Genomförande

Elevens arbete kännetecknas av.

Aspekter att bedöma vid genomförandet.

Genomför undersökningen med viss systematik genom att uppfylla samtliga delkrav nedan.

Genomför undersökningen med relativt god systematik genom att även uppfylla delkraven nedan.

Genomför undersökningen med god systematik genom att även uppfylla delkraven nedan.

Säkerhet. Eleven genomför undersökningen utan att äventyra sin egen och andras säkerhet.

Följa instruktionen. Eleven följer den givna eller egna instruktionen.

Mätningar av tid. Eleven jämför tiden.

Mätningar av massa. Eleven använder vågen. Eleven väger upp 50 g av ämnet på ett godtagbart sätt genom att t.ex. väga vätskan och bägaren tillsammans för att sedan räkna bort bägarens massa.

Eleven väger upp 50 g av ämnet på ett effektivt sätt och med god precision genom att t.ex. nollställa vågen när den tomma bägaren placerats på vågen.

Mätningar av temperaturen. Eleven mäter temperaturen. Eleven mäter temperaturen på samma ställe i bägaren vid alla försök, t.ex. på botten av bägaren.

Eleven rör om i vätskan under mätning av temperaturen.

Avstånd mellan bägare och värmeljus.

Eleven håller bägarna/bägaren på samma avstånd från värmeljuset.

23 16. Utvärdering

a) Eleven redovisar ett fullständigt resultat för alla tre ämnen.

Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt.

Elevsvar 1:

Vatten 2 min 52 s Matolja 1 min 40 s Glycerol 2 min 20 s

Kommentar:

Eleven redovisar sina mätvärden med enhet för de tre ämnena i en tabell.

Elevsvar 2:

Vatten 2,12 min Matolja 2,52 min Glycerol 1,35 min

Kommentar:

Eleven redovisar sina mätvärden med enhet för de tre ämnena i en tabell.

Resultatet är teoretiskt felaktigt.

Elevsvar 3:

Vatten 35 grader Matolja 25 grader Glycerol 27 grader

Kommentar:

Eleven redovisar sina mätvärden med enhet för de tre ämnena i en tabell.

Eleven har värmt vätskorna under en konstant tid och jämför därför sluttemperaturen.

24 mätresultatet är teoretiskt felaktigt.

Elevsvar 1:

”Vatten har högst värmekapacitet då det tog längst tid att värma upp.”

Kommentar:

Eleven redovisar en slutsats där den kopplar samman tiden och specifik värmekapacitet på ett korrekt sätt.

Elevsvar 2:

”Glycerol.”

Kommentar:

Eleven redovisar en slutsats som stämmer överens med elevens mätresultat.

I bedömningen tas inte hänsyn till att eleven har fått ett teoretiskt felaktigt resultat.

25 c)

Eleven ger ett förslag på en allmän/generell förbättring.

Eleven ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring.

Eleven ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring och förklarar varför den kan påverka tillförlitligheten i resultatet.

Elevsvar: ”Jag upprepar försöket flera gånger för att få ett säkrare resultat.”

Elevsvar: ”Jag skulle ställa bägaren på en trefot för att få samma avstånd till ljuset.”

Elevsvar: ”Jag skulle ställa bägaren på ett trefot för att få samma avstånd till ljuset. Vilket skulle göra att det var lika mycket energi som värmde alla ämnen.”

Kommentar: Elevens förslag är allmänt eftersom det gäller alla undersökningar.

Exempel på uppgiftsspecifika förbättringar. Godtagbara motiveringar Icke godtagbara motiveringar Metoden för att få samma avstånd mellan

värmeljus och bägare.

Samma avstånd gör så att vätskorna får samma energimängd. Påverkar mätsäkerheten.

Låta termometern svalna mellan försöken. Eftersom den varma termometern värmer upp vätskan. Så att termometern börjar på samma temperatur.

Diska termometern/bägarna. Om jag inte diskar så kommer jag att mäta temperaturen på en blandning.

För att det påverkar resultatet om jag inte diskar.

Röra om när jag mäter temperaturen. Rör jag om när jag mäter temperaturen så blir temperaturen den samma i hela vätskan.

Då blir det lika mellan försöken.

Annan värmekälla än värmeljus. Värmeljuset brinner med en ojämnlåga medan en platta har samma effekt.

Brännaren värmer vätskorna snabbare.

Samma storlek på bägarna/samma bägare. För att olika bägare är olika svåra att värma upp. Det är lättare att mäta vikten.

Använda samma våg. Om jag mäter med samma våg blir det samma mätfel varje gång. Olika vågar fungerar olika bra.

26 d)

Eleven motiverar varför det blir varmare i huset av trä med en korrekt koppling till specifik värmekapacitet eller densitet.

Eleven motiverar varför det blir varmare i huset av trä med en korrekt koppling till specifik värmekapacitet och densitet.

Elevsvar 1:

”Det är varmare i huset av trä eftersom trä väggen väger mindre än betong.”

Elevsvar 2:

”Det går åt mindre energi att värma upp väggen av trä, därför värms trähuset upp snabbast.”

27 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning

Elevens namn: _________________________________________

E C A

Förmågan att använda kunskaper i fysik för att granska

information,

kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

undersökningar i fysik.

14

Förmågan att använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

28

Innehållsmatris

Uppgift nr

Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala innehåll. I årskurs 7-9

Fysiken i naturen och samhället Fysiken och vardagslivet Fysiken och världsbilden Fysikens metoder och arbetssätt

Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar. Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fas-övergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen. Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet. Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor. Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg. Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang. Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning. Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik. Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar. Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling. Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa. De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.

1 X

2 X

3 X

4 X X

5 X

6 X

7 X X

8a X X X

8b X

9 X

10 X X

11 X

12 X X

13a X X X X X

13b X X X X X

13c X X X X X

13d X X X X X

14 X

15 X X

16a X X

16b X X

16c X

16d X X

29

Kunskapskrav i slutet av årskurs 9

E C A

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.

I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla tex- ter och andra framställningar med viss anpass- ning till syfte och målgrupp.

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motive- ringar samt beskriver några tänkbara konse- kvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utveck- lade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informatio- nen på ett relativt väl fungerande sätt i diskus- sioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpass- ning till syfte och målgrupp.

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade moti- veringar samt beskriver några tänkbara konse- kvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använ- der då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informatio- nens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att for- mulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställ- ningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier.

Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av under- sökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med fråge- ställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbätt- ras. Dessutom gör eleven utvecklade doku- mentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökning- arna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier.

Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga fel- källor och ger förslag på hur undersökningar- na kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fy- sikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband.

Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning.

Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveck- ling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnads- villkor.

Eleven har goda kunskaper om energi, ma- teria, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl under- byggda resonemang där företeelser i vardags- livet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysi- kaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturveten- skapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något gene- rellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fung- erande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveck- ling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upp- täckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.