Inför framtida forskning hade vi gärna sett att liknande studie hade genomförts med den skillnaden att operatörerna hade utsatts för högre ljudtrycksnivå, exempelvis 100 dB(A). Eventuellt hade detta gett utslag på spända muskler om ljudtrycksnivån hade varit så hög. Å andra sidan är det tveksamt om det är etiskt rätt att utsätta någon för så höga ljudtrycksnivåer som kan orsaka hörselskada. Ljudtrycksnivån i denna studie låg på 77 (± 2) dB(A).
En annan intressant faktor att utreda djupare är duration av belastningsergonomi (Marras 2000). Muskler tröttas ut vid belastning under lång tid och duration är avgörande (se kap 3.3). I denna studie mättes muskelaktivitet i en minut. Planen från början var att mäta under två timmar men mätutrustningen möjliggjorde inte detta. Önskeläge hade varit att EMG-mätaren loggade vilket hade inneburit att den gick att bära på kroppen utan att vara inkopplad till en dator. Då hade mätning kunnat
41 utföras under åtta timmar i en bullrig miljö och samma tid i en icke bullrig miljö. Det resultatet hade varit intressant att studera. I denna studie blev upplägget att den icke bullriga miljön framställdes med hjälp av bärande av hörselkåpor.
Ur ett generellt perspektiv var det en styrka att studien hade utförts i en
produktionsmiljö i en pågående verksamhet. Detta innebar att resultatet blev nära förankrat med verkligheten och därmed intressantare för företaget. Dessutom var styrkan i denna studie att operatörerna var på sin hemmaplan och kunde känna sig avslappnade inför själva mätningen eftersom övriga miljöfaktorer (kollegor,
arbetsmoment och sinnesintryck) var kända för dem. Hade studien genomförts i labbmiljö hade risken varit att miljön skiljt sig så pass mycket från verklig
produktionsmiljö att resultatet inte blivit användbart för företaget. En studie i labbmiljö hade varit enklare att standardisera men å andra sidan hade den kunnat upplevas som stressande och på så sätt påverkat resultatet.
7 Slutsats
Resultatet från EMG-mätningen utifrån RMS-värdena tydde på att det inte fanns någon minskad muskeltonus när operatörerna utsattes för minskad ljudtrycksnivå (när de hade på sig hörselkåpor). Detta innebär att det inte går att påvisa att minskad ljudtrycksnivå ger minskad muskeltonus. Däremot visade resultatet på de lägsta 10
% av RVE-värdena att det blev en skillnad, som dock inte var signifikant, om
operatörerna hade hörselkåpor eller inte. Detta betyder att det inte går att utesluta att det kan finnas ett samband mellan minskat buller och minskad muskeltonus.
Resultaten från intervjufrågan om hörselkåpor visade att majoriteten av operatörerna föredrog att använda hörselkåpor.
Personer som arbetar i området kring linje 5230, (bearbetning och kontroll av
sidorutor), hade en daglig bullerexponeringsnivåpå 84,7 (± 4,2) dB(A). Detta innebär att åtgärder måste sättas in för att minska bullernivån både för att klara lagkraven men också för att nå målen med Smart Workplace, d.v.s. att den dagliga
bullerexponeringen LEX, 8h< 80 dB(A) (Sekurit 2017). Bullerkällorna i området måste identifieras för att kunna få fram rätt åtgärder (AFS 2005:16). Företaget har redan påbörjat en process för att utreda bullerkällorna vidare.
För arbetsplatser på SG Sekurit Scandinavia är det avgörande att kraven på maximala bullernivåer, d.v.s. den dagliga bullerexponeringen ska vara lägre än 80 dB(A), finns med som ett kriterium vid upphandling. Annars finns risken att
summeringen av olika bullerkällor resulterar i för höga bullerexponeringar, vilket inte kan uteslutas ge höga muskelspänningar för operatörerna.
Om man inte klarar nivåerna på bullerexponeringen är det viktigt att beräkning av hörselkåpornas dämpning enligt HML-metoden genomförs för att kunna välja rätt hörselskydd som ger korrekt dämpning (inte för mycket eller för lite dämpning) (Johansson et al. 2002). Valet av hörselskydd ska också involvera operatörerna så att de får ett hörselskydd som är behagligt att använda (AFS 2005:16).
42
Referenser
3M, Hörselkåpor X4 Produktblad,
ADI, 2015. Belasta rätt - arbeta ergonomiskt smartare i byggbranschen, Arbetsmiljöverket.
ADI 344, Buller och hörselskydd, Arbetsmiljöverket.
AFS, 2009:2. Arbetsplatsens utformning, Arbetsmiljöverket.
AFS, 2012:2. Belastningsergonomi, Arbetsmiljöverket.
AFS, 2005:16. Buller, Arbetsmiljöverket.
AFS, 2008:13. Skyltar och signaler, Arbetsmiljöverket.
Baadjou, V.A. et al., 2017. Playing the Clarinet: Influence of Body Posture on Muscle Activity and Sound Quality. Medical problems of performing artists, 32(3),
pp.125–131.
Bandpei, M.A.M. et al., 2014. Reliability of surface electromyography in the
assessment of paraspinal muscle fatigue: an updated systematic review. Journal of manipulative and physiological therapeutics, 37(7), pp.510–521.
Barregård, L., 2004. Bostadsbebyggelse i kvarteret Venus, Gårda, Göteborg – en miljömedicinsk bedömning, Västra Götalandsregionen Miljömedicinskt Centrum.
Bergenfeldt, K., 2017. Utredning av buller och belastningsergonomi på en arbetsplats, KTH.
Boghard et al, 2015. Arbete och teknik på människans villkor.
Bugevall Ekdahl, Siv, and Sari Siesing. 2013. “Användning av hörselskydd i bullrig arbetsmiljö.” http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:632466.
Ekbäck H & Malmberg M., 2015. Bullerkartläggning Saint Gobain.
Ergit, 2004. Analysprogram Tension.
Eurofound, 2012. Fifth European Working Conditions Survey.
Hallén, K. & Rose, L.M., 2006. Studie av pressmaskiner för VS-arbete.
Hygge, S., 2003. Classroom experiments on the effects of different noise sources and sound levels on long-term recall and recognition in children. Applied cognitive psychology, 17(8), pp.895–914.
Hygge, S., Evans, G.W. & Bullinger, M., 2002. A prospective study of some effects of aircraft noise on cognitive performance in schoolchildren. Psychological science, 13(5), pp.469–474.
43 Hygge, S., Kjellberg, A. & Landström, U., 2013. Kunskapssammanställning: störande
buller i arbetslivet, Arbetsmiljöverket.
IBM, IBM SPSS Statistics Data Editor,
IEA, 2000. Definition and Domains of Ergonomics. International Ergonomics Association (EA). Available at: http://www.iea.cc/whats/index.html [Accessed 2000].
Jacobsson, Per, and T. Thedéen. 2003. “Risker I Tekniska System.” Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, B. et al., 2002. Buller och bullerbekämpning, Arbetsmiljöverket.
Jones, S.A. et al., 2017. The Influence of Verbal and Tactile Feedback on
Electromyographic Amplitude of the Shoulder Musculature During Common Therapeutic Exercises. Journal of sport rehabilitation, pp.1–23.
Kastberg, Y., 2015. Ergonomisk genomgång och rådgivning vid arbete på sliprobot på Lamellavdelningen,
Klevestedt, A.P., 2015. Arbetsskador 2014 Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:14.
Available at: https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-arbetsskador-2014-rapport-2015-01.pdf?hl=arbetsskador%202014 [Accessed February 18, 2018].
Klevestedt, P.A., 2016. Arbetsmiljön 2015, Arbetsmiljöstatistik Rapport 2016:2, Arbetsmiljöverket.
Lantz, Annika. 2013. “Intervjumetodik.” Studentlitteratur. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:686272.
Leon Bluhm, G. et al., 2007. Road traffic noise and hypertension. Occupational and environmental medicine, 64(2), pp.122–126.
L Rose M Verlaque, 1990. Ryggbelastning i samband med mätning av plåt vid Svenskt Stål AB i Oxelösund - en biomekanisk studie, Linköpings Tekniska Högskola.
Marras, W.S., 2000. Occupational low back disorder causation and control.
Ergonomics, 43(7), pp.880–902.
Mathiassen, S.E. & Lewis, C., 2016. Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet.
Available at: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:902252 [Accessed February 28, 2018].
Montgomery, D.C. & Runger, G.C., 2010. Applied Statistics and Probability for Engineers, John Wiley & Sons.
Netter, F.H., 2008. Atlas der Anatomie, Y Lolfa.
44 Organization, W.H. & Others, 2011. Burden of disease from environmental noise:
Quantification of healthy life years lost in Europe. In Burden of disease from environmental noise: Quantification of healthy life years lost in Europe. pp. 126–
126.
Parent-Thirion, A., 2016. Sixth European Working Conditions Survey--Overview report. European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions.
RAP, 2013:2. Hörsel och hörselskador i arbetslivet, Arbetsmiljöverket. Available at:
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och- inspektioner/kunskapssammanstallningar/horsel-och-horselskador-i-arbetslivet/?hl=hörselskador.
Rapport, 2016. Arbetsorsakade besvär, Arbetsmiljöverket.
Riktlinjer, 2016. , Riktlinjer För Exponeringsmätning av hörselskadligt buller, Företagshälsans riktlinjegrupp . Available at:
https://www.kth.se/polopoly_fs/1.686471!/Riktl_buller_webb.pdf.
Rissen, D. et al., 2010. Psychophysiological stress reactions, trapezius muscle activity, and neck and shoulder pain among female cashiers before and after introduction of job rotation. An International Journal of Work, Health &
Organisations, Pages 127-137.
Rosenlund, M. et al., 2001. Increased prevalence of hypertension in a population exposed to aircraft noise. Occupational and environmental medicine, 58(12), pp.769–773.
Sarilho de Mendonça, F. et al., 2017. Muscle fiber conduction velocity and EMG amplitude of the upper trapezius muscle in healthy subjects after low-level laser irradiation: a randomized, double-blind, placebo-controlled, crossover study.
Lasers in medical science. Available at: http://dx.doi.org/10.1007/s10103-017-2404-6.
Sekurit, S.G., 2017. Smart Workplace Assesroadmap, Shoeibi, H., 2018. Sekurit WCM- Smart Workplace kick off.
Socialstyrelsen, 2008. Buller - Höga ljudnivåer och buller inomhus, Handbok för handläggning. Available at:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ad862888cbd54496b6aa8e c71247bd75/buller-hoga-ljudnivaer-inomhus.pdf.
SS-EN, ISO 9612:2009. Akustik - Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön - Teknisk metod, Swedish Standard Institute.
Subramaniam, S., Murugesan, S. & Jayaraman, S., 2018. Assessment of shoulder and low back muscle activity of male kitchen workers using surface
electromyography. International journal of occupational medicine and environmental health, 31(1), pp.81–90.
45 Svantek, 2018. Supervisor, Available at:
https://www.svantek.com/lang-en/product/20/supervisor_software.html#about.
Svantek, SV104 Noise Dosimeter. Available at:
http://svantek.com/lang-en/product/4/sv_104_noise_dosimeter.html#about [Accessed February 19, 2018].
Swedish Standards Institute, 2016. Akustik - Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön- Teknisk metod (ISO 9612:2009),
Tabraiz, S. et al., 2015. Study of physio-psychological effects on traffic wardens due to traffic noise pollution; exposure-effect relation. Journal of environmental health science & engineering, 13, p.30.
Toomingas, A., Mathiassen, S.E. & Wigaeus Tornqvist, E., 2008. Arbetslivsfysiologi, Lund: Studentlitteratur.
Van der Ploeg, H.P. et al., 2012. Sitting time and all-cause mortality risk in 222 497 Australian adults. Archives of internal medicine, 172(6), pp.494–500.
Wilcoxon Rank Sum Test in Excel - You Tube,
https://www.youtube.com/watch?v=j1s8nfF0BJw [Accessed August 06, 2018].
Winkel, J. & Mathiassen, S.E., 1994. Assessment of physical work load in epidemiologic studies: concepts, issues and operational considerations.
Ergonomics, 37(6), pp.979–988.
Öhrström, E. et al., 2005. Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun. Available at:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:657703 [Accessed February 18, 2018].
46