Få studier om effektsamband för sociala nyttor
I sociala nyttobedömningar av transportinvesteringar är det utfallet av åtgärder på den sociala hållbarheten som brukar kallas ”sociala nyttor”. Det finns ett behov av ökad kunskap om hur sociala nyttor och onyttor kan bedömas, kvalitativt och/eller kvantitativt. I
Trafikverkets arbete med social hållbarhet konstateras kunskapsluckor om kopplingen mellan social hållbarhet och transport, speciellt effektsamband.
Många studier har undersökt olika gruppers behov, förutsättningar, värderingar, preferenser, beteenden med mera i förhållande till transportsystemet. Genom den
litteratursökning som gjorts och sammanställts i denna rapport kan konstateras att det finns många relevanta studier som är användbara för olika effektantaganden i nyttobedömningar, men dock är det få som studerat effekter av åtgärder. Det är sammantaget 43 studier som klassificerats som studier om effektsamband i kapitel 2 och i tillhörande Excellista. Studier om effekter av transportåtgärder kan vara av olika slag. Det kan vara före- och efterstudier eller andra longitudinella studier för att finna kausala samband mellan åtgärd och effekt. Dessa är dock sällsynta i transportlitteraturen. De allra flesta studier är så kallade tvärsnittsstudier som vid ett tillfälle gör jämförelser mellan grupper med/utan åtgärd eller som med retrospektiva frågor vill uttala sig om effekt av en åtgärd. Dessa studier kan variera i omfattning, karaktär och kvalitet, och det kan vara svårt att dra en skarp gräns mellan vad som är en studie om effektsamband och vad som inte är det. En viss kvalitetskontroll av studierna har gjorts innan de lagts in i listan, men det har legat utanför ramarna för den här sammanställningen att göra en mer djuplodande kvalitetsbedömning av respektive studie.
Vissa grupper, åtgärder och aspekter är mer studerade än andra
Mer än hälften av studierna om effektsamband rör olika åldersgrupper, främst äldre och barn. Dessa studier handlar om effekter på trygghet, upplevd närmiljö, tillgänglighet på en lokal nivå samt tillgång till färdsätt. Åtgärderna i dessa studier rör ofta gång- och
cykelinfrastrukturåtgärder, vilket även inkluderar tillgänglighetsåtgärder såsom undanröjande av hinder.
Även effekter utifrån kön, främst vad gäller tillgång till färdsätt och tillgänglighet samt fördelningseffekter kvinnor/män, finns det studier om. Det finns många generella
effektutvärderingar (som inte berör olika grupper) i transportlitteraturen och det är ganska sällan som resultat presenteras könsuppdelat. De studier som gjort om jämställdhet har konstaterat att kvinnor och män (som grupper betraktade) reser olika och har olika värderingar, sårbarhet och utsatthet i trafiken samt olika inflytande. Detta är information som sedan ofta används för att bedöma nyttor och konsekvenser av transportåtgärder. Det finns relativt många studier om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, men dessa är i regel inga studier om effektsamband i den bemärkelsen att effekter av genomförda åtgärder har utvärderats. Dessa är snarare av karaktären att studier har gjorts av människor med olika typer av funktionsnedsättning (nedsatt rörlighet, syn eller kognitiv funktionsförmåga) och deras möjlighet att använda fysiska miljöer med olika utformningar. Kollektivtrafikåtgärder är enligt litteraturgenomgången det mest väl utforskade området och det finns både studier om infrastrukturåtgärder och förändrat kollektivtrafikutbud.
Studierna om olika socioekonomiska grupper handlar uteslutande om tillgång till färdsätt och kollektivtrafikens bidrag till tillgänglighet och sysselsättning. Dessa fokuserar på socialt utsatta områden i städer där etnicitet är en förstärkande faktor när man talar om
utanförskap och segregation. Transportfattigdom och transporträttvisa är i fokus för många studier om mobilitet och tillgänglighet för socioekonomiskt svaga grupper och ofta med fokus på socialt utsatta områden i städer, både i svenska studier och i studier från andra länder. Studier om effekter av transportåtgärder är dock få, de flesta studier är jämförande tvärsnittsstudier.
Många studier har fokus på urbana miljöer, men det finns också flera generella studier som rör mobilitet och tillgänglighet på landsbygder. Få studier har dock hittats som avser effekter av transportåtgärder för boende på landsbygd.
Effekter av delade mobilitetstjänster och av fordonsutveckling och självkörande fordon för olika grupper har knappt heller studerats. Däremot finns det några studier som tittat på hur förutsättningarna för delade mobilitetstjänster ser ut i socialt utsatta områden.
Beskriva, kvantifiera eller värdera
Angreppssättet för studierna som sammanställts i denna rapport har varit ganska jämnt fördelat mellan kvantitativa eller kvalitativa angreppsätt och inte så sällan används en kombination kvantitativa och kvalitativa metoder. Få studier presenterar monetär värdering av studerade effekter.
Möjligheten att värdera sociala nyttor i monetära termer har belysts i några tidigare forskningsprojekt. Genom att kvantifiera och monetärt värdera de sociala nyttorna är tanken att dessa nyttor ska få större genomslag i beslutsunderlagen i samhällsplaneringen. I det pågående SIGURD-projektet5 som leds av RISE undersöks stadsbyggnadsinvesteringars effekter och värden för en hållbar samhällsutveckling med utgångspunkt i så kallad SROI-metodik (Social Return of Investment). Trivector har tillsammans med samarbetspartners i Urban Innovation Lab tidigare provat liknande ansats inom projektet ”Modell för
inkludering av sociala nyttor i investeringar för stadsområdesutveckling” (även kallat HAI-projektet)6 med finansiering av Vinnova.
I ett studentarbete som gjordes med utgångspunkt i HAI kartlades beräkningsunderlag och effektsamband rörande sociala nyttor för ett transportrelaterat case, se Söderlund Bohlin (2020). Konklusionen har även här varit att det finns ytterst begränsat med
beräkningsunderlag för många av de sociala nyttor som förknippas med investeringar i transport och stadsutveckling liksom bristande kunskap om effektsamband. Frågan är också om alla slags sociala nyttor ens låter sig fångas och beskrivas på det kvantitativa sätt som samhällsekonomiska analyser innebär.
Boverket gjorde 2010 en kunskapsöversikt inom ett regeringsuppdrag om socialt hållbar stadsutveckling. De gjorde då också en genomgång av studier rörande ekonomisk värdering av sociala effekter och konstaterar att områdets komplexitet sannolikt är en bidragande orsak till att få sådana studier finns, men också att det politiska intresset för ekonomiska utvärderingar tycks ha varit lågt. Genomgången av ekonomisk forskning inom närbesläktade områden har beröringspunkter och bör kunna nyttjas i högre grad än vad som hittills gjorts. Boverket påtalar dock att det säkerligen också finns ett antal frågeställningar om
orsakssamband som man bör ställa och utföra empiriskt inriktad forskning på innan man försöker kvantifiera och monetärt värdera effekterna.
5 https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/sigurd-stadsplaneringsinvesteringars-effekter-och-varden
Mer forskningsstudier och utvärderingar behövs
Det behövs mer kunskap om hur transportåtgärder bidrar till sociala nyttor och onyttor, både i städer och på landsbygder. I forskningsprojektet ”Styrmedel och rättvisa” lyfter Winslott Hiselius med flera (2020) fram att det även behövs en större uppmärksamhet på sociala effekter av styrmedel liksom på rättviseaspekter. Vi behöver en ökad känslighet för hur styrmedel och åtgärder påverkar olika grupper av människor, baserat på till exempel kön, ålder, socioekonomi och geografi. De menar att det behövs kompletterande strategier för att se till att människor på landsbygden inte lämnas utanför hållbarhetsomställningen av transportsektorn och för att öka legitimiteten för de styrmedel och åtgärder som är
nödvändiga för omställningen.
Nilsson med flera (2017) konstaterar i sin kunskaps- och forskningsöversikt för effekter av kollektivtrafiksatsningar att det behövs mer forskning av samhällseffekter och effekter för olika grupper. De menar att det finns en uttalad ambition i forskningen att effektivisera resandet och att den tekniska utvecklingen i stor utsträckning ska kunna bidra till detta. Detta gäller allt från tidsvinster till möjligheter med informationsspridning till resenärer såväl som betalningssystem med mobiltelefoner. Samtidigt konstaterar Nilsson att det saknas forskning om hur detta påverkar olika delar av samhället såsom äldre och personer med funktionsnedsättningar.
Det är således viktigt för Trafikverket och andra forskningsfinansiärer att fortsätta finansiera forskning som innebär effektutvärdering och andra studier som i kvalitativa och/eller kvantitativa termer kan visa på effekter av åtgärder i transportsystemet vad gäller sociala nyttor och onyttor. Det är också viktigt att krav ställs på systematisk utvärdering vid genomförande av olika åtgärder och att utvärderingsresultat samlas och sammanställs till effektsamband. Trafikverket har där en viktig roll att tillhandahålla kompetens- och metodstöd för utvärdering och effektsamband i transportsektorn.
Referenser
Appleyard, D. (1981). Livable streets. Berkeley, USA: University of California Press.
Berg, J., Allansson, J., Henriksson, M., Lindkvist, C. (2019). Hur kan kollektivtrafiken bidra till tillgänglighet och social rättvisa? En studie av mobilitetsstrategier i socialt utsatta områden. K2 Outreach 2019:4.
Bernhoft, I.M., Carstensen, G. (2008). Preferences and behaviour of pedestrians and cyclists by age and gender. Transportation Research Part F 11(2):83-95.
Blumenberg, E., Shiki, K. (2006). Transportation assimilation: Immigrants, race and ethnicity, and mode choice. Transportation Research Board 86th Annual Meeting. Brundell Freij, K. med flera (2017). Kollektivtrafikens samhällsnytta : Rapport åt Svensk Kollektivtrafik. WSP Analys & Strategi.
Boverket (2010). Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöversikt. Regeringsuppdrag IJ2009/1746/IU. Dnr 2011–4094/2009.
Börjesson, M., Eliasson, J. (2012). The benefits of cycling: Viewing cyclists as travellers rather than non-motorists . Chapter 10: Cycling and sustainability Transport and sustainability : 247-268.
Carlsson, G. (2004). Travelling by Urban Public Transport: Exploration of Usability Problems in a Travel Chain Perspective. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 11(2):78-89.
Cojocaru, A. (2019). Hike It, Bike It, Like It, Dublin. Artikel publicerad på ELTIS webbplats, tillgänglig 2019-11-26: https://ecf.com/news-and-events/news/hike-it-bike-it-it-dublin. Department for Transport (2013). Valuing the social impacts of public transport: Final report. Mott MacDonald, London.
Dukic Willstrand, T., Henriksson, P., Levin, L., Svensson H. (2018). Utvärdering av fria resor i kollektivtrafiken för äldre medborgare. K2 Research 2018:3.
Dymén, C., Wennberg, H., Mårtensson, M., Lindkvist, C. (2020). Kollektivtrafik som investering i socialt kapital. K2 Outreach 2020:6.
Dymén, C., Bösch, S., Slotte, J. (2016). Tillgänglighet och mobilitet för en hållbar landsbygd : En kartläggning av kunskapsläget och behov av framtida forskning. Trivector Rapport 2016:93. Lund Sverige: Trivector Traffic AB.
Engholm, A., Johansson, G. (2016). Sambandsanalys av sociala konsekvenser vid utbyggnad av transportsystem: En granskning av statistisk modellering för nyttobedömning av
höghastighetsjärnväg. Examensarbete. Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Matematisk-datavetenskapliga sektionen, Matematiska institutionen. Eriksson, L., Westin, K. (2003). När går sista bussen? Glesbygdsbors uppfattning om värdet av kollektivtrafik. TRUM-rapport 2003:01. Umeå universitet.
Hallgrimsdottir, B., Wennberg, H., Svensson, H., Ståhl, A. (2016). Implementation of accessibility policy in municipal transport planning: Progression and regression in Sweden between 2004 and 2014. Transport Policy 49, July 2016, 196–205.
Hallgrimsdottir, B., Ståhl, A. (2018). The impact of measures taken in the outdoor environment on an ageing population: a panel study over a ten-year period. Ageing & Society 38(2): 217–239.
Hellberg, T. (2020). Effekter av att prioritera cyklande i korsningar Cykelöverfarten som medel för att nå politiska mål om jämställdhet, trafiksäkerhet och hållbara transporter. Luleå tekniska universitet.
Henriksson, M. (2019). Utsatt på arbetsmarknaden och beroende av kollektivtrafiken : Transportfattigdom i ett svenskt sammanhang. Tidsskrift för genusvetenskap nr 40 (2) 2019.
Hine, J., Mitchell, F. (2003). Transport Disadvantage and Social Exclusion : Exclusionary Mechanisms in Transport in Urban Scotland. Aldershot: Ashgate, United Kingdom. (referas i Lucas, K. (2012). Transport and social exclusion: Where are we now? Transport Policy 20 (2012) 105–113.
Jarlebring Rubensson, I. (2020). Making Equity in Public Transport Count. Doctoral Thesis in Transport Science. KTH Royal Institute of Technology.
Johansson, C., Leden, L. (2009). Cyklande barns säkerhet. Luleå tekniska universitet, Institutionen för Samhällsbyggnad, Avdelningen för Arkitektur och infrastruktur. Johansson, C., Lyckman, M., Rosander, P (2007). Effekten av avsmalnade landsvägar genom byar för gåendes och cyklisters säkerhet och framkomlighet : Studier i Bonäs, Björsbyn, Roknäs och Gäddvik. Luleå Tekniska Universitet.
Kamruzzaman, M.D., Wood, L., Hine, J., Currie, G., Giles-Corti, B., & Turrell, G. (2014). Patterns of social capital associated with transit-oriented development. Journal of Transport Geography 35, February 2014, 144- 155.
Kenyon, S. (2011). Transport and social exclusion: access to higher education in the UK policy context, Journal of Transport Geography 19: 763-71.
Kodransky, M., Lewenstein, G. (2014). Connecting Low-Income People to Opportunity with Shared Mobility. Institute for Transportation & Development Service (ITDP) for Living Cities.
Kronsell, A., Smidfelt-Rosqvist, L., Winslott Hiselius, L. (2016). Achieving Climate Objectives in Transport Policy by Including Women and Challenging Gender Norms – the Swedish case. International Journal of Sustainable Transportation 10(8): 703-711.
Kronsell, A., Dymén, C., Smidfelt Rosqvist, L., Winslott Hiselius, L. (2020). Masculinities and femininities in sustainable transport policy: a focus on Swedish municipalities. NORMA International Journal for Masculinity Studies 15, 2020, 2.
Källström, J. med flera (2011). Trängselskattens effekter på mäns och kvinnors resande i Göteborg - en kvalitativ studie. Trafikverket Publikation 2011:041.
Lagerqvist, M., Forsberg. G. (2017) Resmönster, resvanor och reseupplevelser bland ungdomar i Stockholms län. I Wimark, T. (red.) Metoder och verktyg för sociala nyttoberäkningar i kollektivtrafiken, Kulturgeografiskt seminarium, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.
Lewin, C., Gustafsson, S., Nyberg, J. (2006). Utlandsföddas mobilitet och resvanor i svensk trafikmiljö. VTI rapport 546. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Lidell, E. (2019). Barns och ungas resande – ett helhetsgrepp. Ett föredrag om Huddinge kommuns arbete med säkra skolvägar för Nätverket för hållbart resande, en del av Hållbart resande väst. Presentation tillgänglig 2020-11-26 på följande webbplats:
https://www.vgregion.se/kollektivtrafik/hallbart-resande-vast/natverk/traffar-2019/barn--unga/
Lucas, K., Tyler, S., Christodoulou, G. (2009) Assessing the ‘value’ of new transport initiatives in deprived neighbourhoods in the UK. Transport Policy, 16, 115-122.
Lucas, K., Bates, J., Moore, J., Carrasco, J.A. (2016). Modelling the relationship between travel behaviours and social disadvantage. Transportation Research Part A: Policy and Practice Volume 85, March 2016, 157-173.
Lund, E., Wennberg, H., Milton, J. (2017). Genusanalys av föreslagen inriktning för utveckling av cykelinfrastrukturen. Trivector Rapport 2017:51. Lund Sverige: Trivector Traffic AB.
Lättman, K., Friman, M., Olsson, L.E. (2016). Perceived Accessibility of Public Transport as a Potential Indicator of Social Inclusion. Social Inclusion 4(3): 36-45.
Myndigheten för delaktighet (2018). Tillgänglighet i kollektivtrafik och färdtjänst. Resultat från Rivkraft 19. Rapport 2018:11.
Nilsson, M. (2016). Gratis buss för barn och unga - effekter på resande. Erfarenheter från Östersunds kommun 2015–2016. WSP Analys & strategi.
Nilsson, D., Stjernborg, V., Fredriksson, L. (2017). Effekter av kollektivtrafiksatsningar : En kunskaps-och forskningsöversikt. K2 Working papers 2017:4.
Olofsson, L. (2010) Fungerar gångpassager för äldre fotgängare? Slututgåva. Gångpassagers effekt på äldre fotgängare avseende framkomlighet, trafiksäkerhet och upplevelse av
trygghet jämfört med övergångsställen. Studie finansierat av Skyltfonden. Ramböll. Paulusson, M. (2015). Daily Travel Mode Choice from an Intersectional Perspective: A Literature Review and a Case Study in Uppsala. Master thesis in Sustainable Development 241. Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.
Rosenkvist, J., Svensson, H., Várhelyi A., Wretstrand, A. (2013). Äldre som cyklister. Bulletin 283. Lunds universitet, Institutionen för Teknik och samhälle.
Ryan, J. (2019). Towards a capability approach to mobility : An analysis of disparities in mobility opportunities among older people. Doktorsavhandling, Bulletin 312. Lunds universitet, Institutionen för Teknik och samhälle.
Sakshaug, L., Stenberg, J., Wahlberg, E., Graemer, S. (2013). Trygghet och säkerhet på villagator. Tyréns AB.
Selander, H., Dukic Willstrand, T., Henriksson, P., Neergaard, K., Wennberg, H., Bokström, K., Lundgren, M., Håland, Y., Alstermark, C. (2019). Säker mobilitet på cykel för ett hållbart åldrande. Slutrapport Skyltfonden – TRV 2018/104501. VTI, Trivector Traffic AB, NTF och Cycleeurope.
Smidfelt Rosqvist, L. (2020). Jämställdhet och transportsystemet. Vinnova VR 2020:05. Smidfelt Rosqvist, L., Wennberg, H. (2018). Förklaringar till resmönster i koppling till förutsättningar att resa för olika grupper : Underlag till Trafikanalys. Trivector Rapport 2018:81. Lund, Sverige, Trivector Traffic AB.
Smidfelt Rosqvist, L., Evanth, K., Fredriksson, F., Lund, E. (2019). Mobilitet på landsbygder – en forskningsöversikt. Trivector Rapport 2019:57. Lund Sverige: Trivector Traffic AB. Spolander, K. (2007). Bättre cyklar - En analys av äldre cyklisters behov och önskemål. VINNOVA Rapport VR 2007:16.
Stanley, J., Vella-Brodrick, D., Currie, G. (2010). The place of transport in facilitating social inclusion via the mediating influence of social capital, Research in Transport Economics, 29, 280–286.
Ström, L., Molnar, S., Isemo, S. (2017). Social hållbarhet ur ett
samhällsplaneringsperspektiv– en kunskapsöversikt. Mistra Urban Futures Rapport 2017:4. Stjernborg, V. (2018). Forskningsöversikt om funktionshinder i kollektivtrafik - ett uppdrag åt Trafikanalys inom ramen för regeringsuppdrag om kartläggning av hinder i
kollektivtrafik. Sweco.
Ståhl, A., Iwarsson, S. (2007). Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre i den lokala miljön : Demonstrationsprojektet ”Kom så går vi” : Slutrapport. Vägverket Publikation 2007:109. Kristianstad, Sverige: Vägverket Region Skåne.
Ståhl, A., Horstmann, V. and Iwarsson, S. (2013). A five-year follow-up among older people after an outdoor environment intervention. Transport Policy, 27, 134-141.
Svensson, H. (2003). The public transport preferences of elderly people : A study related to individual capacity and environmental stress in Service Route Traffic and other systems. Doktorsavhandling, Bulletin 215. Lund universitet, Institutionen för Teknik och samhälle. Svensson, H., Towliat, M., Ullberg, M. (2008). Tillgängligare, säkrare och tryggare
gångmiljö för äldre personer - en före- och efterstudie av förändringar i gångmiljön i en del av Malmö. Publikation 2008:1. Malmö, Sverige: Vägverket Konsult.
Söderlund Bohlin, J. (2020). The (Im)Possibility of Measuring Social Sustainability : A case study testing the SROI method in cycling in an urban development. Masteruppsats.
Stockholm university, Institution of Human Geography.
Trafikanalys (2019). Kollektivtrafikens barriärer – kartläggning av hinder i
kollektivtrafikens tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Rapport 2019:3. Trafikanalys (2016). Migration, invandring och framtida transportpolitik. Rapport 2016:14. Vägverket (2005). Barnen i vägplaneringen : En kunskapsöversikt. Vägverket Publikation 2005:27.
Vägverket (2006). Utvärdering - Barnkonsekvensanalys i Annelöv. Vägverket Publikation 2006:26.
Wallén Warner, H., Patten, C., Sörensen, G. (2019). Shared Space utifrån olika åldersgruppers perspektiv. VTI rapport 1003.
Waara, N. (2013). Traveller information in support of the mobility of older people and people with disabilities : Use and provider perspectives. Doktorsavhandling, Bulletin 278. Lunds universitet, Institutionen för Teknik och samhälle.
Wennberg, H. (2009). Walking in old age : A year-round perspective on accessibility in the outdoor environment and effects of measures taken. Doktorsavhandling Bulletin 247. Lunds universitet, Institutionen för Teknik och samhälle.
Wennberg H., Hydén C., Ståhl A. (2010). Barrier-free outdoor environments: Older peoples’ perceptions before and after implementation of legislative directives. Transport Policy 17 (2010) 464–474.
Wennberg, H. (2011). Trygga och säkra gångmiljöer för äldre fotgängare – Jämförelse av upplevelser och objektiv säkerhetssituation. Trivector Rapport 2011:27. Lund Sverige: Trivector Traffic AB.
Wennberg, H., Nilsson, A., Stigell, E. (2016). Sänkt bashastighet i tätort : Konsekvenser för oskyddade trafikanters trafiksäkerhet och trygghet. Trivector Rapport 2016:110. Lund, Sverige: Trivector Traffic AB.
Wennberg, H., Kerttu, J., Runesson, H., Hansson, A. (2018a). Mobilitet och tillgänglighet hos boende i socialt utsatta områden : Delrapport 1 från forskningsprojektet Inkluderande MaaS. Trivector Rapport 2018:45. Lund, Sverige: Trivector Traffic AB.
Wennberg, H., Kerttu, J., Runesson, H., Wendle, B. (2018b). Barriärer och möjligheter för införande av MaaS och delade mobilitetstjänster i socialt utsatta områden : Delrapport 2 från forskningsprojektet Inkluderande MaaS. Trivector Rapport 2018:46. Lund, Sverige: Trivector Traffic AB.
Wennberg, H. (2019). Kommunernas del i hela resan: Underlag till kartläggning av hinder för tillgänglighet inom kollektivtrafiksystemet för personer med funktionsnedsättning. Trivector Rapport 2019:1. Lund, Sverige: Trivector Traffic AB.
Wennberg, H., Milton, J., Dahlholm, O., Indebetou, L. (2019). Är trafiksäkerheten jämnt fördelad? Genusglasögon och rättvisesnöre på trafiksäkerheten. Trivector Rapport 2019:166. Lund, Sverige: Trivector Traffic AB.
West, J., Börjesson, M. (2016). The Gothenburg Congestion charges CBA and equity. CTS Working paper 2016:17. Center for Transport Studies, Stockholm.
Wimark, T. (red.) (2017). Metoder och verktyg för sociala nyttoberäkningar i kollektivtrafiken. Kulturgeografiskt seminarium, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.
Winslott Hiselius, L., Kronsell, A., Dymén, C., Smidfelt Rosqvist, L., 2019. Investigating the link between transport sustainability and the representation of women in Swedish local committees. Sustainability 2019, 11, 4728.
Winslott Hiselius, L., Khan, J., Smidfelt Rosqvist, L., Lund, E., Nilsson, L., & Nilsson, M. (2020). En rättvis omställning av transportsystemet : En analys av de sociala effekterna av styrmedel för minskade klimatutsläpp. (Trafik och väg; Nr. 318). Lunds Tekniska Högskola. Åström, J. (2015). Trygga och säkra skolvägar : Barn och föräldrars värderingar av
trafikmiljön som underlag för metodutveckling av arbetet med skolvägar. Thesis 278. Lunds universitet/LTH, Institutionen för Teknik och samhälle, Trafik och väg.
E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921