Resultatavsnitt 4.5 avser svara på frågeställning nr 5 från avsnitt 1.1.1.
Vilka strategier för avfallshantering kan identifieras för att genomföras generellt i andra trånga stadsutrymmen?
Andra städer med begränsade utrymmen kan möjligen finna lösningar genom samverkan mellan aktörerna i kombination med aktivt arbete för minimering av avfallet Enligt metodbeskrivningen ger både den övergripande metoden ”mixed methods” och metoden ”case study” ett specifikt resultat. Morgan (2014) skriver att nackdelen med att blanda metoder är att det fördjupade resultatet är just specifikt och bör därför i allmänhet inte användas till generaliseringar. Det specifika resultatet för Kvarnholmen utmynnade i en rekommendation om systemskifte till UWS. Det går inte generalisera att UWS skulle vara den optimala lösningen för andra trånga stadsutrymmen. I detta resultatavsnitt lyfts istället erfarenheterna från Kvarnholmen fram som exempel för att göra en övergripande generalisering för arbetssättet och olika alternativ. Hur den rätta lösningen för andra trånga stadsutrymmen kan arbetas fram och vilka strategier som skulle kunna användas av olika aktörer. Samt vilka avfallsslag aktörerna ur miljösynpunkt skulle kunna fokusera på att försöka öka återvinningen för, eftersom fastighetsägaren kanske måste välja en eller ett fåtal fraktioner att erbjuda som fastighetsnära insamling i ett begränsat utrymme.
Metallförpackningar utgjorde drygt 1 % av hushållsavfallet i plockanalysen (Miljö- och Avfallsbyrån, 2013). Av totalmängden 1800 ton hushållsavfall skulle det då kunna innebära att över 20 ton metaller ”förbrännts” med det blandade hushållsavfallet. Om metallavfallet sorterats hade det kunnat återvinnas på ett enklare sätt än genom den magnetiska avskiljning och metallseparering som sker ur bottenaskan efter förbränning (Tekniska verken, 2015). Nordic Counsil of Ministers (2015) beskriver vilka skillnader i klimatpåverkan tillverkning av återvunnet eller nyproducerat material har i Danmark, Norge och Sverige. Rapporten jämför hur många CO2-ekvivalenter/kg material varje fraktion ger upphov till om förpackningar tillverkas från ny eller återvunnen råvara. Besparingen av CO2-eqv varierar beroende på material, men rapporten konstaterar att det fanns en miljövinst för samtliga fraktioner. Särskilt metaller pekades ut som viktiga att återvinna istället för att ”förbränna”, eftersom de inte bidrar med någon energi till förbränningen. Enligt Tekniska verken (2015) pågår olika forskningsprojekt i Sverige för hur metaller på ett effektivare sätt ska kunna utvinnas ur bottenaska från avfallsförbränning.
Berglund (2004) menar att det finns geografiska skillnader för hur stor miljönyttan blir med återvinning. Miljövinsten för att återvinna vissa material blir inte självklar, om det krävs långa transporter i glesbebyggt område för små mängder material. Berglund förespråkar därför större kommunal frihet för lokala skillnader med i vilken grad återvinningsmålen uppnås. I Nordic Counsil of Minister (2015) rapport poängteras att skillnaden mellan återvunnet material och nytt även kan vara större eller mindre än genomsnittet de redovisat, beroende på hur elektriciteten som använts i tillverkningen har genererats. Beräknad miljönytta visas i tabell 2.
Tabell 2: Hur stor andel CO2-eqv som besparas av produktion ur återvunnet material, jämfört med produktion ur nytt, jungfruligt material (Nordic Counsil of Ministers, 2015).
Fraktion Besparing i CO2-eqv
Glas 41 %
Aluminium 96 %
Stål 87 %
Plast 37 %
Papper och kartong 37 %
Ekvall et al. (2004) menar att miljönyttan för återvinning av olika avfallsslag är oklar. Återvinning av metaller innebär störst energibesparing per kg, men de utgör en liten andel av avfallet. Men varken glas eller metall bidrar med energi vid förbränning och bör ur det perspektivet återvinnas. Energiåtervinning av avfall kan ersätta fossila bränslen och särskilt plast och papper har högt energiinnehåll. Ur det perspektivet är det inte lika viktigt att återvinna pappersförpackningar. Plast har högt energiinnehåll, men bara 50 % av energin fås tillbaka vid energiutvinning, jämfört med mängden olja som producerat plasten. Slutligen konstateras att den fraktion som är enklast att sortera bör vara tidningar, som inte behöver diskas. De utgjorde ca 6 % av hushållsavfallet för lägenheter i Kalmar (Miljö- och Avfallsbyrån, 2013). I workshopen framkom att tidningsavfallet tydligt minskar för varje år. Härav dras slutsatsen att vilken eller vilka fraktioner en fastighetsägare ska välja för FNI till sina hyresgäster är svårt att generalisera. Bäst miljönytta gör det material som faktiskt sorteras. Rekommenderad strategi för en fastighetsägare som måste välja fraktioner för FNI i fastigheten, får bli att föra en dialog med de boende i fastigheten vad de önskar.
Enligt en kapacitetsutredning av svensk avfallsförbränning (Avfall Sverige, 2015b) har Sverige ett växande underskott av avfall som kan förbrännas till energiutvinning. Beräkningar visar att Sverige 2020 kanske kommer behöva importera 1,4-2,3 miljoner ton avfall för att täcka behovet i uppförda kraftvärmeverk. Att importera stora mängder avfall från länder som Norge, Irland och Storbritannien kan visserligen minska behovet av fossila bränslen, men samtidigt skulle det kunna urholka förtroendet och motivationen för svenska privatpersoner och aktörer att öka källsorteringen. Att förebygga avfall ger en minskad miljöpåverkan och kan minska kostnader samt förbättra arbetsmiljön (Avfall Sverige, 2015c). I stadsmiljöer med begränsat utrymme skulle det kunna vara extra viktigt att samtliga aktörer arbetar aktivt och fortlöpande för att minimera avfallet, eftersom endast en begränsad mängd avfall kan hanteras i soprummen. För att lyckas rekommederas kommuner samverka, samarbeta och föra dialoger med invånare och verksamheter. Generella metoder framstår som svåra att identifiera. Rapporten ringar dock in punkter som att kommunikation om att avfallsminskning har fler fördelar utöver miljömässiga, att ledningen i kontaktade
verksamheter måste vara positiva, att börja med det enklaste och ta ett steg i taget därifrån. Dokumentation, en nulägesanalys och någon form av handlingsplan rekommenderas också. Även vikten av att ha en ansvarig och ”mjukare” faktorer som att t.ex. tillsammans fira framgångar nämns. Enligt Avfall Sverige (2015d) kan kommunerna komma spela en viktig roll i övergången till en mer cirkulär ekonomi t.ex. genom att motivera medborgarna till förändrat beteende och visa andra att en cirkulär omställning är möjlig, genom att anpassa den kommunala verksamheten och ställa krav i upphandlingar. Även i den studien betonas vikten av samverkan och att använda varandras erfarenheter för att förstärka arbetet mot en mer cirkulär resursanvändning. Ett sätt att synliggöra avfallsfrågan i samhället kan vara genom att delta i kampanjer som Europa minskar avfallet (Avfall Sverige, 2014c).
En strategi eller vision om ”zero waste” skulle kunna antas av vilken aktör som helst: kommunen, KSRR, en fastighetsägare, enskild privatperson eller t.o.m. på nationell nivå. ”Zero waste” är ett begrepp som innebär att avfall i varje avseende ska minimeras och undvikas så långt det är möjligt. T.ex. genom minimerad konsumtion och nytänkande i att forma om och återanvända avfall som uppstått. Resurser som trots allt blir över ska i prioriteringsordning återanvändas, återvinnas eller komposteras. Om det förväntas att en produkt inte kommer att kunna återanvändas, återvinnas eller komposteras, ska den undvikas (Johnson, 2013). I artikeln ”Borås, a Zero Waste City in Sweden” (Björk et al., 2013) framställs Borås vara en stad som arbetar enligt ”zero waste”, eftersom de förbränner avfall och endast skickar en liten andel till deponi. Visserligen deponeras en mycket liten andel, men jag anser att grundbetydelsen av en policy med ”zero waste” har missuppfattats i den studien. Trafikverket (2014) har genom strategin om ”Nollvisionen” framgångsrikt minskat antalet dödade och skadade i trafiken i Sverige. Det visar att ett väl förankrat beslut av en vision eller övergripande strategi kan få stort genomslag och tydligt vägleda en organisation och en hel nation mot ett resultat.
Samverkan i allmänhet, t.ex. enligt modellen som beskrivs av Högskolan i Borås (2012) framträder som ett framgångsrikt och generellt tillvägagångssätt för kommuner som har bekymmer med avfallshämtning i trånga stadsutrymmen. Här beskrivs fördelarna av att samverka i nätverk, baserade på gemensamma ambitioner. Nätverksmedlemmarna ska vara engagerade aktörer som innehar olika perspektiv av problemet. Aktörerna knyts samman av olika ”trådar” i form av en detaljfråga eller övergripande problem. Medlemmarna i nätverket delar med sig av erfarenheter och kunskaper och verkar tillsammans för att lösa problem. Som koordinerande och neutral part har forskare från Högskolan i Borås agerat ”spindlar” i samverkansnätet. Det betonas att lösningar för komplexa miljö- eller samhällsproblem bäst genereras ur möten och samarbeten mellan olika aktörer med olika perspektiv. En generell strategi för andra städer som står inför liknande svårigheter skulle alltså kunna vara samarbeten i form av samverkande nätverk. Dessa skulle kunna finna den bästa, lokala lösningen och driva utvecklingen av den lokala avfallshanteringen i önskad riktning.
Kuriosa
Kanske fanns det redan på 1600-talet underjordiska avfallsbehållare i trä på Kvarnholmen. Arkeologiska utgrävningar har hittat trälådor som tros ha använts som avfallsbingar. Marken kylde och bevarade avfallet tills bingen tömdes. Materialet användes eventuellt på åkrarna utanför staden eller som utfyllnad vid byggen (Axelsson Karlqvist, 2013).
5 Slutsatser
Stadsdelen Kvarnholmen uppskattas ha genererat ungefär 1800 t hushållsavfall år 2015. Utöver detta blandade avfall beräknades ca 290 t färgat glas, 100 t wellpapp, 98 t tidningar, 95 t ofärgat glas, 75 t kontorspapper, 11 t pappersförpackningar, 9 t plast och 6 t metallförpackningar. Studien visar att upp emot 75 % av det blandade hushållsavfallet teoretiskt sett skulle ha kunnat sorteras och stora delar materialåtervunnits, istället för att förbrännas som blandat hushållsavfall. Målet var att hitta någon strategi och/eller praktiska, ekonomiska samt miljömässigt motiverade lösningar för problemen som upplevs i den trånga stadsmiljön. Om lösningarna genomförs är förhoppningen att utsorteringsgraden av förpackningar och tidningar kan öka och större mängder avfall från området kan användas mer cirkulärt.
Huvudproblemet med avfallshanteringen på Kvarnholmen förefaller vara bristen på utrymme i fastigheternas soprum. Men även trafiksituationen, fysiska hinder i form av trappor, kullersten och trösklar, kommunikationsbrister, utebliven källsortering och övergivet grovavfall har framkommit som bekymmer i de intervjuer som har genomförts med fastighetsägare, verksamheter och privatpersoner på Kvarnholmen. Privatpersonernas svårigheter handlade främst om utrymmesbrist i lägenheterna samt upplevt hinder i avståndet till närmaste ÅVS. Andra svenska kommuner som intervjuats beskrev snarlika varianter av problemet med utrymmesbrist. Särskilt en av kommunerna upplevde betydande svårigheter i hanteringen av avfall i trånga stadsutrymmen. Ett flertal kommuner arbetade med att lösa situationen genom anvisande av gemensamma hämtplatser.
För Kvarnholmen pekar resultaten på att ett systemskifte för hanteringen av hushållsavfall till underjordiska behållare (UWS) skulle kunna vara nyckeln till problemet. Utrymme kunde härav frigöras i soprummen för att ta in ytterligare kärl för återvinning, vilket kunde uppfylla fastighetens behov på ett bättre sätt. Avståndet för hyresgäster att lämna förpackningsmaterial hade därmed kunnat minskas, vilket skulle undanröja ett av hindren privatpersoner upplever med källsortering. Om större mängder hushållsavfall sorterades skulle resurserna kunna materialåtervinnas och resurserna användas på ett mer cirkulärt sätt. Lösningen bör kombineras med ett förstärkt arbete för att minska avfallsmängderna. För att lyckas med förändringen krävs dock samarbeten mellan flera olika aktörer samt en aktiv part som driver frågan framåt.
Förslag på områden för fortsatt forskning eller vidareutveckling av praktiska arbetssätt: Tillämpning av universitetens och högskolornas neutrala roll i nätverkande arbete. Utveckla workshops med lokala aktörer som arbetssätt för problemlösning.
Kan en vision om ”zero waste” medföra minskade avfallsmängder?
Utveckla ”zero waste” som arbetssätt för verksamheter och organisationer. Hur kan avfallsminskning ge ekonomiska fördelar för en organisation?
Guide med praktiska sätt och exempel för avfallsreducering, för olika typer av organisationer samt privatpersoner.
Klarlägga om det föreligger miljönytta i återvinning av pappersförpackningar, kontra energiutvinning, inberäknat utsläpp från avfallsimport?
Hur kan fastighetsägare praktiskt förbättra förutsättningarna inne i lägenheter, för att öka källsorteringsgraden i fastigheten?
Skapar användningen av UWS liknande problem som tidigare sopnedkast gjorde? D.v.s. minskar sorteringen när vi inte ser vart soppåsen tar vägen?
Införa motivationshöjande informationsskyltar i soprum, på ÅVS-containrar och förpackningskärl.
Referenser
Andersson, T. (2012). Från Hage till Mage – en studie av oundvikligt och onödigt matavfall. (Masteruppsats). Lund: Lunds Tekniska Högskola. Tillgänglig:
http://www.chemeng.lth.se/exjobbR/E628.pdf
Avfall Sverige AB. (2009). Handbok för avfallsutrymmen - Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall. RAPPORT 2009. Malmö: Avfall Sverige AB.
Avfall Sverige. (2011a). Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och
säckavfall. Aktuella resultat och metodik. Rapport U2011:04. Malmö: Avfall Sverige
Utveckling.
Avfall Sverige AB. (2011b). Goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner - Idébok för en mer hållbar produktion och konsumtion. Rapport U2011:05. Malmö: Avfall Sverige Utveckling.
Avfall Sverige AB. (2013a). Svensk avfallshantering 2013. Malmö: Avfall Sverige AB. Avfall Sverige AB. (2013b). Volymvikter för Avfall. Rapport U2013:19. Malmö: Avfall Sverige Utveckling.
Avfall Sverige AB. (2014a). Hushållsavfall i siffror kommun- och länsstatistik 2013. Rapport U2014:16. Malmö: Avfall Sverige Utveckling.
Avfall Sverige AB. (2014b). Avfall Sverige Guide # 6 Januari 2014. Hämtad 2016-05-16 från https://www.lerum.se/globalassets/documents/forvaltningssidorna/bygga-bo-och-miljo/renhallning/avfall-sverige-guide6_fni.pdf
Avfall Sverige AB. (2014c). Hela Europa ska minska avfallet. Hämtad 2016-04-25, från
http://www.avfallsverige.se/nyhetsarkiv/nyhetsvisning/artikel/hela-europa-ska-minska-avfallet/
Avfall Sverige AB. (2015a). Svensk avfallshantering 2015. Malmö: Avfall Sverige AB. Avfall Sverige AB. (2015b). Kapacitetsutredning 2015 – Avfallsförbränning och
avfallsmängder till år 2020. Rapport 2015:14. Malmö: Avfall Sverige Utveckling. Avfall Sverige AB. (2015c). Förebygga avfall i kommunen – metod och inspiration. Rapport U2015:19. Malmö: Avfall Sverige Utveckling.
Avfall Sverige AB. (2015d). Komunernas roller i den cirkulära ekonomin. Rapport 2015:21. Malmö: Avfall Sverige Utveckling.
Axelsson Karlqvist, J. (2013). Var slängde de sitt avfall? I. G. Tagesson (Red.),
Drömmen om det nya Kalmar – Arkeologi på Kvarnholmen (s. 54-55). Kalmar: Kalmar Läns Museum.
Berglund, C. (2004). Ska vi sortera lika mycket överallt? I B. Johansson (Red.), Sopor hit och dit – på vinst och förlust (s. 61-72). Stockholm: Forskningsrådet Formas.
Björk, H., Rajendran, K., Taherzadeh, M.J. (2013) Borås, a Zero Waste City in Sweden. Journal of Development Management, 1(1), 3-8. doi edsswe.oai.DiVA.org.hb.1599 Björnsson, E. (2015). Avfall från hushåll i Småland - kan det användas mer cirkulärt? (Kanditatuppsats). Kalmar: Linnéuniversitetet. Tillgänglig:
http://www.uppsatser.se/uppsats/d9051c96b9/
Brinkmann, S. (2014). Unstructured and Semi-Structured Interviewing. I P.Leavy (Ed.), The Oxford Handbook of QUALITATIVE RESEARCH (s. 277-299). Oxford: Oxford University Press.
Creswell, J.W. (2014). Research Design – Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approaches. Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc.
Dagens Handel. (2009, 31 augusti). Kalmars satsning har gett utdelning. Hämtad 2016-05-01, från http://www.dagenshandel.se/nyheter/kalmars-satsning-har-gett-utdelning/
Donovan, C. (2007). Bottom-Up Approach. I M. Bevir (Ed.), Encyclopedia of Governance (s. 50). Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc.
Ekvall, T., Finnveden, G., Sundqvist, J.O. (2004). Vilken sophantering är bäst för miljön? I B. Johansson (Red.), Sopor hit och dit – på vinst och förlust (s. 81-94). Stockholm: Forskningsrådet Formas.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv. Bryssel: Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd.
Europeiska kommissionen. (2015a). Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Bryssel: Europeiska kommisionen.
Europeiska kommissionen. (2015b). Förslag till Europapalamentets och Rådets direktiv om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall. Bryssel: Europeiska kommissionen. Gagnon, Y-C. (2010). The Case Study As Reasearch Method: A Practical Handbook. Québec: Les Presses de l´Université du Québec.
Gunaydin, S., McCusker, K. (2014). Research using qualitative, quantitative or mixed methods and choice based on the research. Perfusion, 30(7) 537–542. doi:
10.1177/0267659114559116
Göteborgs Stad. (2014). Hur du startar och driver ett bytesrum. Hämtad 2016-03-23, från https://mail.google.com/mail/u/0/#inbox/1527e0a18911fa64?projector=1 Högskolan i Borås. (2012). Nätverk, trådar och spindlar – Samverkan för ökad återanvändning och återvinning av kläder och textil. Vetenskap för proffession, Rapport 2012:22. Borås: Högskolan i Borås.
Johnson, B. (2013). Zero waste home: the ultimate guide to simplifying your life by reducing your waste. New York: Scribner.
Kalmar kommun. (2016). Parkering på Kvarnholmen. Hämtad 2016-04-25, från
http://www.kalmar.se/Kalmar%20kommun/Invanare/resor_o_trafik/Parkering/Parkering Kvarnholmen.pdf
KSRR. Kalmarsundsregionens Renhållare. (2015). Avfallsplan 2015-2022. Kalmar: Kalmarsundsregionens Renhållare.
KSRR. Kalmarsundsregionens Renhållare. (2016). Hämtad 2016-04-10, från
www.ksrr.se
Linnéuniversitetet. (2016). Projekt: Samhällets restprodukter - framtidens resurser. Hämtad 2016-03-27, från
https://lnu.se/forskning/sok-forskning/forskningsprojekt/samhallets-restprodukter---framtidens-resurser/
Miljö- och Avfallsbyrån i Mälardalen AB. (2013). Plockanalys av hushållens kärlavfall. Västerås: Miljö- och Avfallsbyrån i Mälardalen AB.
Miljö- och energidepartementet. (2016). Utredningen om insamling av förpackningsavfall (M 2015:A). Stockholm: Miljö- och energidepartementet. Morgan, D.L. (2008). Snowball sampling. I The SAGE Encyclopedia of Qualitative Research Methods. Hämtad 2016-04-05, från
http://sk.sagepub.com.proxy.lnu.se/reference/research/n425.xml?term=snowball Morgan, D.L. (2014). Integrating Qualitative & Quantitative Methods – A Pragmatic Approach. Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc.
NE. Nationalencyklopedin. (2011). Kalmar. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kalmar Naturvårdsverket. (2012a). Från avfallshantering till resurshushållning
Sveriges avfallsplan 2012–2017. Rapport 6502. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. (2012b). Vem gör vad? Hämtad 2016-05-02, från
http://www.miljomal.se/sv/Vem-gor-vad/
Naturvårdsverket (2012c). Hållbar avfallshantering - Populärvetenskaplig
sammanfattning av Naturvårdsverkets forskningsprogram. Rapport 6523. Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2015a). Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle - Sveriges program för att förebygga avfall 2014-2017. Rapport 6654. Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2015b). Producentansvar. Hämtad 2016-05-03, från
https://naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Producentansvar/#
Naturvårdsverket. (2015b). Generationsmålet. Hämtad 2016-04-26, från
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/Generationsmalet/
Naturvårdsverket. (2015c). Etappmålen. Hämtad 2016-04-26, från
http://www.miljomal.se/sv/etappmalen/Avfall/m
Naturvårdsverket. (2015d). Styr med sikte på miljömålen – Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2015. Rapport 6666. Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2016). Minskad förbrukning av plastbärkassar. Redovisning av Regeringsuppdrag. Ärendenr NV-08250-15. Stockholm: Naturvårdsverket.
Nordic Counsil of Ministers. (2015). Climate Benefits of Material Recycling - Inventory of Average Greenhouse Gas Emissions for Denmark, Norway and Sweden.
Copenhagen: Nordic Counsil of Ministers.
Pihl, H. (2014). Miljöekonomi för en hållbar utveckling. Lund: Studentlitteratur AB. Regeringen. (2016). Lagrådsremiss Avfallshierarkin. Hämtad 2016-03-30, från
http://www.regeringen.se/contentassets/d238173831d64c369e2f80b764191d8d/lagradsr emiss-avfallshierarkin.pdf
Rosenlund, J., Rosell, E. (2016). Using dialogue arenas to manage boundaries between sectors and disciplines in environmental projects. Submitted to Action Research. SCB. Statistiska centralbyrån. (2016). Rekordår och kriser – så har BNP ökat och minskat. Hämtad 2016-05-03, från
http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/bnp---bruttonationalprodukten/ SFS 2011:927. Avfallsförordningen. Stockholm: Miljö- och energidepartementet. Sjöström, M., Östblom, G. (2010). Decoupling waste generation from economic growth — A CGE analysis of the Swedish case. Ecological Economics (69), 1545–1552. Doi: 10.1016/j.ecolecon.2010.02.014
SMED. Svenska MiljöEmmissionsData. (2016). Plockanalyser av textilier i hushållens restavfall - En kartläggning av mängder och typ av kläder, hemtextilier och skor. Rapport Nr 176 2016. Norrköping: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. Sundberg, J. (2004). På väg mot en avfallsinfarkt? I B. Johansson (Red.), Sopor hit och dit – på vinst och förlust (s. 15-26). Stockholm: Forskningsrådet Formas.
Sveriges Riksdag. (2015). Olika typer av EU-lagar. Hämtad 2016-03-30, från
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/Olika-typer-av-EU-lagar/
Sveriges Riksdag. (2016). Allt återvinningsansvar bör ligga kvar på producenterna (MJU7). Hämtad 2016-05-11 från
Sweco. (2016). Konsekvensanalys. Hämtad 2016-05-02, från
http://www.ftiab.se/download/18.52377d0f1543a7e01e8d0/1461522925919/Konsekven sanalys+160318_Sweco.pdf
Sörbom, A. (2004). Viljan finns - men det ska vara bekvämt. I B. Johansson (Red.), Sopor hit och dit – på vinst och förlust (s. 95-106). Stockholm: Forskningsrådet Formas. Tekniska verken Linköping AB. (2015). Askor och slagg från avfallsförbränning - hot eller möjlighet. Hämtad 2016-05-23, från
http://www.vok.nu/wp-content/uploads/2015/11/9-Hot-eller-m%C3%B6jlighet.pdf
Trafikverket. (2014). Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Det är fastställt genom ett beslut i Riksdagen. Hämtad 2016-05-15, från
http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/Vart-trafiksakerhetsarbete/Trafiksakerhetsmal/Nollvisionen/
Worldwatch Institute. (2012). Municipal Solid Waste Growing. Hämtad 2016-04-05, från http://vitalsigns.worldwatch.org/vs-trend/municipal-solid-waste-growing Wrap. (2007). Low Participation Areas: Case Study 2 – Preston Council. Improving participation – a communications campaign for transient student populations. Bristol: Resource Futures.
Wrap. (2008). Summary Report - Barriers to recycling at home. Bristol: Resource Futures.
Wrap. (2009). Summary Report - Material Bulk Densities. Bristol: Resource Futures. ORT 6654 • JUNI 2015