Generella  resultat

Genom att vi i denna studie som tidigare har nämnt inte har haft tillgång till en förteckning med Sveriges totala befolkning har vi använt oss av ett bekvämlighetsurval. En nackdel med denna typ av urval kan vara att en homogen grupp av människor nås, vilket gör det svårt att generalisera resultatet. Då vi på förhand inte kunde veta vilka våra respondenter skulle vara, var det av stor vikt för oss att ha relevanta bakgrundsfrågor, vilka vi kunde göra grupperingar utefter och säkerhetsställa att vi nått ett representativt urval, för att på så sätt öka generaliserbarheten. Vi kommer nedan att utifrån våra bakgrundsfrågor, vilka skulle säkerställa ett representativt urval, presentera studiens fördelning av respondenter. För information gällande bortfall av respektive bakgrundsvariabel hänvisar vi er till 4.12 Bortfall.

Kön

I denna studie samlades 414 enkätsvar in. 73.2 % av dessa respondenter, bestod av kvinnor, männen utgjorde 26.1 % av våra totala respondenter och 0.2 % ville ej ta ställning till kön, se Appendix 2. Denna fördelning, med en överrepresentation av kvinnor, är följaktligen inte jämn, och det kan således diskuteras om urvalet är representativt. Genom vårt gedigna respondentantal vi i denna empiriinsamling lyckades nå menar vi att denna tillsynes ojämna fördelning baserat på kön därmed inte kommer påverka resultatet och därmed ge skeva resultat.

Ålder

Som tidigare nämnt har vi i denna studie använt oss av uttalade marknadsförare för att på så sätt säkerställa att vi når ett representativt urval. Genom att vi använt oss av ett bekvämlighetsurval och delat vår enkät på sociala medier samt mejl var våra uttalade Diagram 2. Illustrerar åldersfördelningen.

marknadsförare extra viktiga då det annars skulle finnas en risk att vi endast nådde potentiella respondenter i vårt eget åldersspann och därmed inte nått ett heterogent urval åldersmässigt.

Vi valde att i bearbetningen av vårt data dela upp våra respondenters ålder i intervall, 18-25, 26-36, 36-50, 51-60 och 60+. Genom dessa indelningar fick vi ett större och därmed mer representativt antal i varje åldersspann och kunde på ett tydligt sätt urskilja eventuella mönster utifrån ålder. Diagrammet ovan illustrerar att 30 % av våra respondenter var mellan 18-25 år, 19.1% var mellan 26-35 år, 32.9 % var mellan 36-50 år, 10.1 % var mellan 51-60 år och 4.1% av våra respondenter tillhörde åldersspannet 60+. Av våra respondenter valde 3.9 % att inte besvara frågan gällande ålder. Vi menar att denna fördelning baserat på ålder kan anses jämn och därmed representerar ett representativt urval då vi i denna studie har fått in 414 enkäter, detta trots att de respondenter från 50 år och uppåt representerar en mindre andel än de andra åldersspannen. Denna mindre andel äldre var vi medvetna om kunde ske då det kan antas att äldre i samma utsträckning som yngre inte använder internet och att de därmed blir svårare att nå.

Inkomstfördelning

Diagram 3. Illustrerar inkomstfördelningen

Vidare valde vi att titta på respondenternas inkomstfördelning, för att på så sätt säkerställa ett representativt urval samt se om det fanns eventuella skillnader i kundernas preferenser gällande handelskanal utifrån inkomst. Inkomst efter skatt efterfrågades då den summan kan antas vara lättare för respondenten att veta och på så sätt minska felaktiga svar och bortfall på grund av ovetskap.

Diagrammet ovan visar att majoriteten av våra respondenter, 35.5 % hade en inkomst på mellan 11 000 – 20 000, 16.2 % av respondenterna hade en inkomst på mellan 0-10 000 kronor, 29.5 % av respondenterna tillhörde intervallet 21 000 – 30 000, 10.4 % av respondenterna tillhörde intervallet 31 000 – 40 000 och 5.3 procent av våra respondenter hade en inkomst efter skatt på mer än 40 000 kronor. Vi menar att denna fördelning bland inkomst är representativ då medellönen för män 2013 var 32 900

kronor och för kvinnor 28 400 kronor (SCB, 2015), poängteras bör att dessa siffror är innan skatt.

Civilstånd

Vi valde att ha med civilstånd i våra bakgrundsfrågor för att på så sätt se om det fanns några eventuella skillnader i valet av handelskanal utifrån civilstånd. Majoriteten av de som besvarade vår enkät, 34.8 % var sambo, 28.3, % var gift. 26.8 % var singel och 6.8 % av respondenterna var särbo. Med andra ord är huvuddelen av våra respondenter tillsammans med någon och mer än hälften kan antas bo och leva tillsammans med någon.

Antal barn i hushållet

51.5 % av våra respondenter hade inte några barn i åldern 0-18 i hushållet, 18.4 % av respondenterna hade ett barn i hushållet, 17.4 % hade två barn i hushållet, 4.8 % hade tre barn i hushållet, 1.2 % hade 4 barn i hushållet och 0.2 % av våra respondenter hade fem barn i åldersspannet 0-18 år i hushållet. Ställer vi 51.5 % av respondenterna som inte har några barn i hushållet mot de 42 % som har ett eller fler barn i hushållet får vi en jämn fördelning. I denna fråga hade vi ett bortfall på 6.8 % vilket är det största bortfallet i våra bakgrundsfrågor. Trots att detta bortfall är det största är det inte stort i sitt sammanhang och vi menar därför att det inte kommer att påverka resultatet då antal respondenter är stort, och att vi därmed med en jämn fördelning mellan inga barn och barn i hushållet har ett representativt urval.

Huvudsaklig handelskanal vid köp av kläder

Genom att vi i denna studie undersöker konsumters preferenser gällande handelskanal valde vi att undersöka genom vilken kanal de huvudsakligen handlar sina kläder. Vi valde att använda denna fråga som en bakgrundsvariabel för att se eventuella skillnader i preferenser mellan de som huvudsakligen handlar i fysisk butik och de som huvudsakligen handlar i e-butik.

Vidare gav denna fråga oss en tydlig bild av hur fördelningen bland fysisk butik och e-butik såg ut. 77.3 % av våra respondenter, vilket är en stark majoritet, handlar huvudsakligen sina kläder i fysisk butik. 16.2 % av respondenterna handlar huvudsakligen sina kläder genom e-butik och 6.5 % valde att inte besvara i vilken handelskanal de huvudsakligen handlar sina kläder.I en studie där vi undersöker i vilken utsträckning den enskilda klädbutiken kan använda säljare och fysisk miljö för att överleva på en marknad karaktäriserad av ökad e-handel, kan resultatet tänkas påverkas av att majoriteten av våra respondenter huvudsakligen handlar i fysisk butik och således redan värdesätter den fysiska butikens specifika attribut, medan de som handlar i e-butiken kan antas välja den kanalen för att det är något i den fysiska butiken de saknar. Då vi i denna undersökning analyserar medeltal för respondenterna inom de två skilda grupperna påverkas inte resultatet av denna fördelning. Vidare menar vi att denna fördelning kan ses som naturlig då den fysiska butiken fortfarande är den huvudsakliga handelskanalen i Sverige.

Sammanfattningsvis så anser vi oss ha ett representativt urval för att undersöka i vilken utsträckning den enskilda klädbutiken kan använda säljare och fysisk miljö för att överleva på en marknad karaktäriserad av ökad e-handel.