Med bakgrund i de positiva företagsekonomiska aspekter som ett generationsskifte innebär, både för företagaren och för samhället i stort, är det av största vikt att underlätta överföring av företaget till nästa generation. Med anledning av detta anser jag att en ytterligare förenk- ling av reglerna vore lämpligt, så att företagaren själv kan överblicka skiftet och tydligt se vilken metod som lämpar sig bäst i det enskilda fallet. Förenklade regler utgör även en vik- tig aspekt för att få ökad tillväxt inom denna sektor. En stor del av Sveriges företagare är lantbrukare och även ett stort antal privatpersoner äger jordbruksfastigheter. Många företag och arbetstillfällen riskerar att försvinna på grund av uteblivna eller misslyckade ägarskiften. Det är av stor vikt att inte Sveriges jord- och skogsbruksföretag tappar farten och bli allt passivare i väntan på regler som gör det möjlighet att generationsskifta. Sverige är beroende av aktiva brukare. För att förändring skall komma till stånd krävs att problemen som jag pekat på i uppsatsen uppmärksammas och diskuteras för att på så sätt blir föremål för ut- redning som kan leda till förändrad lagstiftning.
LRF, som är lantbrukarnas intresseorganisation, driver bland annat frågor avseende förenk- lad byråkrati kring lantbruk. I samband med att de förödande stormarna Gudrun och Per dragit fram över södra Sverige har LRF uppmärksammat reglerna kring skogskonto och skogsskadekonto. Enligt gällande rätt kan inte dessa konton överföras i samband med ge- nerationsskiften utan måste vid alla skiftesmetoder tas upp till beskattning. Den skog som
skulle ha skördats och betalat räntor för många år framöver är nu nedblåst och det nuva- rande skattesystemet tvingar fram denna sparade tillgång till beskattning i samband med generationsskiftet. Denna effekt, som träffar de genom stormen redan hårt drabbade skogsbrukarna, gör generationsskiftet omöjligt. Efter att jag satt mig in i reglerna kring skogskonto är det även min uppfattning att en lagändring, som gör överföring av skogs- konto i samband med generationsskifte möjlig, är nödvändig. Inget lagförslag har dock ännu publicerats i en proposition.
Enligt EU:s rekommendationer för generationsskiften ska lagstiftaren eftersträva en neutra- litet i beskattningen, vilket innebär att skattesystemet inte bör ge incitament för att välja den ena eller andra metoden. Genom min analys av de olika metoderna vid livstidsöverlåtelser, gåva och köp, har jag bland annat kommit fram till att de beskattningsregler som vi har idag i Sverige styr valet av generationsskiftesmetod i en företagsekonomiskt negativ riktning. I följande resonemang vidareutvecklar jag denna analys:
När kontinuitetsprincipen tillämpas, d.v.s. vid gåva, övertas överlåtarens skattemässiga situ- ation, den nya ägaren går då miste om skatteneutraliserande möjligheter till avskrivningar, skogsavdrag och räntefördelning, med maximal vinstbeskattning som följd. Detta får en förödande och på samma gång förlamande och hämmande effekt på Sveriges nya genera- tion av jord- och skogsbrukare, som inte kommer att eftersträva vinst i företaget, utan bara möta inkomster med kostnader så att resultatet går jämnt upp. Eftersom ett lands ekono- miska tillväxt kommer till stor del ur vinstdrivande företag är detta en högst olämplig kon- sekvens av tillämpningen av denna beskattningsprincip.
Köpealternativet, däremot, där kontinuitetsprincipen inte tillämpas, ger företagaren möjlig- het att utnyttja skatteneutraliserande dispositioner. Jag är övertygad om att detta alternativ ger mer drivande framtida entreprenörer med en vilja och ambition att utveckla sitt jord- och skogsbruk. Genom att underlätta reglerna är chansen större att en ny generation entre- prenörer med tillväxtambitioner lockas till att driva jord- och skogsbruksföretag. Detta al- ternativ blir dyrare för förvärvaren, på grund av den kapitalvinst som då realiseras och såle- des måste tas upp till beskattning. Men vid en mer långsiktig kalkyl visar det sig många gånger att köpealternativet ger en bättre ’framtida skatteresa’. Nya möjligheter till avskriv- ningar, skogsavdrag och räntefördelning gör att framtida vinst i företaget till stor del kom- mer att kunna beskattas med 30 procent.
Enligt huvudsaklighetsprincipen ska överlåtelsen bedömas enligt dess huvudsakliga karak- tär. Att en överlåtelse med erlagt vederlag som precis understiger taxeringsvärdet skall an- ses utgöras till största delen ett benefikt fång faller sig något ologiskt, men någonstans mås- te gränsen i och för sig dras. Här bortser man helt från det högt erlagda vederlaget, och för- värvaren får överta överlåtarens ingångsvärden, i enlighet med kontinuitetsprincipen. Jag anser även att ett sätt att komma ifrån dessa negativa effekter vore att lagstifta bort huvud- saklighetsprincipen. Denna princip sätter en undre gräns för vad en fastighet får kosta i kö- pealternativet. Understiger övertagarens betalningsförmåga, och därmed även det möjliga vederlaget, taxeringsvärdet, klassas överlåtelsen som gåva. Bättre vore om vederlaget, som betalas vid gåva, kunde användas som anskaffningsvärde vid förvärv av näringsfastighet. Här håller jag med Urban Rydins resonemang om att näringsidkarens skatterättsliga ställ- ning helt borde utgå från dennes egna förhållanden och således inte vara avhängig på över- låtarens/givarens skattemässiga ställning. I enlighet med detta resonemang skulle vederlaget istället kunna användas som nytt anskaffningsvärde, för att åstadkomma en mer gynnsam förmögenhetsöverföring från äldre till yngre generationen. Detta gynnar utvecklingen av denna typ av företagande i Sverige eftersom det medför att den kunskap om företaget som byggt upp inom familjen behålls inom företaget som många gånger direkt kan gå vidare till
nästa utvecklingsfas utan att tappa farten. Att undvika onödiga kostnader vid generations- skiften ökar också företagarens investeringsvilja och riskbenägenhet.
En annan lämplig förändring kunde även vara att skapa en möjlighet för den företagare som vill göra frivillig avskattning av hela eller del av kapitalvinsten, för att komma i åtnju- tande av de fördelar som köpealternativet innebär. Detta kunde även vara en intressant möjlighet för den som har en latent skatteskuld i ryggsäcken sedan tidigare gåva, och vill övergå från passivt till aktivt brukande av gården. Denna möjlighet skulle kunna gälla alla eller endast vid gåva mellan närstående. Även införandet av en valmöjlighet som innebär att man kan skatta av viss del av kapitalvinstskatten ”frivilligt”, skulle vara intressant att utreda. Med vilka medel kan lagstiftaren få ägarna att börja förbereda för generationsskiftet? Att på något sätt erbjuda en morot, snarare en möjlighet än ett tvång, för dem som väljer att gene- rationsskifta i tid vore en tänkbar väg att gå. I flera andra länder har man valt att stimulera generationsskiften genom att ge överlåtaren lägre kapitalvinstskatt då denne uppnått viss ålder. Att även satsa mer på att sprida information till jord- och skogsägare (och småföreta- gare i allmänhet) om fördelarna med att generationsskifta i tid är skulle utgöra ett komple- ment till förenklad lagstiftning.
Referenslista
Offentligt tryck
EU
Commission recomendation of 7 December 1994 on the transfer of small and medium- sized enterprises (94/1069/EC)
Sverige Fastighetstaxeringslagen (1979:1152) Föräldrabalken (1949:381) Inkomstskattelag (1999:1229) Jordabalk (1970:994) Jordförvärvsförordning (2005:522) Jordförvärvslag (1979:230) Konkurslag (1987:672)
Lag (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (upphävd: SFS 2004:1341)
Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt
Lag (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter Lag (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället Lag (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter Sambolag (2003:376)
Äktenskapsbalk (1987:230) Ärvdabalk (1958:637)
Prop 2004/05:25. Slopad arvsskatt och gåvoskatt. Prop 1999/2000:1. Budgetpropositionen för 2000. Prop 1998/99:100. 1999 års ekonomiska vårproposition.
Prop 1996/97:12. Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m. Prop 1986/87:1. Om äktenskapsbalk m.m.
Prop 1970:20. Jordabalken.
2004/05:SKU18. Skatteutskottets betänkande till prop. 2004/05:25 Slopad arvsskatt och gåvoskatt.
1996/97:skU7. Skatteutskottets betänkande till prop. Vissa justeringar i lagen om ränteför- delning vid beskattning m.m.
Ds 1993:28 Beskattning av enskild näringsverksamhet m.m. Ändringar i bolagsbeskattningen.
Dnr Fi1999/2400. Fastighetsskatt, Promemoria från Finansdepartementet. SOU 2004:66 Egendomsskatter - Reform av arvs- och gåvoskatter
SOU 2002:52 Beskattning av småföretagare Del 2 Generationsskiften SOU 1997:178 Enskilda Näringsidkare
SOU 1989:33 Utredningen för reformerad inkomstbeskattning SOU 1987:2 Dödsboägande och samägande av jordbruksfastighet m.m.
Rättsfall NJA 1999 s. 220 s. 21 RÅ 1991 ref. 98 s. 31 NJA 1991 s. 284 s. 18 RÅ 1987 ref. 118 s. 30 NJA 1986 s. 16 s. 29 och 30 RÅ85 1:69 s. 27 RÅ83 1:34 s. 27 NJA 1981 s 897 s. 31 RÅ81 1:29 s. 27 NJA 1974 s 314 s. 31 NJA 1971 s 519 s. 31 RÅ 1960 ref. 27 s. 20 RÅ 1950 ref 22 II s. 27 RÅ 1950 ref. 41 s. 30
Litteratur
Agensjö, J. & Bygge, M., 2006, Skatterna i skogen, Sydved
Carlsson, M., Silfverberg, C. & Stenman, O., 1999, Generationsskiften och blandade fång, 3 uppl. Nordstedts Juridik AB, Stockholm
Danielsson, H. & Bernhardsson, A., 2006, Generationsskifte Skördetid, Studentlitteratur Grauers, F., 2006, Ekonomisk familjerätt, 6 uppl. Studentlitteratur, Lund
Hydén, S. & Wiberg, L., 2004, Generationsskifte i familjeföretag, 5 uppl. Mediaprint, Uddevalla
Jordbruksverket och SCB, Statistiskt meddelande JO 34 SM 0601,
Jordbruksföretag och företagare 2005
http://www.scb.se/Statistik/JO/JO0106/2005M06/JO0106_2005M06_SM_J O34SM0601.pdf
Lundén, B., 2006, Lantbrukarboken, 8 uppl. Mediaprint, Uddevalla Lundén, B., 2005, Fastighetsjuridik, Mediaprint, Uddevalla
Lodin, S-O., Lindencrona, G., Melz, P. & Silfverberg, C., 2007, Inkomstskatt - en läro- och handbok i skatterätt, del 1, 11 uppl, Studentlitteratur, Uppsala
Lodin, S-O., Lindencrona, G., Melz, P. & Silfverberg, C., 2007, Inkomstskatt - en läro- och handbok i skatterätt, del 2, 11 uppl, Studentlitteratur, Uppsala
Rydin, U. 2006, Beskattning av ägare till fåmansföretag, Norstedts juridik, Stockholm Rydin, U. 2003, Inkomst av näringsfastighet i enskild näringsverksamhet. Ak. avh., Jurist-
förlaget, Lund
Saldeen, Å. 2006, Arvsrätt, 3 uppl. Iustus Förlag, Uppsala
Seth, S. och Tjäder, C. 2005, Skog – tillägg med anledning av slopad arvs- och gåvoskatt, Raster Förlag, Riga
Silfverberg, Christer. 1992, Gåvobeskattningen i nordiskt perspektiv. Ak. avh., Juristförla- get, Stockholm
Skatteverket, Handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet m.m. vid 2006 års taxering. Del 1 och 2
Statistiska centralbyrån, Äktenskapsregistret
http://www.scb.se/templates/Standard____22838.asp?pageid=43154&parenti d=43659#tingsratten
Sund, L-G. 2001, Generationsskifte av små och medelstora familjeägda aktiebolag, Iustus Förlag AB, Uppsala
Svensson, U. 2005, Fastighetsbeskattning, 4 uppl. Björn Lundén information, Uddevalla Tivéus, U. Skatt på kapital, 11 uppl. Nordstedts juridik AB, Stockholm
Victorin, A. och Sundell J-O. 2004, Allmän fastighetsrätt, 4 uppl. Iustus förlag, Uppsala Ydstedt, A. 2005, Generation Ä, som i Ägarskifte, Tryckmedia, Stockholm
Artiklar
Berlin, A. Köp eller gåva vid generationsskifte, Jordbruksaktuellt nr 18, 2005
http://ja.se/nyheter/visaNyhet.asp?NyhetID=5809, lydelse 2007-02-19 Berlin, A. Generationsskifte - från köksbordskonferens till genomförande, Jordbruksaktu-
ellt nr 18, 2005 http://ja.se/nyheter/visaNyhet.asp?NyhetID=5812, lydelse 2007-02-19
Bjuggren, P-O. och Sund, L-G. Organisering av generationsskifte i små och medelstora familjeföretag, SN 2003 s. 527-544
Esping, T. LRF fick svar om skogskontot, Lantbrukets Affärstidning
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=36723, lydelse 2007-04-15
Esping, T. Regeringen lovar enklare skatteregler, Lantbrukets Affärstidning
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=40067, lydelse 2007-04-15
Esping, T. Hoppet ökar för ändrad beskattning, Lantbrukets Affärstidning
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=39662, lydelse 2007-03-19
Frennefalk, T. Framtidens jobb är gröna, Lantbrukarnas Affärstidning
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=39485, lydelse 2007-03-08 Hedberg, C. Fördubblade priser i flera län på sju år, Skogsland nr. 27, 2007
Nilsson, P. och Rydin, U. Generationsskifte i enskild näringsverksamhet – särskilt om över- föring av periodiseringsfonder och expansionsfonder m.m., SN 2005 s. 588- 600
Nilsson, P. och Rydin, U. Generationsskifte i enskild näringsverksamhet - fångesklassificering med inriktning på överföring av sparad räntefördelning och fonder, SN 2005 s. 670-682
Silfverberg, C. Blandade överlåtelser av näringsfastigheter till aktiebolag., SN 2005 s. 495- 509
Intervjuer
Johnny Borgström, Jurist på LRF Konsult i Jönköping, intervju 07-04-16 Peter Nilsson, LRF Konsults skattebyrå i Malmö, intervju 07-04-19
Checklista vid generationsskifte av jord- och skogsbruk
ARV
GÅVA KÖP
Upprättande av handlingstyp
testamente Gåvobrev - registre- ras hos IM
Köpeavtal - registre- ras hos IM
Möjlighet till villkor ja ja nej
Vederlag/Betalning Nej. (Ja – om andra arvingar ska lösas ut)
Ja, från 0 kr upp till 1 kr under taxe- ringsvärdet
Ja, från taxe- ringsvärdet och uppåt.
Kapitalvinstskatt Nej (latent skatte- skuld)
Nej (latent skatte- skuld)
Ja
Stämpelskatt Nej Nej (Ja – om köpe-
skillingen överstiger 85 procent av taxe- ringsvärdet.) Ja Lagfartskostnad Ja Ja Ja Räntefördelning (RF)
Sparad RF kan över- tas
Sparad RF kan över- tas
Går ej överta sparad RF.
Nytt RF-underlag uppkommer. Periodiseringsfond Kan övertas Kan övertas Kan övertas
Expansionsfond Kan övertas Kan övertas Kan övertas
Skogsavdrag Endast om överlåta- ren hade utrymme för detta.
Endast om överlåta- ren hade utrymme för detta.
Nytt skogsavdrag
Skogskonto Kan ej övertas utan beskattning
Kan ej övertas utan beskattning
Ska tas upp till be- skattning
Ackumulerat under- skott
Nej (Ja, om samlev- nad i oskiftat döds- bo) Nej Nej Återföring av vär- deminskningsavdrag Nej Nej Ja
Förvärvstillstånd Nej Nej Ja
Beaktande av arren- dators förtur