Genomförande av intervjun i förskoleklassen

Vissa skolor, vi har nog fyra skolor, vissa skolor som är positiva, som säger: Kom jätte gärna! Vi bokar tider och datum och barnen blir lämnade där av sina föräldrar ett antal gånger, vi hämtar och vi är med där och så vidare. Andra är jätte irriterade på oss för att de inte har fått barnet när de egentligen skulle ha det som sexåring. Men vi är villiga att satsa en del, dock inte under hela året. Under hösten gör vi aldrig något sådant utan det kommer i februari kan man säga, då barnen har gjort sina val, man kan säga att föräldrarna skjuter upp valet ett år, vilken skola man ska till.

Vad är viktigt att ha med sig från förskolan - skolan ut i livet i ett femtonårs framåt seende perspektiv?

Det allra viktigaste är, tror jag, är att vara nöjd med sig själv, att ha en tillit till sig själv.

Det är precis detta tänkande vi pratade om innan, att inte hela tiden få, fel och nej, och det var inte bra, utan på något vis bygga positiva spiraler. Vi har för många femtonåringar som inte har någon tillit till sig själv och vi har för många nittonåringar som går alldeles i kras när de går sista året i gymnasiet.

3.5.11 Genomförande av intervjun i förskoleklassen

Intervjun med förskoleklassen genomfördes fyra veckor efter observationen och den utfördes på skolan. Intervjun ägde rum med pedagogen Ellen som är utbildad lärare för barn i åldrarna 6 – 12 år, hon har arbetat som lärare för yngre barn i ett år efter sin lärarutbildning. Frågorna vi ställde var i stort sett likadana till både förskolan som förskoleklassen men med en skillnad i ordningen som frågorna ställdes. Ellen fick läsa igenom frågorna först innan hon svarade på dem vilket gjorde att svaren och frågorna på vissa ställen flöt ihop. Här nedan är de viktigaste delarna av svaren nedskrivna.

Hur förbereds barnen i förskoleklassen inför första klass i grundskolan?

Det allra viktigaste när man har en förskoleklass är att få barnen att samspela med varandra, det är det mest grundläggande i förskoleklassen. Det är viktigt att få en trygg och bra grupp.

Jag arbetar hela tiden med detta, som att få barnen att visa hänsyn och att de lyssnar på varandra. Barnen har svårt att lyssna på andra och vill gärna prata själva hela tiden istället för att lyssna på varandra.

Skolförberedande övningar är till exempel att lära sig rutiner för att hitta en trygghet i vardagen samt att bekanta sig med allt det sociala i skolmiljön som att vänta på sin tur, ta hänsyn till varandra, träna olika begrepp, träna att sitta still en liten stund för att få ro i kroppen, samtala, diskutera, lyssna. Samt träna motorik, rörelse, att hålla i penna och kritor. Att bekanta sig med bokstäver och siffror försöker vi hela tiden göra på ett naturligt och lekfullt sätt.

Hur arbetar du medgrundläggande läs- och skrivinlärning samt matematik? Därefter kom följdfrågorna - hur - vad får de göra då?

Till exempel vilket material används samt frågan får leken utrymme i lärandet, hur, på vilket sätt?

Jag läser högt en stund varje dag, för det mesta i samband med fruktstunden, jag använder böcker som innehåller både bilder och bokstäver. Vi ljudar bokstäverna samt skriver dem på tavlan, i skrivböcker, och ritar något som börjar på bokstaven. Barnen får även leta efter någon sak som börjar på bokstaven. När vi arbetar med bokstäver är det inte i för långa pass. Jag försöker att i en kvart upp till en halvtimme på förmiddagen vara verksam med att skriva med barnen, de får skriva sina namn och sina telefonnummer och så vidare. De får även rita mycket. Sagoböcker, leksaker, pussel och spel används för att få in lek samt att vi leker olika lekar med rim och ramsor samt rytm lekar. Vi är även utomhus varje dag och då får vi in leken hela tiden. Jag har för det mesta de skolförberedande aktiviteterna som mest i en timme på förmiddagen varvat med avslappning, samlingar och lek. Resten av förskoleklassens dag är fri lek. I matematiken har vi inte någon lärobok utan vi använder oss själva, våra kroppar i stället på ett lekfullt sätt, vi räknar hur många vi är varje dag, samt räknar vad vi har på kroppen, barnen får till exempel ställa sig i storleksordning. Jag börjar alltid dagen med att dra almanackan och då kommer veckodagarna in samt att vi pratat om vad en vecka är och hur långt en månad och ett år är. Jag lär inte banen räkna det är så mycket annat som till exempel alla begrepp, former, färger, följa mönster och rumsuppfattningar som är det övergripande i matematiken. Det material vi använder mycket för läsinlärningen är Trulle modellen.

I boken Språkstegen av Anne-Marie Bryntse och Anita Palmqvist tränas den språkliga medvetenheten tillsammans med trollet Trulle. Trulle har en språkstege med fem stegpinnar;

rim, meningar, ord, stavelser och ljud. Man börjar från helheten, rim på den lägsta stegpinnen, och klättrar vidare tills man når ända upp till ljud, språkets minsta beståndsdel. Eftersom det finns ett samband mellan språklig medvetenhet och läs- och skrivinlärningen utgår Trulle-materialet från att det är viktigt att redan tidigt, i förskolan, träna språklig medvetenhet. På så sätt kan man stärka barnens självförtroende och förebygga senare läs- och skrivsvårigheter.

Det är också viktigt att klättringen på stegen görs rolig och utan krav på stora prestationer. I materialet ingår en Trulledocka, en storbildbok, arbetsböcker kring språket och lekarna samt utförliga beskrivningar av hur övningarna kan genomföras.

Jag tycker att det är viktigt att man har material som stimulerar leken och lärandet i förskoleklassen. Det ska vara roligt att vara här i förskoleklassen och man ska känna att det är roligt att lära sig saker tillsammans med andra. Det är jätte viktigt att arbeta med samarbetsövningar och jag använder mig av boken Gruppen som grogrund i arbetet med gruppen den är skriven av Gunilla O. Wahlström, den har många användbara övningar för förskolklassen. Det som är det allra viktigaste är att man leker in allt och att man lyssnar på barnen samt att de får träna sig i att samarbeta.

Vad anser du om lekens betydelse för lärandet för barnen i förskoleklassen?

Jag tycker att det är viktigt att man har material som stimulerar leken och lärandet i förskoleklassen. Och att man använder fantasin samt barnens egna idéer.

Vi undrade sedan hur samarbetet med de andra klasserna fungerar?

Sexåringarna är ofta tillsammans med femårsgruppen som även den har lokaler på skolan och inte på förskolan samt att en dag i veckan har sexåringarna en temadag tillsammans med första, andra och tredje klassen. Vid temadagen är barnen uppdelade i grupper med barn ifrån alla klasser.

Vad tycker du är viktigt att ha med sig från förskoleklassen till skolan och vidare ut i livet i ett femtonårsperspektiv?

Ellen ansåg att det var en klurig fråga, hur ska man veta det? Men viktigt är att man får en stadig och trygg grund att gå vidare från. Samt att eleverna har allsidiga kunskaper, att se till att eleverna klarar grundskolan är viktigt. Men här kan jag omigen säga, att kunna samarbeta är nog jätte viktigt att kunna i framtiden. Och att skolstarten blir bra är jätteviktigt, att det blir rätt från början.

4 Resultat och analys

I nedanstående stycke följer analys av observationer och intervjuer. Vi har valt att redovisa verksamheterna var för sig för att sedan i diskussionen väva samman till en helhet. Vi har likaså vid vår analys valt att inte namnge pedagogerna vid deras riktiga namn utan endast skriva pedagog eftersom det inte har någon betydelse beträffande vem som uttrycker vad.