§ 175 Internationella frågor – forts
8. Genomföra kunskapshöjande insatser internt och externt o Erbjuda föreläsningar/seminarium till anställda, politiker, externt
o Uppdatera information om internationellt arbete på hemsidan och sprida nyheter i sociala medier
o Ta fram infofilmer
Dárkkisteaddji/Justerarnas sign
45(62)
§ 175 Internationella frågor – forts.
§ 175.1 Fortsatt arbete med internationell strategi – forts.
Styrelsen beslutar
att bereda ärendet vidare.
Dárkkisteaddji/Justerarnas sign
46(62)
§ 175 Internationella frågor – forts.
§ 175.2 Information om aktuella internationella frågor Dokument
./. - Nomination letter on Indigenous Advisors
./.. - List of issues prior to Sweden’s 7th periodic report till kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
./, - Sametingets dokument för fortsatt arbete med nationella och internationella klimatprocesser Föredragande: Matilda Månsson, Lars-Ove Sjajn
Konventionen om biologisk mångfald
Förberedelserna inför förhandlingarna kring det nya globala ramverket för biologisk mångfald inom ramen för CBD fortsätter. ESametinget arbetar aktivt inom den svenska delegationen för att Sverige och EU ska driva urfolksrelaterade frågor i förhandlingarna.
Sametinget har deltagit på fyra arbetsmöten med arktiskt caucus (samarbetsgrupp bestående av sametingen, samerådet och inuit circumpolar council) under november. 1-3 december deltog Sametinget på ett globalt urfolksmöte arrangerat av sekretariatet för CBD. Vid mötet fick urfolks möjlighet att föra fram de huvudbudskap och synpunkter på utkastet till det nya ramverket. Mötet kommer att resultera i en rapport som kommer att utgöra förhandlingsunderlag vid kommande möten i CBD:s tekniska undergrupp (SBSTTA 24) och undergrupp för implementering (SBI 3) som äger rum under 2021.
Sametinget är med och tar fram svensk förhandlingsinstruktion till dessa möten.
Klimatkonventionen
Kansliet deltar i möten under Local Communities and Indigenous Peoples Platform och tillhörande Facilitative Working Group. Nästa möte inom FWG äger rum 14-17 december där Sametinget deltar för Sverige.
Kansliet har i en liten arbetsgrupp tagit fram ett dokument i syfte att skapa tydligare struktur och prioriteringar för Sametingets medverkan i centrala klimatfrågor och
processer på nationell och internationell nivå. I dokumentet kartläggs relevanta processer som Sametinget deltar eller skulle kunna delta i. Det identifieras en del insatsområden för fortsatt arbete. Dokumentet ska diskuteras vidare i en större arbetsgrupp.
Avgörande från CERD
FN:s kommitté för avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD) har antagit en s.k.
opinion i ”Rönnbäckenärendet” (Sverige v.s. enskilda medlemmar i Vapstens sameby). CERD konstaterar att Sverige kränkt de klagandes rättigheter under artikel 5 (d) (v) och 6 i
konventionen. Kommittén konstaterar bl.a. att Sverige inte har följt sina internationella åtaganden att skydda Vapstens sameby mot rasdiskriminering då de inte i tillräcklig utsträckning konsulterats under tillståndsprocessen. Sverige har inte heller följt sina
Dárkkisteaddji/Justerarnas sign
47(62)
§ 175 Internationella frågor – forts.
§ 175.2 Information om aktuella internationella frågor
internationella åtaganden i att respektera Vapstens landrättigheter. Utvinning av naturresurser (som allmänt intresse) befriar inte Sverige från sina skyldigheter enligt konventionen.
Kommittén rekommenderar att Sverige
tillhandahåller gottgörelse genom att se över bearbetningskoncessionerna i enlighet med FPIC,
reviderar sin lagstiftning om land och naturresurser så att den motsvarar internationella standarder om FPIC
offentliggör kommittén slutsatser och översätter det till svenska samt de klagandes modersmål
Inom 90 dagar ska Sverige svara kommittén vilka åtgärder man planerar att vidta med anledning av kommitténs slutsatser.
Styrelsen kan behöva fatta beslut med anledning av ovanstående.
Fastställande av lista med frågor inför Sveriges rapportering till kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR)
Sametingets inlaga från augusti (dnr. 2020-1093) har fått gehör hos arbetsgruppen under CESR (som följer upp länders nationella genomförande av konventionen med samma namn) inför Sveriges granskning 2021. I den lista med frågor som Sverige ska rapportera om i sin sjunde periodiska rapport nästa år har arbetsgruppen begärt omfattande rapportering kring samiska frågor inom en rad områden och även kring flera andra frågor med koppling till Sametingets verksamhet. Sverige ska enligt den fastställda listan rapportera kring följande.
Samiska frågor:
Vilka åtgärder som vidtagits för att minska klimatförändringens påverkan på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter för det samiska folket
Vad som gjorts för att öka Sametingets självbestämmande
Status för samisk sanningskommission
Status för antagande av nordisk samekonvention
Vad som gjorts för att säkerställa strukturerad uppföljning av samernas rättigheter enligt konventionen utifrån statistik och data (inklusive arbete, hälsa och utbildning)
Dárkkisteaddji/Justerarnas sign
48(62)
§ 175 Internationella frågor – forts.
§ 175.2 Information om aktuella internationella frågor – forts.
Status för konsultationsordning och vad som gjorts för att säkerställa att rätten till fritt, på förhand givet och informerat samtycke (FPIC) omfattas av förslaget
Hur FPIC tillämpas i praktiken, särskilt vid markanvändning för utvinning av resurser och infrastruktur och vad som gjorts för att systematisera deltagande och konsultation i
”development projects” som påverkar samerna
Översyn och utredning av lagstiftning med anledning av Girjasdomen
Vad som gjorts för att stärka undervisning för samiska barn i sitt modersmål – inklusive säkerställande av samisklärare – och åtgärder som vidtagits för tillgång till tvåspråkig utbildning i samiska områden
Vad som gjorts för att stärka undervisning om kulturell mångfald, samisk kultur och historia
Åtgärder, inklusive inom lagstiftning, för repatriering av urfolks kulturella föremål och mänskliga kvarlevor och omfattning av sådan repatriering
Andra frågor
Arbetet med att inrätta en nationell institution för mänskliga rättigheter
Genomförandet av nationella handlingsplanen för företag och mänskliga rättigheter och åtgärders om vidtagits för att säkerställa att företag tillämpar processer för due diligence om mänskliga rättigheter i sin verksamhet
Översyn av diskrimineringslagstiftning
Åtgärder för att utjämna regionala skillnader i tillgång på hälso- och sjukvård inklusive genomförandet av nationella strategin för psykisk hälsa
FN:s urfolksmekanismer
För processen om Enhanced participation inom FN (generalförsamling och
människorättsrådet) har två urfolksrådgivare nominerats av urfolk för det fortsatta arbetet.
Claire Charters – Pacific, Estebancio Castro Diaz – Latinamerika.
FN:s specialrapportör har presenterat sin rapport med rekommendationer om urfolks rättigheter och Covid-19 som Sametinget bidragit till
EMRIP har antagit en studie med rekommendationer kring urfolks landrättigheter enligt urfolksdeklarationen. EMRIP har även presenterar en s.k. technical advisory note om
repatrieringen av Yaquifolkets heliga hjorthuvud Maaso Kova från Sverige (Statens museer för världskultur) som Sametinget stöttat.
Styrelsen beslutar
att lägga informationen till handlingarna.
Dárkkisteaddji/Justerarnas sign
49(62)
§ 175 Internationella frågor – forts.
§ 175.3 Urfolk och lokala samhällen Dokument
./. - ICC Policy Paper on matter of local communities Föredragande: Matilda Månsson
I internationella sammanhang används begreppen urfolks och lokala samhällen oftast tillsammans i skrivningar som t.ex. ”urfolks och lokala samhällens rättigheter”. Några exempel är preambeln till beslutet att inrätta den s.k. urfolksplattformen under FN:s klimatkonvention samt utkast till nytt ramverk under konventionen om biologisk
mångfald. I EU:s positionspapper förekom nyligen en liknande skrivelse som Sametinget via miljödepartementet lyckades omformulera för att separera urfolks och lokala
samhällens rättigheter. Frågan har även i vissa sammanhang bromsat framgång i vårt arbete på nationell nivå (t.ex. vad gäller arbetet med fokalpunkt under CBD).
Genom att tillskriva lokala samhällen samma rättigheter som urfolk, utan stöd i internationell rätt kan denna sammanblandning av rättigheter riskera att urholka den särskilda status, roll och särskilda rättigheter av kollektiv karaktär som tillkommer urfolk enligt bland annat urfolksdeklarationen.
Urfolkscaucus (International Indigenous Peoples Forum on Climat Change) har uppmärksammat frågan i ett brev till ordföranden för klimatkonventionens tekniska undergrupp (SBSTA Chair) och begärt ändringar i en sammanfattande rapport från en tematisk workshop på temat ”Enhancing the participation of local communities, in addition to Indigenous Peoples, in the Local Communities and Indigenous Peoples Platform” som
sammanblandar och likställer urfolk och lokala samhällen. Sametinget som en del av urfolkscaucus har stått bakom detta brev.
Frågeställning
Eftersom frågan ofta dyker upp och orsakar diskussioner i olika forum på internationell nivå skulle det vara bra om Sametinget hade en position i frågan att stödja sig på och sprida i olika sammanhang. Inuit Circumpolar Council (ICC) har tagit fram ett policy paper och har frågat om det är av intresse att anta en gemensam arktisk (inuit och samisk) position.
Styrelsen beslutar
att bereda ärendet vidare med direktivet att lyfta frågan om ett samiskt ställningstagande till SPR.
Dárkkisteaddji/Justerarnas sign