Generella synpunkter

En av utgångspunkterna för strategiarbetet var en koppling till de nationella

miljökvalitetsmålen. I strategin finns inga tydliga kopplingar mellan nationella och lokala miljömål vilket kan försvåra arbetet med en handlingsplan.

Kommunen har för närvarande inga lokala miljömål. Det är därför angeläget att kommunen får nya lokala miljömål som utifrån lokala perspektiv bibehåller och förbättrar

miljötillståndet, för att på så sätt skapa en attraktiv kommun dit människor vill flytta.

En kartläggning av miljötillståndet behöver göras som en bas för en framtida handlingsplan då det saknas aktuella uppgifter om miljötillståndet i kommunen utifrån de nationella miljömålen. Utan en kartläggning finns inte kunskap om hur långt kommunen kommit inom olika områden/olika miljömål. Konsekvensen blir att områden där kommunen redan kommit långt prioriteras medan områden som idag är eftersatta blir ytterligare eftersatta. Prioritering bör utmynna i angelägna områden där åtgärder är kostnadseffektiva, dvs. stor miljönytta är möjlig att uppnå till en billig kostnad. En sådan prioritering är svår att göra utan en

kartläggning som bas. Utan en kartläggning är därför risken stor att områden prioriteras där marginalnyttan för miljön är liten och kostsam.

Strategin är väldigt omfattande och tar upp många olika strategiområden (se nedan under respektive strategiområde). Totalt omfattar strategin enligt förvaltningens bedömning 8 strategiområden och 17 prioriteringsområden, undantaget den miljöstrategiska målbilden.

Bifogat strategidokumentet finns dessutom en idébank som omfattar 44 åtgärder. Efter 7 år utan något samordnat miljöarbete och utan lokala miljömål finns det naturligtvis många eftersatta områden och många angelägna miljöområden att arbeta med. Det är dock tveksamt om kommunens fortsatta miljöarbete underlättas av så många strategiområden,

prioriteringsområden och åtgärdsförslag. Utan en stor politisk enighet om en bred satsning

Utredning av Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor 2016/20

på miljöområdet och att miljöområdet prioriteras resursmässigt i budget gör förvaltningen bedömningen att det blir svårt att genomföra strategidokumentets intentioner.

Det är också tveksamt om ett strategidokument ska peka ut ”ska”-mål.

3.2 Miljöstrategisk målbild

3.2.1 Laglighet

Avsnittet miljöstrategisk målbild innehåller inga formuleringar som är tveksamma ur laglighetssynpunkt.

3.2.2 Ekonomi

För att fullständigt bedöma de ekonomiska konsekvenserna av den miljöstrategiska målbilden behöver strategin brytas ned i konkreta åtgärder, t.ex. formulerade i en handlingsplan. Redan nu kan dock några konsekvenser identifieras.

För att konkretisera den miljöstrategiska målbilden behövs en kartläggning av

miljötillståndet i kommunen. Denna kartläggning behövs som en grund för ett vidare arbete med en handlingsplan.

I dag är det många medborgare som ställer krav på ett progressivt miljö- och

hållbarhetsarbete. Detta är därför en del i att locka människor att flytta till kommunen och kommunen gynnas av ett bra miljöarbete. Ett genomförande av en handlingsplan baserad på den miljöstrategiska målbilden leder sannolikt till ökad inflyttning och säkerställer miljön för kommunens invånare. Målbilden innebär en ambitionshöjning som inte bedöms möjlig att hantera inom befintlig ram och verksamhet. Handlingsplanen kommer att innehålla många åtgärder, omfatta ett stort antal områden och ta flera år att genomföra. För att genomföra en sådan handlingsplan krävs att miljöarbetet betraktas som del av kommunens ordinarie verksamhet och inkluderas i löpande, ordinarie budgetarbete.

Nationellt och regionalt betraktas miljöarbetet samt att uppfylla de nationella miljömålen som prioriterat. Konkret innebär detta att det finns stora möjligheter för kommunen att söka bidrag. Bidragen är konstruerade så att kommunen vid genomförande av miljöåtgärder står för 50 % av kostnaden. Detta innebär att kommunen inte behöver bära hela kostnaden för ett progressivt miljö- och hållbarhetsarbete.

3.2.3 Konsekvenser

Definitionerna av vad som är ekologiskt hållbart varierar. Att vara i framkant som en ekologiskt hållbar kommun kan därför tolkas på olika sätt både vad gäller nivå och vad ett ekologiskt hållbart Ulricehamn innebär. Det är fullt möjligt att arbeta med den

miljöstrategiska målbild som beskrivs i strategidokumentet. Utan en konkretisering är det dock svårt att bedöma konsekvenserna. Är målet att Ulricehamn ska vara bland de 10 bästa hållbarhetskommunerna inom 5 år, en möjlig tolkning av den miljöstrategiska målbilden, kommer det att krävas mycket stora förändringar och stora resurser för att nå detta mål. Är

Utredning av Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor 2016/20

7

målet mera av visionskaraktär kan förändringarna ske gradvis och resursbehovet spridas ut över en längre tidsperiod.

Flera kommuner har gjort en snabb resa och snabbt blivit bland de framgångsrikaste hållbarhetskommunerna. Förutsättningarna för detta har varit stark och bred politisk enighet, engagemang kring övergripande mål och att man satsat stora resurser för att nå målet.

Oavsett om den miljöstrategiska målbilden tolkas i ett kortsiktigt eller långsiktigt perspektiv bör det vara klart att det kommer att krävas genomgripande förändring som genomsyrar och omfattar hela kommunen, samt en prioritering av miljön i beslut och resursfördelning. Med bra beslutsunderlag som bygger på gedigen utredning och visar miljönyttan av olika

alternativ, och med välavvägda politiska beslut där miljönyttan ges en prioriterad roll har Ulricehamns kommun stora möjligheter att snabbt höja sin ranking. Erfarenhet från framgångsrika kommuner visar att hållbarhetssatsning inte innebär avkall på andra prioriteringar och långsiktigt lönar sig, till exempel genom ökad inflyttning.

Kommunen har också en stark roll som föregångare och förebild men kan bara agera på områden som kommunen har rådighet över. Genom att bli en stark aktör kan kommunen påverka andra aktörer. Först när målbilden konkretiserats i en handlingsplan kan

konsekvenserna bedömas fullt ut. Det är viktigt att de delar av organisationen som berörs och har kompetens, medverkar i formuleringen och genomförande av handlingsplan.

Strategidokumentet menar att den strategiska målbilden genomförs genom att miljö- och hållbarhetsarbetet drivs och förankras i hela den kommunala verksamheten, att

miljöledningssystem införs, att miljöarbetet formuleras i mätbara mål som årligen följs upp, att alla förslag till kommunala beslut ska innehålla en miljöbedömning och att kommunen söker medel för omställning till hållbart samhälle (se ekonomi ovan). Här kan flera

konsekvenser förutses.

Införande av obligatoriskt miljöledningssystem kan innebära ett omfattande arbete med livscykelanalyser, dvs. att varje produkts eller tjänsts hela process följs och att man

identifierar var miljöförbättringar kan göras. Ett alternativ kan vara att begränsa kravet på miljöledningssystem och livscykelanalys till områden där miljövinster sannolikt är störst.

Detta behöver utredas.

Kommunen behöver en kartläggning av vad som skett de senaste 7 åren och hur

miljöstatusen ser ut. Detta bör ligga till grund för hur framgången i miljöarbetet ska mätas, hur data skall samlas in och vad som är lämpliga mät-/nyckeltal. Viktigt är att målens miljö- och medborgarnyttan tydliggörs och att den reella åtgärdskostnaden, dvs. åtgärdskostnad minus miljönytta lyfts fram. En kartläggning och utredning av lämpliga mätetal för miljöframgången bör utredas och vara en del i en handlingsplan. Detta innebär ett omfattande arbete men underlättar samtidigt politiska ställningstaganden.

Ska miljö- och hållbarhetsarbetet förankras och drivas i hela den kommunala verksamheten, och alla förslag till kommunala beslut innehålla en miljöbedömning, förutsätter detta en konsensus och medvetenhet om vad ekologisk hållbarhet är. Det innebär också att hållbarhetsaspekten säkerställs och finns med som en viktig komponent i relevanta sammanhang i kommunens arbete och politiska ställningstaganden. Det finns idag erfarenhet från andra kommuner och vägledning från Naturvårdsverket, Regeringen och Länsstyrelsen som kan utnyttjas. Samtidigt förutsätter detta att miljönyttan med olika beslutsförslag lyfts fram och tydliggörs i beslutsunderlag. Detta kan leda till att checklistor, rutiner, processkartläggningar, riktlinjer, etc. behöver arbetas om.

Utredning av Strategi för kommunens arbete med lokala miljöfrågor 2016/20

Vidare kan det bli aktuellt med utbildning av både handläggare och beslutsfattare, så att kompetens finns för att producera behövliga beslutsunderlag och att politiska

ställningstaganden har god vägledning samt tar sin utgångspunkt i ekologisk kunskap och ekologisk hållbarhet vilket leder fram mot det övergripande miljöstrategiska målet.

3.2.4 Slutsats

Målbilden är möjligt att arbeta med. Beroende på vilken väg som kommunen väljer att gå blir konsekvenserna olika och det går därför inte, utan att det politiskt blivit fastställt vilken ambitionsnivå kommunen ska lägga sig på och hur snabbt kommunen vill nå det

övergripande målet, att fullt ut bedöma konsekvenserna.