Generella förändringar som lyfts fram av Brå är att andelen våldtäkter som anmäls av någon annan person än offret själv, har ökat. Här finns bland annat anhöriga, vänner, skolperso-nal, socialtjänsten, sjukvårdspersonal och polisen. Detta indikerar enligt Brå att toleransen i samhället minskat vad gäller våldtäkt. Att fler våldtäkter anmäls som inte omfattar grovt våld pekar också i samma riktning. 2005 års lagändringar har resulterat i att antalet anmälda brott som rubriceras som våldtäkt har ökat. Vissa handlingar rubricerades tidigare som sexuellt utnyttjande, dvs de anmäldes redan innan lagändringen men inte som våldtäkt.
Däremot har en ökning av fall med kraftigt berusade/drogpåverkade offer i stort sett uteblivit efter lagändringen och det förväntade resultatet vad gäller ett ökat antal anmälningar där offret befunnit sig i ”hjälplöst tillstånd” har inte nåtts. Enligt Brå är mörkertalet särskilt stort när det gäller våldtäkt mot ett offer som varit kraftigt berusat.
2.4.4 amNestYs slUtsatser
• Svenska Amnesty anser att det finns ett behov av genomgripande analyser av de underliggande orsakerna till våldtäkt och andra sexualbrott samt hur våldtäktsbrottslig-heten utvecklas. Amnesty välkomnar därför att man sedan 2006 årligen genomför den Nationella Trygghetsundersökningen där även frågor om utsatthet för sexuellt våld tas upp. Amnesty uppmuntrar en fördjupad utveckling av denna undersökning, som även bör behandla frågor om förståelse för, medvetenhet om och graden av tolerans mot våld-täkt och andra sexualbrott. Vidare bör frågor om de svarande känner någon som utsatts för övergrepp samt deras villighet att ingripa vid eller rapportera sådant våld inkluderas, i enlighet med rekommendationer från FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor.61 Till-sammans med mer specialiserade studier kan en sådan utökad trygghetsundersökning bidra till ökad kunskap om sårbarhet och utsatthet för och tolerans inför sexuellt våld och våldtäkt i samhället. Samtidigt ökar möjligheten att i förlängningen följa hur våldtäkts-brottsligheten förändras över tid.
2.5 VÄGEN GENOM RÄTTSPROCESSEN
Våldtäkt faller under allmänt åtal, vilket innebär att åtalet drivs av åklagaren för ”det allmän-nas”, dvs samhällets räkning. Andra personer, utöver brottsoffret själv kan anmäla en
61 Report of the Special Rapporteur on violence against women, its causes and consequences, Yakin Ertürk: Promotion and protection of all human rights, civil, political, economic, social and cultural, including the right to development. Indicators on violence against women and state response. A/HCR/7/6. January 2008.
28
våldtäkt. Polisen är skyldig att utreda alla brott som faller under allmänt åtal, oavsett om målsäganden senare motsätter sig utredningen. Åklagaren har absolut åtalsplikt, det vill säga en skyldighet att väcka åtal om hon/han bedömer att bevisen är tillräckliga. Målsä-ganden kan alltså inte ta tillbaka sin egen anmälan. I praktiken kan det dock vara svårt att komma vidare i en utredning om målsägande inte längre vill medverka men ibland kan man redan ha säkrat tillräckligt med bevisning för att ändå väcka åtal.
Det är helt centralt att målsägande får tillräckligt stöd för att orka med de påfrestningar som en rättsprocess ofta medför. Polis och åklagare är skyldiga att informera målsägande om vilken typ av hjälp och stöd som finns att tillgå samt löpande hålla målsägande informerad om ärendets gång och utveckling inom den pågående utredningen.
När det har kommit till polisens kännedom att en våldtäkt kan ha ägt rum, upprättas en anmälan. Därefter prövas om en förundersökning ska inledas. Kraven för att inleda för-undersökning är låga och det räcker med att det finns anledning att anta att ett brott som faller inom allmänt åtal begåtts. Beslut om att inleda en förundersökning kan fattas av polis eller åklagare.
Enligt Rättegångsbalken ska förundersökningen vid brott som inte är av enkel beskaffenhet ledas av åklagare. Åklagarinträdet ska ske så snart någon person skäligen kan misstänkas för brottet. Fram till dess leds ofta utredningen av polisen. Enligt de allmänna råd om ledning av förundersökningen som utfärdats av Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen ska åklagarinträdet vad gäller våldtäktsärenden ske skyndsamt.62
I en del fall, exempelvis när polisen inte lyckas identifiera eller hitta gärningsmannen, kan polisen fatta beslut om att lägga ned utredningen då ”spaningsresultat saknas”. Det förekommer också att polisen lägger ned utredning om det framkommer att preskriptionsti-den för brottet löpt ut eller om det inte längre finns skäl att anta att ett brott som faller inom allmänt åtal har begåtts.
De flesta förundersökningar gällande våldtäkt leds dock av åklagare och det är åklagaren som fattar beslut om att väcka åtal. Oavsett om åklagaren lägger ned utredningen i ett tidigt skede eller beslutar att inte väcka åtal efter att förundersökningen avslutats, kan utredningen återupptas om det kommer fram nya uppgifter.
Till skillnad mot många andra länder finns i Sverige offentlig kriminalstatistik och data gällande antalet anmälda våldtäkter, åtalsbeslut osv. En påtaglig brist är dock att de olika rättsvårdande myndigheternas statistik inte är jämförbar, då de omfattar och mäter olika saker. Brå:s statistik över polisanmälda våldtäkter anger antalet brott medan lagföringssta-tistiken anger antalet personer som åtalas och döms. Ett brott som inledningsvis registrerats som våldtäkt kan dessutom komma att omrubriceras under utredningens gång. Det är således mycket svårt att följa och få en klar bild över andelen polisanmälda våldtäkter som i slutänden leder till åtal och fällande dom för våldtäkt eller annat sexualbrott i någon instans.
Klart är dock att de flesta våldtäkter inte polisanmäls överhuvud taget och att den
överväl-62 RÅFS 1997:12 och FAP 403-5.
29
digande majoriteten av de polisanmälda våldtäkterna inte leder vidare till åtal. Enligt den dåvarande Riksåklagaren är det sannolikt ett stort antal verkliga våldtäkter som döljer sig bakom de utredningar som läggs ned.63
2.5.1 BeslUt om att Väcka åtal
Antalet personer som åtalats för våldtäkt har legat mellan 100-200 personer årligen sedan år 1965 och fram till år 2004.64 Det innebär att samtidigt som antalet polisanmälda våldtäk-ter mångdubblades under perioden så minskade andelen som lett till åtal.65
Efter att våldtäktsbestämmelsen utvidgades genom 2005 års sexualbrottslag har våldtäkts-anmälningarna ökat dramatiskt. Exempelvis ökade antalet anmälda våldtäktsbrott med 54% i Stockholms län mellan år 2004 och 2006. Andelen åtal tycks däremot inte ha ökat nämnvärt eller överhuvudtaget. Uppgifterna om åtalsfrekvens och lagföring skiljer sig mel-lan olika myndigheter – och melmel-lan myndigheter och oberoende forskare.66
År 2006 polisanmäldes 3 074 våldtäkter mot person över 15 år. Under samma år hand-lades 2 260 brottsmisstankar om våldtäkt mot person över 15 år av åklagare.67 Amnesty har inte fått några heltäckande uppgifter gällande den stora diskrepansen mellan antalet polisanmälda våldtäkter och antalet brottsmisstankar om våldtäkt som hanterats av åkla-gare. Som tidigare nämnts är huvudprincipen att förundersökningar vid våldtäkt ska ledas av åklagare och i våldtäktsärenden där offret är under 18 år ska förundersökningen alltid ledas av åklagare. Åklagarmyndigheten menar att en del av förklaringen ligger i att poli-sen, generellt sett, ofta väljer en allvarligare brottsrubricering vid tveksamma fall när man upprättar en anmälan men att åklagaren under utredningen gör bedömningen att brottet måste omrubriceras.68 En annan förklaring är enligt åklagarmyndigheten att de ärenden där gärningsmannen är okänd och polisen inte kunnat hitta någon misstänkt, skrivs av hos polisen utan att nå åklagaren.69
Närmare 78 procent av de 2 260 brottsmisstankar om våldtäkt mot person över 15 år som handlades av åklagare under år 2006, lades ner. Den vanligaste beslutsgrunden var ”brott
63 ”Räkna inte med ökning av dömda våldtäktsmän”, DN Debatt 2007-10-19, Riksåklagare Fredrik Wersäll och överåklagare Lisbeth Johansson.
64 Uppgifter från Viktomologiska forskarnätverket i Stockholm
65 Under åren 1977–1997 väcktes åtal i genomsnitt 22 procent av de polisanmälda våldtäkterna, jämfört med i genomsnitt 13 procent under åren 1998–2001. På motsvarande sätt minskade andelen fällande domar för våldtäkt under samma tidsperiod från i genomsnitt 10 procent till 7 procent. Linda Regan & Liz Kelly: Rape – Still a forgotten issue, september 2003.
66 Lagföring definieras som beslut om åtal, strafföreläggande och åtalsunderlåtelse. Eftersom bötesstraff (strafföreläggande) inte finns med i straffskalan för våldtäkt, ingår i praktiken endast åtal och åtalsunderlåtelse. Det senare är extremt ovanligt i våldtäktsärenden och under år 2006 fanns bara ett sådant fall. Åtalsunderlåtelse tillämpas exempelvis om gärningsmannen inte är straffmyndig.
67 Uppgifter från Sara Billström, Åklagarmyndigheten, e-post 2007-09-05, samt Robert Rajak , Åklagarmyndigheten, e-post 2008-05-15. En brottsmisstanke omfattar ett brott och en person. Åklagarmyndighetens statistik anger dels hur många brottsmisstankar som handlagts av åklagare gällande försök till våldtäkt samt fullbordad våldtäkt (inklusive grov våldtäkt) , dels hur många brottsmisstankar som lett till åtal.
68 Uppgift från Sara Billström, Åklagarmyndigheten, epost daterat 2007-09-28. I Sverige rubriceras brottet vid det första till-fället när anmälan tas emot av polisen och kan sedan komma att omrubriceras eller klassificeras som icke brott. Uppgifterna i anmälningsstatistiken justeras dock inte när så sker.
69 Uppgift från Elisabeth Sandström, analysenheten Åklagarmyndigheten, e-post 2007-10-22
30
ej styrkt”.70 Endast i 509 brottsmisstankar (fördelade på 310 ärenden) fattade åklagare be-slut om att väcka åtal.71 Andelen brottsmisstankar om våldtäkt mot person över 15 år som ledde till åtal uppgick år 2006 till 22 procent. År 2007 hade antalet brottsmisstankar som handlades av åklagare ökat till 2 615 och andelen som ledde till åtal hade sjunkit något, till 20 procent.72
Ser man istället på Brå:s statistik för år 2006 finner man att i 15 procent av samtliga 3 074 polisanmälda våldtäktsbrott mot person över 15 år, fattades beslut om att väcka åtal.73 Enligt 2007 års statistik från Brå uppgick de polisanmälda våldtäktsbrotten till 3 535 varav knappt 13 procent (449 brott) ledde till beslut om att väcka åtal.74
Ytterligare ett sätt att mäta lagföring är att titta på hur många brottsoffer som får sin sak prövad av domstol. Inom ramen för det pågående forskningsprojektet Den rättsliga hante-ringen av övergrepp mot kvinnor och barn, har en forskargrupp gjort omfattande invente-ringar av alla förundersökningar gällande våldtäkt mot person över 15 år samt alla domar i sådana ärenden. Enligt forskargruppen låg riksgenomsnittet för åtalsfrekvens på 11-12 procent år 2006.75 Forskargruppens rapporter visar också att åtalsfrekvensen avsevärt skiljer sig åt mellan olika polisdistrikt/åklagarkammare.
taBell 1: BortGallriNGsProcesseN (attritioN)
70 Gemensam inspektion: Uppföljande granskning av brottsutredningar avseende våldtäkt och grov våldtäkt där brottsoffret är över 15 år, RPS/ÅM 1/07.
71 Robert Rajnak, analysenheten Åklagarmyndigheten, e-post 2008-05-15.
72 Ibid.
73 Kriminalstatistik 2006, Brå.
74 Uppgift från Jessica Svedlund, Brå, e-post 2008-06-16.
75 Eva L Diesen: Familjevåld och sexuella övergrepp – en jämförelse mellan polismästardistrikten i Stockholms län beträf-fande utredningskvalitet. 2008.
De åtal som väcks och domar som avkunnas under ett år omfattar inte enbart - ej heller alla - våldtäkts-brott som anmäls under samma år. Exempelvis kan en anmälan som inkommer sent på året finnas med i nästa års lagföringsstatistik. Eftersom en person kan åtalas och dömas flera gånger för olika brott, och flera våldtäkter också kan omfattas av en och samma dom går det inte att sätta direkt relation mellan antalet anmälda våldtäktsbrott och antalet dömda personer. En del anmälda våldtäktsbrott omrubrice-ras också och kan leda till dom för exempelvis sexuellt tvång och syns då inte i lagföringsstatistiken för våldtäkt. I de fall där en person samtidigt döms för ett ännu grövre brott än våldtäkt redovisas lagföringen endast efter huvudbrottsprincipen, dvs det grövsta brottet i målet. Med dessa reservationer kan tabellen ändå åskådliggöra problemet med det man kallar för bortgallringsprocessen (attrition).