist, 2012). Parment (2015) redogör även för att beslut som människor tar, ofta grundar sig i individens ålder och generationstillhörighet. Det är därför vanligt att produkter och

marknadsföring anpassar sig efter människors olika stadier i livscykeln, då individers behov och önskemål varierar mellan olika åldrar. Marknadssegmentering är ett grundläggande begrepp inom marknadsföring och innefattar frågan kring vilken målgrupp som ett företag ska rikta sig till.

Genom marknadssegmentering är det lättare att nå en stor spridning av önskemål och resurser, attityder och vanor på en bred och blandad marknad, då den stora spridningen delas in i mindre

26 segment. På så vis kan företag på ett enklare sätt anpassa sin marknadsföring på ett

kundorienterat sätt, för att skapa erbjudanden som stämmer överens med målgruppens önskemål (Kotler et. al., 2013).

Det är av relevans att försöka undvika stereotyper vid ålderssegmenteringen då samtliga individer inte befinner sig i samma stadium i livscykeln, trots att de har samma ålder. Det framgår dock att segmentering av ålder är positivt för att kunna identifiera möjligheter och skapa framgångsrika produkter och tjänster, samt förbättra marknadskommunikationen, då det gör det lättare att förstå målgruppens behov och önskemål (Parment, 2015). Även Kotler et. al. (2013) och likaväl Dahlkwist (2012) redogör för betydelsen av att marknadsföra sig till en särskild målgrupp då det är positivt att skapa olika erbjudanden till olika generationer. Det är vanligt att företag spenderar mycket pengar på sin marknadsföring i syfte att företagets varumärke ska bli mer spännande, iögonfallande och kraftfullt, för att på så vis öka attraktionen för varumärket bland yngre

människor (Kotler et. al., 2013). Att rikta sin marknadsföring mot generation Z beskrivs även ge positiv respons från äldre, då många från de äldre generationerna vill känna sig yngre och

försöker uppnå det genom att konsumera produkter och tjänster som marknadsförs ungdomligt.

Ett vanligt fenomen i det skandinaviska samhället är att den äldre generationen inspireras av den yngre (generation-Z) när det kommer till att ta ett beslut om konsumtion av en produkt eller tjänst (Parment, 2015).

27

4 Fallstudie: Industrinatten

Följande resultatavsnitt inleds med en redogörelse för uppdraget som vi författare har åtagit oss. Inledningsvis förklarar ett informationsstycke evenemanget Industrinatten och dess bakgrund och slutligen presenteras och jämförs resultatet från intervjuerna och sekundärdata.

Studien har skrivits på uppdrag av IUC-Stål & Verkstad samt Paper Province i Karlstad.

Bakgrunden till detta är att Industrinatten inom en snar framtid ska anordnas i Värmland, uppdraget innefattar därför att undersöka tidigare genomförda Industrinatten-evenemang för att skapa ett optimalt underlag för Industrinatten Värmland. Syftet med uppsatsen handlar om attraktionsskapande genom marknadsföring och kommunikation, före och efter ett evenemang.

Industrinatten används därför som en fallstudie för att konkretisera problemområdet.

Respondenterna i intervjuerna är alla representanter av Industrinatten och samtliga har arbetat med kommunikation och marknadsföring kring evenemangen. Utefter respondenternas svar jämförs de olika evenemangen åt och kompletteras även med sekundärdata från evenemangets enkätundersökningar för att hitta luckor och effektiva marknadsföringsmetoder som sedan kan appliceras på det framtida Industrinatten i Värmland.